Denna uppsats undersöker jämställdheten inom musikkritiken, i Dagens Nyheter, Göteborgsposten, Svenska Dagbladet och Sydsvenskan. I en kvantitativ undersökning har vi räknat hur många musikrecensioner i dessa tidningar som är skrivna av kvinnor respektive män under 2010, genom att studera innehållet i alla tidningar under en vecka per månad. Vi har även undersökt huruvida recensentens kön påverkar om denne skriver om manliga eller kvinnliga artister. Undersökningen består totalt av 626 recensioner. Skillnaden mellan antalet recensioner skrivna av män och kvinnor är stor. På varje recension skriven av en kvinna går det fyra skrivna av män. På tre av de undersökta tidningarna recenserade också kvinnliga recensenter musik gjord av en kvinnlig artist eller grupp med endast kvinnor i större utsträckning än vad manliga recensenter gör. I en kvalitativ undersökning har vi intervjuat kvinnliga musikrecensenter i syfte att ta reda på hur de själva ser på sin arbetssituation inom musikkritiken och varför det ser ut som det gör. Resultatet visar att de intervjuade kvinnorna tycker att stämningen präglas av mansdominansen, i den meningen att männen sätter agendan. Sociala förutsättningar innan man börjar recensera musik tycks vara en förklarande faktor till varför så få kvinnor arbetar som recensenter. För att bygga upp det intresse och den kunskapsbas som behövs i kritikeryrket krävs att kvinnorna tar sig in i de grupperingar som tycks uppstå bland manliga musikkritiker.

Sättet man skriver recensioner på är väldigt fritt, det finns egentligen inga regler. Syftet med den här uppsatsen är att studera hur olika teaterrecensioner är uppbyggda – vad som står, på vilket sätt man skrivit och i vilken utsträckning man diskuterar olika element. Tidigare studier som granskat recensioner i Stockholms dagspress mellan 1890 och 1941 har påvisat att det är skådespelarna och handlingsreferaten som får den största platsen i recensionstexterna, och det finns indicier som tyder på att recensionerna som skrivs och publiceras idag inte ändrats särskilt mycket jämfört med dem som skrevs för hundra år sedan. Det är vad som ska undersökas och benas ut i den här studien. Ett svar på hur man skriver en recension idag i svensk dagspress, vilka yrken och yrkesgrupper som diskuteras i texterna, på vilket sätt det görs och även hur andra områden runt om dessa yrkeskategorier kan omnämnas i recensionerna. Undersökningen har gjorts via kvantitativ innehållsanalys som blandats med kvalitativ textanalys när varje kategori sedan studerats närmre i varje text. Sist analyseras också hur recensenterna skriver inledande och avslutande stycke i respektive text, samt vad de satt för helhetsomdöme på den teaterpjäs de sett. Materialet som används är trettio texter från fem olika stora dagstidningar runt om i Sverige med recensioner som publicerats under 2009, 2010, 2011 och 2012. Vad som kunde konstateras när den här undersökningen var genomförd var att de två huvudområden man fokuserat på sedan tidigare – skådespelarinsatserna och att återberätta handlingen av pjäsen, fortfarande låg i framkant och upptog mycket plats i recensionerna, men att yrkesgrupper som scenografer och deras scenografi samt regissörer och regi diskuterades eller i alla fall omnämndes i högre utsträckning än förr, och att det generellt inte fanns så många recensioner där det var en kategori som tog fokus helt och hållet. Slutsatsen man kan dra utifrån denna undersökning är att huvudfokus på skådespelare och handling fortfarande finns kvar, men att detta omskrivs med nyans av andra iakttagelser idag. Dessa överskuggar andra yrkesgrupper, till exempel de som arbetar med dekor, ljud eller ljus och som aldrig eller mycket sällan får något utrymme i recensionstexterna.

No description available.

<p>Det här är inte en recension.</p><p>Normer i den samtida svenska litteraturkritiken.</p><p>Magisteruppsats i litteraturvetenskap, 2006</p><p>av Lina Samuelsson</p><p>Syftet med uppsatsen är att föra en diskussion om vilka normer som finns i den nutida litteraturkritiken. Två veckors recensioner, sammanlagt nästan hundra stycken, från fem olika dagstidningar har studerats ur ett genusperspektiv.</p><p>Forskningen om litteraturkritik har bedrivits i begränsad omfattning och görs fortfarande så. Området blir ofta förbisett både inom journalistikvetenskapen och litteraturvetenskapen och än mer ovanligt är en genusmedveten kritikforskning även om många av de debatter som rört litteraturkritik, däribland den som bröt ut efter Linda Skugges recension av Björn Ranelids Kvinnan är första könet i Expressen, tagit upp feministiska frågeställningar.</p><p>Efter en genomgång av olika patriarkala tendenser i litteraturkritiken genom tiderna – bland annat hur kvinnliga författare blivit lästa och värderade utifrån sitt kön – analyseras dagens litteraturkritik i tre delkapitel. Det första handlar om olika former av segregering och gemenskap inom litteraturkritiken: vad som recenseras av vem, vilka författare och verk som sätts i samband och i vilken kontext verket placeras. Särskilt påtagligt är hur den manliga homosocialiteten odlas i litteraturkritiken och det glastak som går vid en fördelning av 60 respektive 40 procent mellan män och kvinnor i litteraturkritiken, såväl recenserade som recensenter.</p><p>Det andra delkapitlet, ”Status och värdering” handlar om hur kritiker bedömer verk av män respektive av kvinnor. Jag upptäckte att det inte är någon markant skillnad i hur ofta verk av kvinnor respektive män får positiv eller negativ kritik, däremot är det skillnad i hur värderingen sker. Vilka kvaliteter ett verk har betonas mer i recensionerna av litteratur skriven av kvinnor. I kapitlet diskuterar jag också frågan om högt och lågt i litteraturkritiken och om det finns en ge¬men¬sam kritikersmak eller syn på kritikerrollen.</p><p>Den sista delen handlar om vilka ideologiska och estetiska värderingar som finns i litteraturkritiken och hur kritikerna själva förhåller sig till könsfrågan. Jag diskuterar om det är ett tecken på jäm¬likställdhet att de litteraturkritiska texterna är så könlösa eller är en form av sexism. Slutligen diskuterar jag de tydligaste normerna i dagens litteraturkritik: behovet av att litteratur ska säga något mer och ge läsaren en insikt. Men inte för enkelt; läsningen ska vara</p><p>en utmaning, nästan en plåga. Varken författaren eller texten ska på något sätt stryka medhårs, komma med förklaringar och förenklingar eller moraliska budskap. Litteraturen ska vara okonven¬tionell och självständig, är den det är författaren enligt kritikern mogen.</p><p>Jag kopplar dessa normer om litteraturen till kritikerns behov av att legitimera sig, försvara sin rätt att tala. Jag diskuterar därefter hur dessa normer, som inte tycks könsbundna, trots det får en segregerad litteraturkritik som resultat.</p>

Det här är inte en recension. Normer i den samtida svenska litteraturkritiken. Magisteruppsats i litteraturvetenskap, 2006 av Lina Samuelsson Syftet med uppsatsen är att föra en diskussion om vilka normer som finns i den nutida litteraturkritiken. Två veckors recensioner, sammanlagt nästan hundra stycken, från fem olika dagstidningar har studerats ur ett genusperspektiv. Forskningen om litteraturkritik har bedrivits i begränsad omfattning och görs fortfarande så. Området blir ofta förbisett både inom journalistikvetenskapen och litteraturvetenskapen och än mer ovanligt är en genusmedveten kritikforskning även om många av de debatter som rört litteraturkritik, däribland den som bröt ut efter Linda Skugges recension av Björn Ranelids Kvinnan är första könet i Expressen, tagit upp feministiska frågeställningar. Efter en genomgång av olika patriarkala tendenser i litteraturkritiken genom tiderna – bland annat hur kvinnliga författare blivit lästa och värderade utifrån sitt kön – analyseras dagens litteraturkritik i tre delkapitel. Det första handlar om olika former av segregering och gemenskap inom litteraturkritiken: vad som recenseras av vem, vilka författare och verk som sätts i samband och i vilken kontext verket placeras. Särskilt påtagligt är hur den manliga homosocialiteten odlas i litteraturkritiken och det glastak som går vid en fördelning av 60 respektive 40 procent mellan män och kvinnor i litteraturkritiken, såväl recenserade som recensenter. Det andra delkapitlet, ”Status och värdering” handlar om hur kritiker bedömer verk av män respektive av kvinnor. Jag upptäckte att det inte är någon markant skillnad i hur ofta verk av kvinnor respektive män får positiv eller negativ kritik, däremot är det skillnad i hur värderingen sker. Vilka kvaliteter ett verk har betonas mer i recensionerna av litteratur skriven av kvinnor. I kapitlet diskuterar jag också frågan om högt och lågt i litteraturkritiken och om det finns en ge¬men¬sam kritikersmak eller syn på kritikerrollen. Den sista delen handlar om vilka ideologiska och estetiska värderingar som finns i litteraturkritiken och hur kritikerna själva förhåller sig till könsfrågan. Jag diskuterar om det är ett tecken på jäm¬likställdhet att de litteraturkritiska texterna är så könlösa eller är en form av sexism. Slutligen diskuterar jag de tydligaste normerna i dagens litteraturkritik: behovet av att litteratur ska säga något mer och ge läsaren en insikt. Men inte för enkelt; läsningen ska vara en utmaning, nästan en plåga. Varken författaren eller texten ska på något sätt stryka medhårs, komma med förklaringar och förenklingar eller moraliska budskap. Litteraturen ska vara okonven¬tionell och självständig, är den det är författaren enligt kritikern mogen. Jag kopplar dessa normer om litteraturen till kritikerns behov av att legitimera sig, försvara sin rätt att tala. Jag diskuterar därefter hur dessa normer, som inte tycks könsbundna, trots det får en segregerad litteraturkritik som resultat.

Syftet med denna studie var att undersöka hur restauranger påverkades av recensioner och ratings gjorda av konsumenter online. De valda recensionssidorna var Tripadvisor och Yelp, samt Facebook som ett socialt nätverk. Detta undersöktes genom en kvalitativ och kvantitativ studie, i form av två intervjuer och statistisk analys av data som vi samlades in från 89 restauranger i Stockholm.  Vi konstaterade att det inte fanns någon stark koppling mellan recensioner, ratings och ett företags nettoresultat. Trots detta var elektronisk word-of-mouth (eWOM) en viktig del av en restaurangs marknadsföring och recensioner var en stor del i beslutsprocessen om kunder valde att gå till restaurangen eller inte. För restauranger var det viktigt kunna bemöta och kompensera missnöjda kunder, även om det inte direkt syntes på deras resultat så kan det få konsekvensen att restaurangen fick dåligt rykte online. Vi kunde se vissa skillnader på synsättet mellan en restaurang med hög rating respektive låg rating på områden så som interaktivitet online. Synen på vilket av WOM och eWOM som är mest effektivt skiljde sig även mellan företagen. Överlag kunde stora skillnader dock inte påvisas.

Uppsatsen undersöker hur topiker och bildspråk speglar och reproducerar strukturella maktrelationer genom performativa talakter i samtida recensioner av populärmusik. Materialet består av 86 recensioner som publicerades i Expressen, Aftonbladet, Dagens Nyheter och Svenska Dagbladet under augusti måndad år 2014. Analysen anlägger ett intersektionellt perspektiv på topiker och bildspråk som återkommer i recensionerna, för att undersöka förhållandet mellan musikalisk genreindelning och samhälleliga maktrelationer. Att anlägga ett intersektionellt analysperspektiv innebär i det här sammanhanget att undersöka hur identitets- och maktkategorierna kön, klass och ras skapar och förhåller sig till varandra. Resultatet är språkliga identitetskonstruktioner som avviker från den musikaliska genrens norm inte bara skapar utan även förstärker varandra. Detta sker via topiker och bildspråk knutet till huvudkategorierna (in)autenticitet, kropp och nationalitet.

No description available.

The aim of this study is to examine views of picture books for children that reviewers in Swedish daily press express in their reviews in 2009 and 2010. The following questions were posed in the study: Are picture book reviews based on pedagogical criteria and/or aesthetic/literary criteria? Are picture books reviewed from an adult perspective and/or from a child perspective? Which elements of positive and negative criticism are to be found in picture book reviews? This qualitative study is based on 45 reviews of picture books in Swedish daily press. The theoretical approach is developed from four ways of looking at children literature that professor Maria Nikolajeva has compiled. The method used is idea analysis, which is a form of text-analysis. The results show that most of the reviews mainly were based on aesthetic/literary criteria, but many of them there were also based on pedagogical criteria. A common pedagogical criterion was if the book showed a desirable view or not. The results also show that there were both an adult perspective and a child perspective in the reviews. Positive and negative criticism indicated that a good picture book has an important message, provide a desirable view, and maintain high aesthetic/literary quality. In addition, it suits all ages, or is adapted to children.

Uppsatsens syfte är att undersöka om manliga och kvinnliga filmrecensenter skriver om film på olika vis. Vi har undersökt totalt 120 filmrecensioner mellan 2 mars och 4 november 2011 i Svenska Dagbladet, Nöjesguiden och Cinema. Undersökningen genomfördes med hjälp av både kvantitativ och kvalitativ metod. Den kvantitativa metoden i vår undersökning visar att männen i vårt material skriver längre texter än kvinnorna. Kvinnorna recenserar oftare genrerna familj och romantik, medan männen har ett övertag inom action och komedi. Männen använder sig av fler referenser än kvinnorna. Den kvalitativa metoden i vår undersökning visar att männen i vårt material sällan förklarar sina referenser medan kvinnorna är mer beskrivande och förklarar referenserna i sina filmrecensioner. Kvinnorna vill ha ett samförstånd med läsaren, skapa ett förhållande, genom igenkänning och genom att tala till läsarens känslor.