<p>Syftet med denna studie var att belysa förskolepedagogers tankar om bilderna i bilderböcker. Fokus var på vad som styrde deras val av bilderböcker samt vad de tänkte om bildernas funktion, uttryck och innehåll. Dessutom undersöktes vad de tänkte om hur bilderna påverkar den som tittar. Empirin samlades in genom enskilda intervjuer med pedagoger verksamma i förskolan. Fem pedagoger intervjuades och varje intervju varade ca 1 timme. Varje pedagog ombads ta med sig bilderböcker till intervjun. Minst en vars bilder de ogillade och en vars bilder de tyckte om.<strong> </strong></p><p>Resultatet kategoriserades under de 4 huvudrubrikerna: Tankar om <em>val av bilderböcker och bilders utseende.</em> T<em>ankar om bilders funktion och användning. Tankar om bildernas uttryck, </em>samt<em> Tankar om bildernas innehåll<strong>.</strong></em></p><p>Resultatet visar att de medverkande pedagogerna många gånger valde böcker utifrån bilderna. Det var bilderna som ofta fångade deras intresse och avgjorde ifall de tilltalades av boken eller inte. De bilder som tilltalade pedagogerna skulle helst vara enkla och lättförståliga. Man skulle se vad de föreställde och inte behöva gissa sig till vad de visade. De tyckte också om bilder som var färgglada och som förmedlade en positiv känsla.</p><p>Pedagogerna hade både ett utvecklingspsykologiskt perspektiv och nyttoperspektiv när de talade om bilderna och deras funktion. Samtidigt fann de stort nöje i att bara undersöka och njuta av bilder tillsamman med barn.</p><p>Bildernas uttryck påverkade pedagogernas känslor för dem men de kunde sällan säga varför. Bildernas innehåll diskuterades mestadels utifrån nyttoaspekten. Bilders förmedling av olika stereotyper var inget dessa pedagoger funderat så mycket på.</p>

Syftet med denna studie är att synliggöra hur normer kommer till uttryck och jämföra barns identifikationsmöjligheter i bilderböcker på två förskolor. I samhället finns olika normer som kan ses som positioner eller sociala konstruktioner, som individer bygger upp sin identitet kring. Vår teoretiska utgångspunkt är det intersektionella perspektivet för att skapa förståelse för hur olika identitetspositioner samverkar med varandra och är sammanflätande. Undersökningen genomfördes med hjälp av två förskolors totala tillgängliga litteraturutbud. Sammanlagt analyserades 179 böcker. Resultatet visar att det finns tydliga gränser och hierarkier mellan olika sätt att vara, leva och se ut. Exempel på det är att en pojke med skandinaviskt utseende som lever i en kärnfamilj eller med någon av sina föräldrar och tillhör det socioekonomiska mellanskiktet befinner sig inom normen i alla identitetspositioner. Detta resulterar i att de synliggörs i stor omfattning. Är du däremot missgynnad i en eller flera positioner,     t ex en flicka med annan etnicitet som lever i en regnbågsfamilj, är det stor risk att aldrig bli synliggjord genom litteraturen.

<p>Denna studies syfte är att belysa hur kvinnligt och manligt framställs i nya bilderböcker som riktar sig till barn i förskoleåldern, om de förmedlar stereotypa genusmönster eller utmanar rådande ideal. Syftet är även att undersöka pedagogers i förskolans medvetenhet om genus och barnlitteratur. För att uppnå syftet har sex bilderböcker analyserats utifrån genusperspektiv, och intervjuer med sex förskollärare och lärare i förskolan har genomförts. I studien har det framkommit att de analyserade bilderböckerna både utmanar och befäster stereotypa könsmönster. Starka och aktiva tjejer finns det gott om, vilket även tidigare forskning styrker. Även identifikationsobjekt för lugnare pojkar har identifierats bland de analyserade böckerna, något som efterlystes i tidigare forskning. Genom intervjuerna framkom att förskollärarna och lärarna i förskolan tycker att de saknar kunskap om genus men har viljan att förändra sitt arbetssätt till ett mer genusmedvetet.</p>

Syftet med denna studie var att belysa förskolepedagogers tankar om bilderna i bilderböcker. Fokus var på vad som styrde deras val av bilderböcker samt vad de tänkte om bildernas funktion, uttryck och innehåll. Dessutom undersöktes vad de tänkte om hur bilderna påverkar den som tittar. Empirin samlades in genom enskilda intervjuer med pedagoger verksamma i förskolan. Fem pedagoger intervjuades och varje intervju varade ca 1 timme. Varje pedagog ombads ta med sig bilderböcker till intervjun. Minst en vars bilder de ogillade och en vars bilder de tyckte om. Resultatet kategoriserades under de 4 huvudrubrikerna: Tankar om val av bilderböcker och bilders utseende. Tankar om bilders funktion och användning. Tankar om bildernas uttryck, samt Tankar om bildernas innehåll. Resultatet visar att de medverkande pedagogerna många gånger valde böcker utifrån bilderna. Det var bilderna som ofta fångade deras intresse och avgjorde ifall de tilltalades av boken eller inte. De bilder som tilltalade pedagogerna skulle helst vara enkla och lättförståliga. Man skulle se vad de föreställde och inte behöva gissa sig till vad de visade. De tyckte också om bilder som var färgglada och som förmedlade en positiv känsla. Pedagogerna hade både ett utvecklingspsykologiskt perspektiv och nyttoperspektiv när de talade om bilderna och deras funktion. Samtidigt fann de stort nöje i att bara undersöka och njuta av bilder tillsamman med barn. Bildernas uttryck påverkade pedagogernas känslor för dem men de kunde sällan säga varför. Bildernas innehåll diskuterades mestadels utifrån nyttoaspekten. Bilders förmedling av olika stereotyper var inget dessa pedagoger funderat så mycket på.

Denna studies syfte är att belysa hur kvinnligt och manligt framställs i nya bilderböcker som riktar sig till barn i förskoleåldern, om de förmedlar stereotypa genusmönster eller utmanar rådande ideal. Syftet är även att undersöka pedagogers i förskolans medvetenhet om genus och barnlitteratur. För att uppnå syftet har sex bilderböcker analyserats utifrån genusperspektiv, och intervjuer med sex förskollärare och lärare i förskolan har genomförts. I studien har det framkommit att de analyserade bilderböckerna både utmanar och befäster stereotypa könsmönster. Starka och aktiva tjejer finns det gott om, vilket även tidigare forskning styrker. Även identifikationsobjekt för lugnare pojkar har identifierats bland de analyserade böckerna, något som efterlystes i tidigare forskning. Genom intervjuerna framkom att förskollärarna och lärarna i förskolan tycker att de saknar kunskap om genus men har viljan att förändra sitt arbetssätt till ett mer genusmedvetet.

This study is about the importance of pictures to children's pleasure in reading. The aim of this study was to investigate pupils ' thoughts about the pictures in picture books. I wanted to find out if the pictures in the books are of importance to children's pleasure in reading and why. Also what types of pictures that create the pleasure in reading and why. Through literature, I see why it is important to read books and how teachers can create encouraging reading among children. Also what pictures in books have for function. A qualitative study in the form of semi-structured interviews with six pupils in second grade were conducted. Six picture books with different types of pictures were used as material. The children had to choose the book that created the most pleasure in reading, only looking at the pictures. I interpret the material as that the pictures are of importance for these children's pleasure in reading. Examples of reasons from the children was that it becomes more fun, more exciting and create fantasy if there are pictures in the books. Also that there are pictures in books which tell us things. I also interpreted that the types of pictures that create pleasure in reading was colorful and detailed pictures. Even eventful pictures and pictures of animals. Examples of declarations was, inter alia, that it becomes more fun and imagination will be started.

Bilderboken är ett vanligt förekommande föremål i förskolan. Syftet för denna undersökning var att analysera vilka demokratiska värderingar som kan urskiljas i fyra populära bilderböcker. Urvalet baseras på Barnens biblioteks Bokjurys omröstning av de mest populära bilderböckerna som publicerades 2014.  De värderingar som fokuseras vid analysen är omsorg om och hänsyn till andra, rättigheter och skyldigheter samt solidaritet med andra. Förutom att urskilja förmedlade värderingar och budskap söks svar på hur förskollärare och andra verksamma inom förskolan kan använda sig av bilderböcker som pedagogiskt verktyg samt hur böckerna förhåller sig till aktuell läroplan och värdegrund för förskolan.   Resultatet visar att flera olika värden blir synliga i bilderböckerna dock kan de framställas på olika sätt, positivt eller negativt. Genom att möjliggöra för samtal och reflektion mellan barnen med stöd av läraren kan dessa värden som enligt läroplan och barnkonvention anses viktiga förankras och konkretiseras i vardagen. Under gynnsamma förhållanden kan detta leda till utveckling av barnets förmåga till kritiskt tänkande och förberedande till att bli aktiva samhällsmedborgare.

Denna studie är en jämförande textanalys av tio stycken moderna bilderböcker om döden. Undersökningen utgår ifrån ett multimodalt perspektiv kompletterat med narratologiska begrepp. Syftet är att ta reda på hur döden skildras i dessa barnböcker och att analysera vilken betydelse bilder har för berättelsen. Resultatet visar att döden ofta tas upp på avstånd och med en viss försiktighet, och att det är naturlig död som är den vanligaste skildringen. Resultatet tyder också på att bilderna har en avgörande roll för hur döden tolkas i böckerna, med färg, detaljer och positionering av bilderna. Diskursen om kristen död är det som förekommer mest i detta urval av bilderböcker, vilket kan bli problematiskt vid användning av dessa böcker i förskolor, där det finns barn med utländskt ursprung som har en annan religiös tro.

Abstract Syfte med mitt självständiga arbete är tredelat och är dels att undersöka vilket utbud av svenska bilderböcker som finns tillgängligt på arabiska inom ett kommunalt biblioteken som består utav flera filialer inom kategorin hcf (skönlitteratur för små barn) med fokus på bilderböcker för barn i åldern 3-5 år i en kommun i mellan Sverige. För det andra vilken svensk kultur som förmedlas men även hur andra kulturer gestaltas i fyra av de mest utlånande bilderböckerna och för det tredje hur väl det utbudet och bilderböckerna svarar mot bibliotekets och förskolans gemensamma mål med att utveckla barns intresse för böcker. För att få en inblick i hur urvalet av bilderböcker görs på biblioteket, så använde jag mig utav metoden semistrukturerad intervju. Där intervjuade jag en barnbibliotekarie som är anställd på ett bibliotek inom den kommunen som jag har undersökt. Genom att använda mig utav biblioteksdatabasen så har jag inventerat och analyserat utbudet av bilderböcker på arabiska som helhet, för att få syn på vilket slags utbud som finns. Jag undersökte även vilka generella genrer som finns och vilka teman man kan se i bland bilderböckerna. Mitt syfte med inventeringen var också att ta reda på vad som förmedlas medvetet eller omedvetet av den svenska kulturen och synen på andra kulturer genom bilderböckerna. Jag valde sedan att göra en innehållsanalys över de fyra mest utlånade bilderböckerna på arabiska för att få syn på om och på vilket sätt mångfald och om olika kulturer blir synliga i dem. Resultaten av undersökningen visar att bibliotekens utbuds styrs utav bibliotekstjänsts utbud av bilderböcker på andra språk. Utbudet som finns tillgängligt på biblioteket styrs även av ekonomiska, tidsmässiga och kunskapsmässiga faktorer. Inventeringen av utbudet av bilderböcker på arabiska visar att det finns ett varierande utbud av bilderböcker inom olika genrer. Det finns inga ABC, räkneböcker eller historiska berättelser. Bilderböckerna speglar i första hand den svenska kulturen. I innehållsanalysen utav fyra bilderböcker så har författaren valt att fokusera mer på barn och vuxenkulturen och relationen dem emellan än på olika kulturer. Mångfald och olika kulturer synliggörs till viss del, ofta speglat genom ett barn ögon. Olika kulturer och mångfald synliggörs inte tydligt, i de fall man kan avläsa flera olika kulturer så framstår det som spännande och positivt men ibland problematiskt

Litteraturen har genom alla tider återspeglat sin tids samhälle och värderingar. Få sociologiska studier har gjorts kring hur barnlitteratur påverkar barns uppfattning om kön och könsroller. Däremot finns flera teorier kring hur och om barn får sin könsuppfattning och sedermera också tar på sig könsroller. Det har även bedrivits forskning för att se om barnlitteraturen är könsstereotyp eller inte, och en del forskare har i samband med sådana studier väckt frågan om könsrollerna skulle blekna om barnlitteraturen inte är lika könsstereotyp. Den här uppsatsen avser att analysera moderna bilderböcker i syfte att undersöka om dagens barnlitteratur är lika könsstereotyp som äldre litteratur, eller om de frångår de traditionella könsrollerna. Utifrån en utgivningslista har sammanlagt åtta bilderböcker valts ut, och därefter analyserats i linje med en lista med egenskaper som sagts vara pojkiga respektive flickiga.  Till hjälp för analysen finns ett flertal teorier kring hur könsroller och könsskillnader uppkommer, samt en egenskapslista. Tidigare forskning har visat att barnlitteratur i stor utsträckning tenderar att vara könsstereotyp. Man har även funnit att kvinnliga karaktärer tidigare varit underrepresenterade i barnlitteraturen, såväl som att fäder oftare är frånvarande än mödrar. Liksom den tidigare forskningen visat, är en del av de för uppsatsen aktuella bilderböckerna varit könsstereotypa i färg och karaktärsegenskaper. Analysen i uppsatsen har lett till slutsatsen att barnlitteraturen i viss utsträckning frångår de traditionella könsstereotyperna. Uppsatsen har även lett till slutsatsen att så kallade pojk- och flickböcker i ungefär samma utsträckning frångår könsstereotyperna.