Global ETD Search

1	Kampen om eleverna. : En undersökning om hur konkurrensen och marknadsföringen har förändrats inom gymnasieskolan. Göransson, Eva January 2013 (has links) Syftet med detta arbeta var att undersöka och kartlägga vilka marknadsföringsåtgärder som gymnasieskolorna använde sig av för att locka potentiella elever till just deras skola och analysera hur detta kan påverka eleverna. För att besvara syftet användes dessa frågeställningar Hur uppfattar gymnasieskolorna behovet av marknadsföring? Hur ser marknadsföringsåtgärderna ut vid berörda gymnasieskolor? samt Hur påverkar marknadsföring eleverna enligt teorin? Undersökningen genomfördes genom sex stycken semistrukturerade djupintervjuer med marknadsföringsansvariga vid respektive gymnasieskola. Utifrån sammanställningen av intervjuerna framkom det att behovet av marknadsföring hade förändrats under de senaste tio åren i samband med att konkurrensen förändrats. Konkurrensen har förändrats i och med en del politiska beslut, minskat elevunderlag samt en ökning av fristående gymnasieskolor. Gymnasieskolorna använder sig av ett flertal olika kommunikationskanaler och marknadsföringsåtgärder för att marknadsföra sin skola. Resultatet visade på att de medverkande skolorna gått från att nästan enbart använda sig av extern marknadsföring (till exempel radio-, bio och bussreklam) till använda sig mer av intern marknadsföring. Den interna marknadsföringen innebar bland annat att de satsat mer resurser på de egna eleverna, och på så sätt skapade de sig egna nöjda ambassadörer. Dessa ambassadörer används bland annat att för att förmedla och sprida en god information om skolan. Resultatet är sedan analyserat utifrån hur trovärdigt olika kommunikationsbudskap uppfattas. Ser man marknadsföringen utifrån dessa kommunikationsbudskap har gymnasieskolorna gått från planerade budskap (icke trovärdig, t.ex. masskommunikation) till att försöka planera de oplanerade budskapen (trovärdiga, t.ex. skvaller och nyheter). Konkurrens Marknadsföring Skolmarknad Kommunikationsbudskap
2	Medelmåttornas gymnasieskola: decentraliseringens inverkan på läraryrkets profession Larsson, Jonathan January 2014 (has links) Studiens syfte är att ta del av gymnasielärares upplevelser och erfarenheter av den decentraliseringsprocess som kännetecknade skolverksamheten under 1990-talet. Närmare bestämt undersöks hur läraryrket som profession kom att förändras utifrån faktorer såsom kunskapssyn, självständighet i arbetet samt möjligheten att stänga verksamheten gentemot extern kontroll. Studien är en kvalitativ intervjustudie baserad på åtta semistrukturerade intervjuer där samtliga lärare är verksamma på samma kommunala gymnasieskola. Resultatet visar att lärarna överlag anser att läraryrket som profession kom att påverkas negativt av decentraliseringens förändringar. Exempelvis kom den förändrade kunskapssynen att ge lärarna en mer handledande roll i klassrummet istället för rollen som kunskapsförmedlare. Samtidigt gav den dåvarande ekonomiska krisen upphov till en skolmarknad vars värdering inte alltid anses stå i paritet med läraryrkets värderingar utifrån ett professionsperspektiv. Decentralisering kommunalisering professionalism skolmarknad lärares arbete
3	"Det är svårt att sälja in sig på en marknad med den billigaste varan." : En fallstudie av Ross Tensta gymansium och strukturernas påverkan på en skolas förutsättnignar. Jansson, Tilde January 2020 (has links) Min uppsats är en fallstudie av den före detta gymnasieskolan Ross Tensta gymnasium där jag med hjälp av insamlad empiri som omfattar såväl intervjuer, policydokument och mediematerial analyserat vilka strukturella faktorer som var med och påverkade skolans villkor. Syftet med uppsatsen har varit att analysera och diskutera vilka eventuella konsekvenser det marknadsstyrda skolsystemet tar sig uttryck i praktiken. Mitt primära fokus har varit att beskriva hur samhällets omgivande strukturer påverkar aktörer i skolan och hur de förhåller sig till de premisser som ges. Till min hjälp har jag använt mig av Bourdieus begreppsapparat för att förena struktur och aktör men också för att förstå betydelsen av och hur den geografiska platsen och segregation påverkar skolan och dess rykte. Jag har även analyserat den mediala bilden och vad den har för påverkan både på enskilda aktörer men också för skolan. Resultatet visar att skolor som har lågt symboliskt kapital kommer i ett marknadsstyrt skolsystem som främjar valfrihet påverkas negativt. Resultatet visar även att enskilda aktörer har ett mycket begränsat handlingsutrymme utifrån de strukturer som de måste anpassa sig efter och att den geografiska platsen och dess rykte spelar stor roll för skolans förutsättningar på skolmarknaden. Skolsystem struktur aktör Bourdieu symboliskt kapital skolmarknad Social Sciences Samhällsvetenskap
4	Skolpengen i svenska gymnasieskolan : Skolpengen som del i reproduktionen av konkurrens på skolmarknaden, sett utifrån ett rektorsperspektiv. Forsberg, Andreas January 2016 (has links) Studiens syfte är att undersöka betydelsen av resursfördelningsinstrumentet skolpengen som del i reproduktionen av konkurrens på skolmarknaden, detta utifrån gymnasierektorers perspektiv i X kommun. Materialet i studien baserar sig på kvalitativa intervjuer med fyra rektorer från två kommunala respektive två fristående gymnasieskolor inom X kommun. Studieobjektet i denna studie kan definieras utifrån gymnasieskolan inom X kommun och dess rektorer. Frågeställningar som studien syftar till att behandla kretsar kring hur rektorerna i X kommun ser på resursfördelningsinstrumentet skolpengen som del i reproduktionen av konkurrens på skolmarknaden och hur respektive rektor utifrån detta positionerar sin skola på skolmarknaden. Med utgångspunkt i detta behandlas följaktligen hur rektorer upplever skolmarknaden och hur rekryteringen av nya elever sker med syfte att erhålla skolpengen. Rektorers strategiska arbete för att profilera och nischa skolan behandlas i studien samt hur framväxandet av skolmarknaden sker med skolpengen som bidragande faktor till ett ökat marknadstänk, samt att utbud och efterfrågan följs av konkurrens mellan olika skolor. Insamlat material har analyserats med hjälp av teorier och modeller utifrån ett företagsekonomiskt perspektiv. Perspektivet förklaras utifrån att utbud och efterfrågan på skolmarknaden leder till en konkurrens mellan skolor och dess huvudmän. Studien berör finansieringen av skolan utifrån skolpengen, och har sin utgångspunkt i hur elevers valfrihet mellan olika skolor, utbildningar och huvudmän, leder till en konkurrens utifrån utbud och efterfrågan. Av studiens resultat framgår att rektorer inom X kommun ser sin gymnasieskola som del av en skolmarknad inom vilken utbud och efterfrågan leder till en konkurrens. Konkurrensen kan härledas till den tilldelade skolpeng som varje elev genererar verksamheten. Skolpengens betydelse för verksamheten styr mycket av rektorers ekonomistrategiska arbete i skolan. Skolpengen kan ses som ett avgörande resursfördelningsinstrument i finansieringen av verksamheten. Vidare slutsatser som kan göras är att betydelsen av erhållen skolpeng ställer krav på omorganisering och effektivisering inom verksamheten vid minskade ekonomiska anslag. Skolpeng gymnasieskola intervju skolmarknad konkurrens Educational Sciences Utbildningsvetenskap
5	Kampen om eleverna : en studie kring en marknadsanpassad skola Humble, Martin January 2007 (has links) <p>Studien syftar till att sätta den svenska skolan i ett marknadsperspektiv och ställer frågan om en eventuell marknadsanpassning av skolväsendet lett till ett närmande mellan offentligt ägda och privat ägda skolor. Tio gymnasieskolors</p><p>Internetbaserade marknadsföring från fem kommuner, i syfte att vara representativt för hela Sverige, undersöks. Resultatet visar att politiska omstruktureringar ökat marknadsinslaget i den svenska skolan, särskilt tydligt genom den ”peng” som följer till de gymnasieskolor som aktivt väljs av elever, en summa som går förlorad för de skolor som väljs av färre elever. Resultaten visar ytterligare att det är via reklam denna tävlan sker – något som inte skiljer offentligt ägda eller privat ägda skolor åt. Slutsatsen är att det har skett en marknadsanpassning av skolan och att det går att tala om en svensk ”skolmarknad” där offentliga som privata skolor ”tävlar” om eleverna.</p> skola skolpeng marknad skolmarknad konkurrens marknadsföring Rational choice Public choice Education Pedagogik
6	Kampen om eleverna : en studie kring en marknadsanpassad skola Humble, Martin January 2007 (has links) Studien syftar till att sätta den svenska skolan i ett marknadsperspektiv och ställer frågan om en eventuell marknadsanpassning av skolväsendet lett till ett närmande mellan offentligt ägda och privat ägda skolor. Tio gymnasieskolors Internetbaserade marknadsföring från fem kommuner, i syfte att vara representativt för hela Sverige, undersöks. Resultatet visar att politiska omstruktureringar ökat marknadsinslaget i den svenska skolan, särskilt tydligt genom den ”peng” som följer till de gymnasieskolor som aktivt väljs av elever, en summa som går förlorad för de skolor som väljs av färre elever. Resultaten visar ytterligare att det är via reklam denna tävlan sker – något som inte skiljer offentligt ägda eller privat ägda skolor åt. Slutsatsen är att det har skett en marknadsanpassning av skolan och att det går att tala om en svensk ”skolmarknad” där offentliga som privata skolor ”tävlar” om eleverna. skola skolpeng marknad skolmarknad konkurrens marknadsföring Rational choice Public choice Education Pedagogik
7	Vinnarskolor & Förlorarskolor : En kritisk stuide av vithet i skolorganisationer Willy, Do, Yasmine, Nechma January 2015 (has links) Uppsatsen tar ett avstamp i studier av den svenska skolmarknaden. Med företagen som ideal förmås skolorna att med uppgifterna som producenter konkurrera om elever som tar rollen som kunder. Marknadsföringen och synligheten i media blir en förutsättning för överlevnad på denna marknad. Skolmarknaden med dess fria skolval blir problematisk när den ökar segregationen. Problemet blir omfattande i följden vinnarskolor och förlorarskolor. Denna studie syftar till att undersöka marknadsföringsbroschyrer och medierepresentationen av fyra skolor i Stockholm, varav två är vinnarskolor och två är förlorarskolor. Teorin om New Public Management används i förståelsen för fenomenet skolmarknad och dess konsekvenser. Genom en innehållsanalys med ett intersektionellt perspektiv av skolornas broschyrer och representationen i media, kunna kartlägga maktasymmetrier. I synnerlighet används Bourdieus kapitaldefinitioner och postkolonial teori för förståelsen av hur segregation uppstått och kvarlever. Detta för att påvisa om etnisk- och socioekonomisk segregation synliggörs i marknadsföringen samt om denna kan bidra till en reproduktion av segregation. En analys av sekundärt insamlad statistik används i definieringen av dem olika skolorna. Resultatet visar på en förekomst av etnisk- och socioekonomisk segregation i skolornas marknadsföring och medierepresentation. Empirin av den kvalitativa undersökningen redovisar ett påtagligt samband mellan etnicitet/socioekonomi och studieresultat. Slutsatsen blir att marknadsföringen och medierepresentation påverkar reproduktionen av segregation men de sociala strukturerna är det som upprätthåller fenomenet. School Market Segregation Winning Schools Losing Schools Postcolonialism Bourdieu Intersectionality Organization Theory Skolmarknad Segregation Vinnarskolor Förlorarskolor Postkolonialism Bourdieu Intersektionalitet Organisationsteori
8	Att navigera på en skolmarknad : en studie av valfrihetens geografi i tre skolor / Navigating a school market : A study of the geography of school choice in three schools Ambrose, Anna January 2016 (has links) Avhandlingen beskriver och analyserar hur skolvalfriheten som policy, det vill säga uppfattad möjlighet och hot tar sig i uttryck i vardaglig praktik. Aspekter av diskurser, praktiker analyseras i avhandlingen utifrån olika aktörers handlingshorisonter. Avhandlingens kontext består av en urbant belägen lokal skolmarknad, inom vilken aktörers praktiker och strategier undersöks. Avhandlingen behandlas således hur ungdomar, familjer och skolprofessionella navigerar skolvalfriheten i en alltmer polariserad och storstadsregion. Teoretiskt ramas studien in av Pierre Bourdieu sociologi samt koncept från det kulturgeografiska fältet. Metodeoliskt bygger avhandlingen på empiri insamlat med etnografiska metoder under läsåret 2012-2013. I de fem empiriska kapitlen diskuteras hur föreställda geografier, skolhabitus, rykten och symboliska gränser förhandlas av studiens aktörer. I det avslutande kapitlet diskuteras och analyseras avhandlingens främsta bidrag. Kapitlet lyfter också några frågeställningar som måste adresseras för ett mer jämlikt utbildningssystem. / This thesis explores and analyses how school choices are made and perceived in an urban local school market. The thesis uses concepts from the French sociologist Pierre Bourdieu and theories working with the concept of place and space. Using ethnographical methods, it explores the geography of school choice, while the empirical material describes and analyses school choices in a local school market structured by socio-economic as well as symbolic boundaries. The five empirical chapters discuss and analyse imaginary geographies, school habitus, hot and cold knowledge, and symbolic boundaries. The concluding chapter discusses the main findings and addresses some questions regarding how to make the educational system more equitable. geography of school choice place and space school choice strategies marketisation rumours school habitus hot and cold knowledge. skolvalfrihetens geografi plats och rum strategier för skolval marknadisering skol habitus rykten skolmarknad Educational Sciences Utbildningsvetenskap
9	”Maten är kass, men lärarna är snälla” : Recensioner av gymnasieskolor - ett beslutsunderlag för gymnasievalet på skolmarknaden / ”The food is crappy, but the teachers are kind” : Reviews of schools – basis for decision-making for upper secondary school election on a school market Barakat, Mohammed, Östergren, Rolf January 2019 (has links) Syfte och frågeställningar Syftet med uppsatsen är att få en förståelse för vad det är elever som söker till gymnasieskolan kan tänkas möta då de läser recensionstexter. Syftet är således att kartlägga recensionssystemets omfattning och innehåll kvantitativt; vad som tas upp i recensionstexterna, samt att undersöka hur recensionstexterna är konstruerade. Avslutningsvis syftar uppsatsen till att diskutera recensionssystemet i en större samhällskontext - som ett resultat av och en del i vår samtid. Vilka ämnen och teman förekommer i recensionstexter av gymnasieskolor samt hur frekvent är förekomsten? Hur värderas (positivt, negativt eller neutralt) de olika temana i recensionerna? På vilket sätt är recensionstexterna konstruerade och hur kan det tolkas? På vilket sätt framträder en skolmarknadsdiskurs i recensionstexterna? Metod De kvantitativa frågorna undersöks genom en innehållsanalys av slumpmässigt utvalda recensioner på gymnasieskolor i Stockholms län. De förekomna orden kvantifieras och delas in i teman, kategorieroch subkategorier. En bedömning görs även utifrån om de förekomna orden lyfts i en positiv, negativ eller neutral kontext. Den kvalitativa delen utgörs av en textanalys inspirerad av diskursanalysen. Av ett antal utvalda recensioner, baserat på dess innehållsliga relevans, analyseras dessa semantiskt med diskursanalytiska verktyg. I diskussions- och analysdelen behandlas resultatet utifrån det teoretiska ramverket och tidigare forskning. Resultat Av innehållsanalysen framgår att de vanligast förekommande temana var allmänna värdeomdömen om skolan, att kommentera lärare samt skolans upplägg och utbildningens kvalité. Det är även vanligt att sociala aspekter så som atmosfär och gemenskap lyfts fram i recensionerna. Av den kvalitativa delen framgår det att recensenterna uttrycker sig på ett sätt som speglar skolmarknadsdiskursen. I somliga fall framgår tydligt hur recensenten anammat skolmarknadsdiskursen. Slutsats Resultatet indikerar att recensionssystemet riskerar att generera segregerande effekter. Framförallt utifrån den asymmetriska tillgången av information och att skola och identitet knyts allt närmare varandra. Detta förtydligas och ställs på sin spets i hur recensionerna är konstruerade och kan, i vissa fall, tänkas vara svårare att bearbeta då gemene elev tenderar att se recensenter som objektiva (till skillnad från övrig tillgänglig information). / Aim The aim with this study is to explore what kind of information pupils, searching for upper secondary school, might get from reading reviews of schools. The purpose is thus to quantify the scope and content of the review system quantitatively; what is mentioned in the review texts, and to examine how the review are textually constructed. Finally, the paper aims to discuss the review system in a larger social context - as a result of and a part of our time. What topics occur in reviews of upper secondary schools and how frequent is the occurrence? How are the different themes in the reviews valued (positive, negative or neutral)? In what way are the review texts constructed and how can it be interpreted? In what way does a school market discourse appear in the reviews? Method The quantitative questions are examined through a content analysis on randomly selected reviews of upper secondary schools in Stockholm County. The words in question are quantified and divided into themes, categories and subcategories. An assessment is also made based on whether the existing words are lifted in a positive, negative or neutral context. The qualitative part consists of a text analysis inspired by the discourse analysis. From a number of selected reviews, based on its substantive relevance, these are semantically analyzed with discourse analytics tools. In a merged discussion and analysis section, the result is treated on the basis of the theoretical framework and previous research. Results The content analysis shows that the most common themes were general value reviews of the school, commenting on teachers and the school's structure and the quality of the education. It is also common to mention social aspects such as atmosphere and cohesion. From the qualitative part it appears that the reviewers express themselves in a way that reflects the school market discourse. In some cases, it is clear that the reviewer has adopted the school market discourse. Conclusion The result indicates that the review system risks generating segregating effects. Especially based on the asymmetric availability of information and the fact that school and identity are getting more connected. This is clarified and put on its tip in how the reviews are constructed and, in some cases, may be more difficult to process when the common student tends to see reviewers as objective (in contrast to other available sources of information). School high school secondary school upper secondary school review reviews rating system review texts rating ratings devolution decentralization municipalization independent education reform school reform school choice customer choice systems customer choice models voucher system check system school vouchers freedom of choice discourse market discourse marketization market-oriented education system market school market school marketing school market schools marketing school information school reviews student reviews open house exit voice information society information problems information asymmetry identity identity creation segregation school segregation content analysis discourse analysis Thomas Ziehe Ulrich Beck Zygmunt Bauman liquid modernity the risk society Skola skolan gymnasiet gymnasium gymnasieskola gymnasieskolan gymnasieskolor recension recensioner recensionssystem recensionstext recensionstexter betyg recensionsbetyg omdöme omdömen decentralisering decentraliseringen kommunalisering kommunaliseringen friskolereform friskolereformen skolreformer skolval kundval kundvalssystem kundvalsmodell kundvalsmodellen vouchersystemet vouchersystem voucher checksystem skolpeng valfrihet valfriheten skolval skolvalet gymnasieval gymnasievalet frisökning diskurs marknadsdiskurs marknadisering marknadsanpassad marknadsanpassning marknadsskola marknadsskolan skolmarknad skolmarknaden skolors marknadsföring skolinformation skolrecensioner elevrecensioner öppet hus gymnasiemässa sorti sorti-strategi protest exit voice informationssamhälle informationssamhället informationsproblem informationsproblemet informationsasymmetri identitet identitetsskapande segregation skolsegregation innehållsanalys diskursanalys Thomas Ziehe Ulrich Beck Zygmunt Bauman den flytande moderniteten risksamhället Pedagogical Work Pedagogiskt arbete

Search results