AbstractMitt syfte har varit att genom kvalitativ textanalys analysera och söka förståelse för hur genus framträder i bilderboken i både text och bild. Detta genom följande frågeställningar: Hur framställs manligt respektive kvinnligt i barnlitteraturen? Hur framställs normer och normbrott i barnlitteraturen? För att få svar på dessa frågor har jag med hjälp av Nikolajevas (1998) analysmodell över typiskt manliga och kvinnliga drag granskat fyra bilderböcker.Tidigare forskning som jag har använt mig av då jag fördjupat mig i mitt problemområde är genus i bilderboken och genus i förskolan. Vårt förhållningssätt gentemot barn påverkar flickor och pojkar till olika beteenden. Ofta tillåts pojkar att ta för sig medan flickor hänvisas att stå tillbaka.Av de böcker jag analyserat har det visat sig att män framställs mer genusstereotypt i förhållande till kvinnor, exempelvis med kläder. Kvinnor däremot framställs oftare könsstereotypiskt med hjälp av attribut, såsom hårprydnader och smycken. Det har också visat sig att karaktärer vars egenskaper och handlingar varit helt enligt könsnormen, där män gör manliga sysslor och kvinnor gör kvinnliga sysslor. Men jag har också sett gränsöverskridaren som bryter normen.

Denna motivstudie analyserar vilka teman och motiv som finns i tre bilderböcker: Puttes äventyr i blåbärsskogen (1901) av Elsa Beskow, Bus och Frö på varsin ö (2012) av Maria Nilsson Thore och Lille Lustig och skogens vänner (2015) av Inger Kvillner och Eva Kvillner. Syftet med analysen är att undersöka hur naturskildring och gestaltning av djur framställs i tre utvalda bilderböcker för barn, vilka motiv som finns i dessa böcker samt samspelet mellan bild och text. Studien utgår från en kvalitativ metod och använder sig av Nikolajevas och Ulla Rehdins bilderbokenskategorier. Analysen visar hur bilderböckerna använder sig av följande tema och motiv: natur och djur, vänskap, utanförskap och olikhet. Resultatet visar att bilderböckerna har skapats för ett didaktiskt syfte, där ansvaret placeras på den individuella snarare än på samhälleliga nivån. I min analys ser jag att en stor del av bilderna utgår från textens beskrivningar, och vissa detaljer och färgglada bilder har anpassats till yngre barn.

Den här studien riktar sig mot arbetet med miljö- och hållbarhetsfrågor i förskolan. Syftet med studien är att ge en inblick i utbudet av bilderböcker om hållbar utveckling som riktar sig mot barn i förskoleåldern och som getts ut på den svenska marknaden mellan åren 2005 och 2015, samt vilka budskap dessa böcker kan förmedla. Detta har undersökts med en genomgång av tidigare forskning inom området hållbar utveckling i förskolan samt området hållbar utveckling och barnlitteratur, och genom en diskursanalys av 19 bilderböcker. Studien utgår från ett brett poststrukturalistiskt perspektiv där begreppen diskurs, språk och subjektivitet är centrala och lyfts fram i diskursanalysen. I studien synliggörs vilka dominerande diskurser och motdiskurser om hållbar utveckling och yngre barn som finns i bilderböcker för barn inom området hållbar utveckling, samt vad som kan bli meningsskapande för barnet som läsare inom området hållbar utveckling. Med andra ord påvisar studien vilka barn som kan skapas kring lärandet för hållbar utveckling i förskolan. I studien analyseras vilka dominerande diskurser vad gäller exempelvis barn, vuxna, djur och natur som kan synliggöras i bilderböcker om hållbar utveckling, men även vilka subjektspositioner som karaktärerna i böckerna ges samt vilka diskurser det finns om barnet som läsare. Studiens slutsats är att bilderböcker inom området hållbar utveckling för barn i förskoleåldern skapar ”ekologiska barn” som är positivt inställda till miljöinsatser som återvinning, återbruk, städning av skräp och pantning.

Denna uppsats undersöker 10 regnbågsbilderböckers gestaltningar av alternativa reproduktionsprocesser och hur dessa representationer förhåller sig till normativa föreställningar om kön och sexualitet. Familjen är ett konstant närvarande element i barnlitteraturen och många människor drömmer om att en dag få bilda en familj. När det kommer till dess reproduktion finns det en uppsjö barnböcker som på ett pedagogiskt sätt förklarar för barn om hur barn blir till. Dessa böcker visar däremot nästan uteslutande det heterosexuella samlaget som det enda sättet att skapa en familj. Idag ses dock en ökning av de så kallade regnbågsböcker där man väljer att fokusera på andra former av familjebildande som alternativ till det heterosexuella samlagets reproduktion. Men hur mycket skiljer sig egentligen dessa regnbågsbildeböcker från de heteronormativa bilderböckerna? Med den heterosexuella matrisen som främsta verktyg undersöker uppsatsen regnbågsbilderböckerna utifrån tre olika kontexter. Med fokus på författarens tilltal, ikonotexten, verkets pedagogiska tendens, samt verkets paratexter når den ett resultat kring huruvida regnbågsbilderböckerna utmanar den heterosexuella normen eller om de kanske till och med i viss mån stärker den.

Syftet med studien var att studera hur äldre barn 3-5 år använder sig av bilderböcker i leken på förskolan samt pedagogernas syn på barns boklek. De frågor som ställts har varit: Hur använder sig barn av bilderböcker i leken? Vad kan boklek främja i barns utveckling? Hur förhåller sig samt beskriver pedagoger sitt förhållningsätt till barns användande av bilderböcker i leken? Problemområdet för studien var att författarna upplevde det som att barn inte får leka med böcker, utanatt böckerna enbart ska användas till läsning. Pedagogerna kan därmed förlora en inkörsport till barns bokintresse som kan bidra till barns tal-, läs- och skrivutveckling. Om barn får tidiga positiva erfarenheter av böcker genom exempelvis boklek, kan det eventuellt gynna barns framtida bokintresse på ett positivt sätt. Studien genomfördes på en avdelning med 3-5 åringar på en förskola i södra Sverige. Materialet samlades in genom semistrukturerade intervjuer samt deltagande observationer. I studien undersöktes det både hur barnen använde sig av bilderböcker i leken samt pedagogernas förhållningssätt till barns boklek. I resultatet framkommer det att barn använder bilderböcker som en artefakt samt rekvisita i sin lek. Men pedagogerna är mer accepterande för en lugnare variant av boklek, som låtsasläsning. Trots att de är medvetna om vilken positiv inverkan boklek kan ha för barns utveckling.

Syftet med arbetet är att undersöka hur förskollärare skildras i fem bilderböcker utgivna 2017–2019. Metodvalet för studien är diskursanalys. För att kunna besvara syftet har vi använt oss av sex analysfrågor, resultatet av dessa har sedan analyserats med diskursanalytiska begrepp. Resultatet för våra analyserade bilderböcker är att alla böcker både är skrivna och illustrerade på liknande vis, med fokus på barnen och där pedagogerna figurerar som bikaraktärer. De slutsatser vi drar är att vi ser gemensamma drag för hur förskolorna och pedagogerna framställs i alla fem böcker, som visar att det är en och samma diskurs som råder. De som arbetar på förskolan kallas “fröken”, och om de är förskollärare går inte att avgöra. ”Fröken” positioneras till en roll som omhändertagande och fostrande, i dessa situationer har “fröken” handlingsutrymme. “Fröken” har lite eller inget fokus alls på utbildning och undervisning. Den fostrande delen uttrycks när “fröken” tillrättavisar barnen vilket visar på maktrelationen, där de vuxna besitter högre makt än barnen.

This study is about gender in children's literature and the purpose of the study is to discuss and problematise how gender is produced in illustrations and text, in a number of picture books. The study is performed in a smaller municipality where we compare the five most borrowed picture books among preschools, with five gender conscious books. Earlier research show that gender in children’s picture books is stereotypic and repressive to girls and women, and that this fact in the long run give the female gender less choices in matter of career and looks. We want to highlight how gender is produced by the characters through characteristics, interests and appearance etc. With this study we want to find out if this is still the case or if we can see more of a gender positive development in children picture books today.

Abstract The starting point for this study is to analyze and explore representations of gender in picture books depicting preschool. The Swedish preschool works after the curriculum, where work with gender is included, and with values that should reflect the practice. This work should be mediated by those who are active in the preschool. Literature, and the interpretation thereof, plays an important role in the preschool which this study will raise the importance of. Literature affects its receiver and the preschool in today’s society in Sweden is a common place for children, therefore this study will focus on picture books that portray the everyday depictions that take place in the preschool environment. Seven picture books released between 1976 and 2016 have been subjected to qualitative image and text analysis where the iconotext has a large place in the analysis of the study. The gender analysis is done with focus on which norms that are represented in literature, with gender markers and gender system connected to stereotypical behaviour with boys and girls in mind. This is also set in the relation to the current curriculum in the Swedish preschool. The investigation of these issues shows that the behaviour of the characters in the picture books both affirm and reject the norms that are connected to gender. This is shown in picture books from different eras

Studien syftar till att få ökad kunskap om förskollärarens arbete med bilderböcker i förskolans verksamhet.   Frågeställningarna är: Hur beskriver förskollärare arbetet med bilderböcker tillsammans med barn i förskolans verksamhet? Hur bidrar bilderböcker till samspelet mellan barn och mellan barn och förskollärare i förskolans verksamhet? Studiens metod är kvalitativ, där empirin samlats in genom intervjuer. Undersökningen baseras på ett sociokulturellt perspektiv. Vi gjorde ett strategiskt urval av tre informanter, alla verksamma på samma förskola, dock inte på samma avdelning, där avsikten var att välja förskollärare som arbetar aktivt med bilderböcker. I resultatet av studien framkommer det att förskollärarna använder sig av bilderböcker vid olika arbetsmetoder, såsom högläsning, boksamtal, lek, dramatisering och bilderbokens placering. I resultatet framkommer det även att dessa arbetsmetoder bidrar till samspelet i förskolans verksamhet. Samspelet yttrar sig både verbalt och fysiskt, och det sker när barn på olika sätt kommunicerar med andra barn och förskollärare.

The aim of this bachelor thesis is to see how illustrators and illustrations are treated in Bibliotekstjänst’s binding booklets compared to how authors and texts are treated, i.e. the picture versus the printed word. My aim is to try and find out if librarians have the aids to acquire information about picture-book illustrators and illustrations in their selective work and reference work. In order to find out about this I need to examine the most common aid in this work, i.e. Bibliotekstjänst’s binding booklets. The investigation is of both qualitative and, to a certain degree, quantitative character. The investigation consists of three parts: literature studies, interviews with two librarians and a source analysis of Bibliotekstjänst’s professional readers’ opinions of picture-books in 2001. The binding booklets can function relatively well as an aid for librarians to acquire information about picture-book illustrators and illustrations in their selective work. This is relatively clear when examining debate, interviews and source analysis. Proposals for improvements have included an increase in number of words and increased possibilities to see the illustrations themselves before purchasing literature. In the reference work there are no satisfactory aids in order to acquire information about the illustrations. Librarians are mainly forced to use their experience in order to answer questions pertaining to picture-books. / Uppsatsnivå: C