Föreliggande studie undersökte hur implementeringen av samlevnadsundervisningen sett ut sedan 1955 genom analys av läroplaner samt läromedel ämnade för ämnet, med heteronormativitet, den heterosexuella matrisen och heterosexuellt perspektiv i åtanke. Följande frågeställning besvarades: Framställs könsdrift och sexualitet genom olika sexuella perspektiv i läromedlen under tidsperioden 1955-2014? På vilket sätt? Hur stort utrymme ges förklaringar av begreppen könsdrift och sexualitet i läromedlen under perioden? Har det ökat sedan 1955? Vilka former av könsdrifter och sexualiteter framställs i text och bild? Materialet som undersöktes var läromedel avsedda för grundskolans undervisning i biologi och naturkunskap. De 27 böckerna publicerades i relation till de olika läroplanerna som styrde under tidsperioden 1955-2014. Analysen visade att vid framställning av begreppen ”Könsdrift” och ”Sexualitet” har det heterosexuella perspektivet används fram till början av 2000-talet. Samtidigt har det senare begreppet fått allt större utrymme medan ”könsdrift” konstant nämnts 0-2 gånger under samma tidsperiod. Antalet olika sexuella drifter som nämnts har också ökat.

Denna uppsats undersöker 10 regnbågsbilderböckers gestaltningar av alternativa reproduktionsprocesser och hur dessa representationer förhåller sig till normativa föreställningar om kön och sexualitet. Familjen är ett konstant närvarande element i barnlitteraturen och många människor drömmer om att en dag få bilda en familj. När det kommer till dess reproduktion finns det en uppsjö barnböcker som på ett pedagogiskt sätt förklarar för barn om hur barn blir till. Dessa böcker visar däremot nästan uteslutande det heterosexuella samlaget som det enda sättet att skapa en familj. Idag ses dock en ökning av de så kallade regnbågsböcker där man väljer att fokusera på andra former av familjebildande som alternativ till det heterosexuella samlagets reproduktion. Men hur mycket skiljer sig egentligen dessa regnbågsbildeböcker från de heteronormativa bilderböckerna? Med den heterosexuella matrisen som främsta verktyg undersöker uppsatsen regnbågsbilderböckerna utifrån tre olika kontexter. Med fokus på författarens tilltal, ikonotexten, verkets pedagogiska tendens, samt verkets paratexter når den ett resultat kring huruvida regnbågsbilderböckerna utmanar den heterosexuella normen eller om de kanske till och med i viss mån stärker den.

Syftet med studien är att beskriva och analysera, ur ett queerteoretiskt perspektiv, hur intervjuade förskollärare berättar om sitt arbetssätt med, och förhållningssätt till, HBTQ-frågor i förskoleverksamheten. För att kunna besvara detta syfte med tillhörande frågeställningar baseras studien på halvstrukturerade intervjuer med sex stycken utbildade förskollärare från sex olika förskoleenheter. Resultatet av studien visar att förskollärare kan arbeta inkluderande i relation till HBTQ-frågor genom att läsa och samtala kring böcker som visar på olika familjekonstellationer, använda ett inkluderande språkbruk och icke-normativa material. Resultatet visar även att medvetenheten och kunskapen om dessa frågor verkar skifta beroende på förskollärarnas privata intressen. Slutsatsen av denna studie är därför att det krävs kunskap om HBTQ-frågor för att personal i förskolan ska kunna arbeta inkluderande samt att dessa frågor behöver tas upp på en kontinuerlig basis i såväl förskollärarutbildningen som i förskoleverksamheten.

Idrottskulturen präglas av en tydlig könsordning. Detta gör sig gällande då idrotter anses vara kvinno- eller mansidrotter. Att en idrott anses vara en kvinno- eller mansidrott tenderar att betyda att det är ett kön som är i majoritet av de som utövar.  Denna uppsats syftar till att undersöka hur tjejer påverkas av att de utövar en sport som domineras av tjejer respektive killar. Uppsatsen utgörs av en litteraturstudie. Materialet som studerats är fältstudier som publicerats i form av avhandlingar och vetenskapliga artiklar. Vid analys av materialet har Judith Butlers teorier gällande performativa kön använts, samt Anthony Giddens livsstil-begrepp. Resultatet av studien visar att idrottsarenan är förknippat med manliga egenskaper och normer. Vilket i sin tur resulterar i att tjejernas beskrivningar av hur man är rätt respektive fel som tjej är relativt likartade. De beskriver ett sätt att vara på som är i skarp kontrast mot traditionell femininitet. Vilket kan förklaras av idrottens struktur. Sporterna är dock mycket olika i sin karaktär. Ridsporten är en av de största ungdomssporterna i Sverige, medan skateboard är relativt nytt. Detta påverkar hur tjejerna beskriver gemenskapen som präglar utövandet. Ridtjejerna beskriver gemenskapen i stallet som utgörs av mestadels tjejer som en trygg plats där man kan vara sig själv. Vissa skejtande tjejer menar att de vill bli betraktade som en i gänget, en av killarna. Medan andra poängterar ”Girl-Power” som något de strävar efter. Girl Power innebär en gemenskap som, likt ridtjejernas, utgörs av mestadels tjejer. Tjejer inom skatekulturen utmanade kopplingen mellan kön och genus. Då genom att visa att feminint genus inte nödvändigt vis följer av en kvinnlig kropp. Ridtjejerna reproducerar idén om heterosexualitet som norm och befäster samtidigt relationen mellan kön, genus och sexualitet

Every day readers of magazines receive advice on how their life is expected to be. Magazines write about what to wear, who you should be dating and where you should work. People are social beings and are affected on what they read, hear and see. In that way media is one of the main channels which defines people and draws examples on for example how a "normal" woman should be. This essay dealt with several questions: how women are described in Swedish women magazine Cosmopolitan and men ́s magazine Slitz and how they are differ from each other. The possible consequences of the way magazines write about women have on the society as a whole were also discussed. The theoretical framework included Judith Butler’s theories about gender and language. Gauntlett theories were used as an implement to analyze the relationship between media and the identity. As a resource for this study both Anja Hirdman’s and Pia Höök’s studies were also used. The main findings of this essay are that the descriptions of women differ between Slitz and Cosmopolitan. In Slitz women are objectified and their role is to please and obey the will of men. Women are defined by their looks. Also in Cosmopolitans message an obvious double standard could be found. On one hand women were described as independent and powerful but on the other as dependant on their look and men. Women were described as always striving for perfection and through the instructions from Cosmopolitan they could reach that. The findings of the study are relevant and significant because not only do the readers get affected, but others who do not read these magazines are also influenced by the use of the same language as in the magazines in their everyday lives. In that way the discourses on women do not just stay on the pages of the magazines.

Syftet med denna uppsats har varit att identifiera könsbinära normer tillsammans med kontroll i den svenska debatten kring steriliseringar vid juridiskt könsbyte. De teoretiska utgångspunkterna består av Michel Foucaults begrepp "biomakt", Judith Butlers begrepp "den heterosexuella matrisen" och Beatriz Preciados teori kring kontroll av queera kroppar. Med hjälp av kritisk diskursanalys har debatten analyserats genom en tredimensionell analysmetod. Resultatet och analysen i denna uppsats visar att flera könsbinära diskurser kan identifieras i debatten. Dessa diskurser kan delas in utifrån antaganden om identitet, kropp och funktion. Utifrån de teoretiska utgångspunkterna kan steriiseringskravet beskrivas som en del i de strukturella processer som syftar till att normalisera kroppar.

The purpose of this paper is to investigate how after school teacher's thoughts and beliefs about gender materializes in pupils' free play outdoors. Through the free play, pupils get access to an atmosphere where values are being exceeded and reconsidered in an unconditional way. We have asked ourselves the questions on which way the different ideas of gender create different sorts of climate for finding ones identity in the free play outdoors, how school teachers themselves want to relate to the free play outdoors and what understanding they have of the gender concept. The theory which is the basis for our study is taken from postmodernist feminism that is about liberation from gender identities and a redesign of the notions of what is feminine and masculine. One of the leading profiles of the postmodern feminism is the philosopher Judith Butler who wrote the book Gender Trouble (2007), from where our theoretical inspiration for our study is taken. We have used triangulation as a method for our data collection through interviews and non-participant observations. These have been conducted in three schools in southern Stockholm. Through our results, we have come to the conclusion that there are established notions of how pupils' behavior and needs in the free play outdoors are being influenced based on their gender. Furthermore, we have seen two different ways of how after school teachers can relate to the free play outdoors: the after school teacher who participate as a playmate or the non-participating after school teacher who observe and is available if needed. We have localized two factors that affect of how the after school teachers' understanding of the gender concept materializes in the free play outdoors: teacher ratio and time.

<p>Denna uppsats är en kritisk diskursanalytisk studie av hur föräldraskap framställs i artiklar från 2005 års utgivning av föräldramagasinet Vi Föräldrar. Centralt för uppsatsen är hur genus och senmodernitet skapas och ger betydelse i det empiriska materialet. Uppsatsen vilar på en socialkonstruktionistiskt grund, vilket innebär att människan skapar och omskapar världen, och vår förståelse av denna sker i interaktion med andra människor.</p><p>I analysen av det empiriska materialet har det framkommit att föräldraskap beskrivs som något enbart avsett för de heterosexuella och den tillhörande heterosexuella parrelationen. Detta bidrar till ett upprätthållande av den heterosexuella matrisen likväl som den dikotomiska uppdelningen av två kön som varandras motsatser upprätthålls. Trots detta finns en strävan i Vi Föräldrar mot en mer jämlik fördelning av föräldraskapet. I analysen har också framkommit att föräldraskap endast är avsett för en viss åldersgrupp och för de levandes i en heterosexuell relation, vilket tydliggjort senmodernitetens, med dess individualism, påverkan. Tre diskurser har funnits, ”diskursen om det goda föräldraskapet”, ”diskursen om heterosexualitet” och ”diskursen om barnets bästa”, dessa har sedan analyserats vidare med hjälp av Judith Butler, Anthony Giddens, Ulrich Beck och familjesociologisk teori.</p>

<p>Föreliggande D-uppsats är en kvalitativ studie vilken handlar om kvinnor som valt att inte skaffa barn, men även om kvinnor som på ett eller annat är tveksamma till moderskapet, eller av olika skäl skaffat barn sent i livet. Respondenterna har i många avseenden känt sig som avvikare från normen där man vid en viss ålder och med vissa förutsättningar förväntas bilda familj. Följaktligen har studien därmed också kommit att avse det jag valt att kalla det omhuldade moderskapet, och varför detta är så uppvärderat, förväntat och ur samhälleligt perspektiv betraktat som självklart. Kvinnornas berättelser har visat att moderskapet inte alltid är självklart och inte heller önskat. Den teoretiska ramen omfattar sådant som kan leda till ökad förståelse för varför moderskapet är så uppvärderat och varför frivillig barnlöshet – så kallad barnfrihet – är nedvärderat och icke önskvärt. Studien berör också alternativa levnadssätt som inte inbegriper kärnfamilj, samt den enligt färsk statistik sjunkande nativiteten. Resultatet ger indikationer på ett samhälle där barn och familj inte är nödvändiga ingredienser, men också paradoxalt nog på att en antimodern nyfamilism står stark och outmanad – lika solid som självständigheten hos kvinnorna i studien visat sig vara.</p><p>  </p>

<p>Syftet med denna undersökning är att testa tre hypoteser om transsexualism i Sverige, genom att studera lagen och debatten om lagen om könsbyte från 1972 som uttryck för den dominerande diskursen om transsexualism. Studien är gjord historiskt, där olika tidsmässiga nedslag i debatten om lagen studeras för att nå insikt om huruvida transsexualism skapas av den empiri jag studerar. Teorierna som hjälpt analysen av utvecklingen av lagen och rösterna i debatten är främst inspirerade av Michel Foucaults diskursteori, samt Judith Butlers teori om den heterosexuella matrisen. Metodologiskt söks svar på de frågor som utformats för att testa hypoteserna och genomgående står erkända kunskaper om transsexualism samt normerande av kön, genus och sexualitet i fokus för analysen. Vidare diskuteras vad den lagligt fastställda dominerande diskursen om transsexualism och diagnosen kräver för ett erkännande av det transsexuella subjektet. Studien av empirin kring lagen om könsbyte resulterar i tesen att transsexualism inte enbart kan förstås som ett naturligt förekommande fenomen utan att det styrs av olika diskursivt skapade sanningar om kön, genus och sexualitet, vilka även villkorar det transsexuella subjektet. Analysens resultat är att transsexualism, precis som normerna kring kön, genus och sexualitet, är diskursivt skapat och villkorat och således är föränderligt.</p> / <p>This study is aimed at the Swedish 1972 law on transsexualism and the debate on this subject before and since then. The purpose is to test three hypotheses through three questions focused on trying to find out whether it is possible to state that transsexualism is discursively created. The theories which underlay the analysis are mainly derived from Michel Foucault’s theory on reality and truth as constructed through discourse and Judith Butler’s theory on the force of the heterosexual matrix. By analyzing historical texts in this debate I examine how acknowledged truths together discursively construct certain truths about transsexualism in relation to truths on the subject of sex, gender and desire created through the heterosexual matrix. In relation to these theories I also examine in what ways the recognized transsexual subject is constructed through the conditions in the law and diagnosis. My thesis is that the studied materials, seen as representing the Swedish dominating discourse on transsexualism, together sets the terms for and constructs both transsexualism and the transsexual subject through a set of norms on sex, gender and desire. As these norms are subject to change, so is transsexualism, and therefore transsexualism can not be understood as merely a natural condition.</p>