Studien har som grund den nya gymnasiereformen som tagit fart och medfört att svenska ridgymnasier har utvecklats. Då det tidigare riksidrottsgymnasiet inte längre kommer att drivas, har svenska ridsportförbundet valt att satsa på NIU, nationellt godkända utbildningar. Utbildningsmålet är att ryttarna ska kunna befinna sig på nationell elit vid gymnasiets slut. Syftet med studien var att undersöka hur ridsportens elva nationellt godkända utbildningar ser på begreppet talang, samt vilken roll hästmaterialet har i en ryttares talangutveckling. Skolornas tankar och åsikter presenteras kring NIU:s upplägg, uttagningsprocesserna, samt ryttartalang och att vad som krävs för att bli elitryttare. Studien tar stöd i teoretiska begrepp så som talang och talangutveckling där bl. a Fahlströms studier använts i analysen av skolornas arbete med att välja ut elever vid uttagningsprocessen samt vidare utveckling mot att bli elitryttare.   Resultatet visar att skolorna har en gemensam syn på vad en ryttartalang är då det finns såväl fysiska som psykiska aspekter som spelar in. Hästens påverkan samt vad som krävs för att bli elitryttare har visat sig vara två delar som hänger samman. Framförallt då hästen spelar stor roll i elitsatsningen. Det har även blivit märkbart att skolornas verksamheter ser olika ut.

In all equestrian sports except for individual voltige, men and women compete on equal terms, which otherwise is very rare in sports. This study examines from a gender perspective how female and male riders are reffered to by expert commentators in competitions. The aim is to see if there are differences in how the riders are depicted and mentioned based on gender. The material consists of comments about eight rides, four performed by female riders and four by male riders, from two large international world cup competitions in dressage, broadcasted on SVT in 2012 and 2013. The material has been transcribed and then analyzed using content analytic method with a quantitative and a qualitative part. The results of the survey’s quantitative part showed that the male riders were reffered to by their first and last name in combination in more cases than the female riders, although ”she/he” was the type of mention most used for both male and female riders. The results of the survey’s qualitative parts showed that gender stereotypes of neither sex occurred to any great extent and that the comments about external factors, such as riders appearances, while there weren’t that many, were nevertheless used similarily for both sexes, even though the material analyzed didn’t produce many examples of comments of this sort.

Denna uppsatshandlar om hur förutsättningarna för ridsporten under 1900-talet andra hälfthar förändrats. Undersökningens avgränsning har varit att studera ridsport somfritidssysselsättning, från 1945 då en brytpunkt sker och fram till idag.Merparten av undersökningen har förlagts efter 1945 eftersom könsfördelningeninom ridsporten förändras då. bygger främst på olika forskningsmaterial ochempiriskt material från Styringe ridklubb. Anledningen till att jag har valtett specifikt geografiskt område, är att jag kan se huruvida detlandsomfattande mönstret stämmer på lokalnivå. För att svarapå mina frågeställningar har jag har använt mig av SOU, statens offentligautredningar och Hästen. Tidskrift för avel och hästsport. Svaren harockså sökts i litteratur och arkiv och metoden har varit kvantitativ,kvalitativ samt komparativ. På det undersökta materialet har jag sedantillämpat Nancy Chodorow teorier om uppfostran och Yvonne Hirdmans teoretiska resonemang om ettgenussystem. Ett nätverk av föreställningar som ständigt återskapas isamhället, där mannen är överordnad kvinnan och föreställningen om att manligtoch kvinnligt område ska hållas isär.

Sammanfattning   Syfte och frågeställningar Syftet med studien är att se hur ryttare ser på sin egen vikt i relation till hästar och ridning. Närmare bestämt vilka tankar finns runt ryttarens egna hälsa i form av kost och fysisk aktivitet. Vidare att undersöka om det finns en skev kroppssyn och en önskan att vara smal. Följande frågeställningar hjälper till att besvara syftet. 1. Hur ser ryttare på sin egen hälsa? 2. Vilken är den främsta anledningen till att ryttare tänker på vikten? 3. Finns det skillnader mellan olika åldersgrupper?   Metod Studie genomfördes med en webbenkät på det sociala nätverket Facebook. Urvalet var vuxna som är eller har varit aktiva inom ridsporten de senaste fem åren. Studien pågick under fem dagar och enkäten delades i två stängda grupper på Facebook. Enkäten undersökte ryttarnas syn på sin egen vikt och hälsa och hur de såg på sina kroppar. Resultaten analyserades i SPSS genom deskriptiv analys, t-test och Anova.    Resultat I studien deltog 114 kvinnor och en man. Resultaten visade att 83 procent tänker på vad de äter och 64 procent tänker på sin hälsa i förhållande till ridningen. Majoriteten (64,2 %) skattade att de rör sig över 240 min per vecka vilket är över de rekommenderade 150 minuterna för fysisk aktivitet per vecka och 26,7 procent skattade att de rör sig 120-240 min per vecka. 61,6 procent utövar fysisk aktivitet utanför stallet med promenader, löpning, yoga och träna på gym de mest förekommande. Hästens välmående samt ryttarens egen prestation och utseende var de vanligaste alternativen till varför deltagarna tänker på sin vikt med koppling till ridning.   Slutsats Hästens välmående är högsta prioritering när det kommer till varför ryttare tänker på sin vikt, men till skillnad från tidigare studier så tänker deltagarna på sin egen hälsa både relaterat till prestation och till allmänt välmående. Det råder en delad känsla om hur nöjda de är med sin vikt men tanken på vikten är vanligt förekommande. Att undersökningen gjordes i Stockholm som är en storstad kan självklart spela en viktig roll i detta. / <p>Fristående kurs Idrott III</p>

Inledande problem Det har under ett flertal år skett organisationsförändringar inom Svenska ridsportförbundet och dennes underorganisation tävling/hoppning. Dessa förändringar har påverkat det Svenska hopplandslaget, då deras ledning kommit och gått på grund av interna konflikter som pågått mellan det Svenska ridsportförbundet och tävling/hopporganisationen. I denna studie har jag undersökt samarbetet mellan det Svenska ridsportförbundet och tävling/hopporganisationen för att ge förslag på hur organisationen kan utvecklas, för att återigen få med sig det Svenska hopplandslaget så att det sportsligt kan hävda sig internationellt. Forskningsfrågan som varit vägledande i denna studie: Hur kan tävling/hopporganisationen utvecklas för att skapa ett framgångsrikt och hållbart landslag? Syfte Syftet med studien är att undersöka tävling/hopporganisationen och deras samarbete med Svenska ridsportförbundet för att med hjälp av innovationsprocesser arbeta fram förslag till hur organisationen kan utvecklas, så att den återigen får med sig landslaget och sportsligt kan hävda sig internationellt. Metod I studien har jag använt en kvalitativ metod i form av intervjuer som skett med en representant från Svenska ridsportförbundet, tävling/hopporganisationen och en landslagsryttare. Intervjuerna gav mig en bild av hur samarbetet mellan de olika parterna fungerade. Jag har även hämtat information till studiens empiri via observationer i olika miljöer. Utifrån studiens teoretiska referensram har empirin analyserats varefter jag arbetat fram förslag till hur Svenska ridsportförbundet och tävling/hopporganisationen kan utvecklas organisationsmässigt. Slutsats I studien har det framkommit att Svenska ridsportförbundet och tävling/hopporganisationen saknat en stabil struktur vilket gjort att interna konflikter kunnat växa fram. Samtidigt har den kommunikativa förmågan varit undermålig och påverkat parterna på ett negativt sett, då missförstånd lett till konflikter. För framtiden behöver Svenska ridsportförbundet skapa en stabil struktur och utveckla den kommunikativa förmågan tillsammans med sina underorganisationer för att ge landslaget de nödvändiga förutsättningarna för att återigen kunna hävda sig internationellt.

Ledare har en komplex uppgift, rollen innebär allt från att arbeta efter mål och resultat till påverkansprocesser och relationer. Inom ridsporten är ledarskapet både tydligt och otydligt. Tydligt på så vis att det handlar om hästen eller människan som handhar hästen. Otydligt på så vis att situationen blir komplex då målgruppen varierar stort. Många barn och ungdomar lär sig i ett tidigt stadie att ta hand om hästar och människor i stallet, dessa barn och ungdomar har ofta förebilder i stallet i form av ridlärare, tränare och coacher. Syftet med denna uppsats var att undersöka hur ledare inom ridsporten ser på och uppfattar sitt eget ledarskap. Hinner de reflektera och anpassa sig efter situationer eller går detta per automatik med hjälp av erfarenhet och egen uppväxt i stallet? Studien byggde på nio semistrukturerade djupintervjuer med nio mycket erfarna ledare inom ridsporten som är aktiva på olika ”nivåer” i branschen och i rollerna ridlärare, tränare och coach. De besitter en enorm ödmjukhet inför sitt arbete med hästar och människor och har visat stort intresse för studien. Resultatet visade att ridsportens ledare har en komplex situation att ta ställning till i sitt ledarskap, inte bara aspekter som tid, rum och kompetens spelar roll för utövandet av ledarskapet utan även hästen och närmiljön präglar situationer de blir tvungna att ta ställning till. Ridsporten arbetar idag aktivt med ledarutbildningar och det finns hos intervjupersonerna en tydlig önskan och behov för fortsatt utveckling området.

Bakgrund: Debatter som förts har visat på skillnader inom ridsporten och travsporten. Trots att det är två sporter som, enligt den institutionella teorin, borde vara lika och ha en likartad organisation har skillnader uppmärksammats. Organisationer präglas ofta av de som är ledande inom dessa och de som hör till professioner ofta tar sig an dessa ledande roller. Därför kan professionen vara en faktor som påverkar organisationer och som kan förklara skillnaderna som uppmärksammats inom ridsporten och travsporten. Syfte: Studiens syfte är att undersöka hur professionen kan påverka organisationer. Metod: Studien har genomförts genom både en kvalitativ del och en kvantitativ där data har samlats in från proffstränare inom travsporten och beridare och godkända tränare inom ridsporten. Utifrån teorin formulerades tre hypoteser som undersöktes genom bivariata tester. Resultat/slutsatser: Studiens resultat kunde varken förkasta eller bekräfta någon hypotes. Däremot kunde det visa att professionen, genom framförallt gemenskap och etik i många fall kan påverka organisationen och då främst dess mål och struktur. / Background: Debates have shown differences in trotting and riding. Although there are two sports that, according to the institutional theory, should be the same and have a similar organization has differences noted. Organizations are often characterized by those who are leaders in these and those belonging to the professions often take on these leadership roles. Therefore the profession as a factor affecting organizations and the like may explain the differences highlighted in equestrian sport and trotting. Purpose: The purpose with this study is to examine how the profession can affect organizations. Method: The study was conducted through both a qualitative part and a quantitative where data has been collected from professional trainers in trotting and riding master and certified trainer in equestrian sport. Based on the theory formulated three hypotheses were examined through bivariate tests. Conclusions: Results of the study could not reject or confirm any hypothesis. However, it could show that the profession, primarily through fellowship and ethics in many cases can affect the organization and particularly their aims and structure

Alla berörs av de utmaningar som samhället står inför med miljöproblem och klimatförändringar, inte minst en av Sveriges största idrotter, ridsporten. Svenska Ridsportförbundet har sedan 2016 en miljö- och hållbarhetsstrategi, och den här studien ämnar ta reda på hur ridklubbar i Sverige arbetar med två utav fem verksamhetsinriktningar i strategin: utbildning och fortbildning samt anläggning och drift. Påverkan från hästverksamheter inkluderar de sex kategorierna foder, gödselhantering, elförbrukning, transporter, häst- och ryttarutrustning samt kemikalier, som i studien kopplas till de svenska miljömålen. Det står klart att hästar och stall har en betydande påverkan på lokal miljö, och bidrar till den globala uppvärmningen, men hur stor påverkan en hästverksamhet har varierar med åtgärder som görs för att minska det ekologiska fotavtrycket. En enkätundersökning utfördes för att ta reda på hur de svenska ridklubbarna arbetar med miljö- och klimatfrågor, med förankring i utbildning och fortbildning, anläggning och drift samt kategorierna nämnda ovan. Det som slog igenom i enkäten var en uppenbar kommunikationsbrist mellan det centrala ridsportförbundet och ridklubbarna, samt en betydande kunskapsbrist om vilken påverkan hästverksamheter har på miljön och klimatet. / Our society is facing challenges from a changing climate and environmental issues, which makes it important for everyone to take action for a better future. Equestrian sports, one of Sweden’s biggest sports, also have a part to play. The Swedish Equestrian Federation has a sustainability and environmental strategy since 2016, and seeks to continuously improve their environmental work. The present study aims to investigate how riding clubs work with two out of five sections presented in the strategy: Education and Operational management of stables. Impact from equestrian activities includes the six categories fodder, manure handling, electricity comsumption, transportation, horse and rider equipment. and chemicals, which, in this study are linked to Sweden’s environmental objective. It is clear that horses and stabling have significant impact on both the nearby environment and is a contributing factor to global warming, though the level of impact ranges depending on the type of actions taken to reduce the ecological footprint. A survey was conducted to find out how the Swedish riding associations works with environmental and climate issues, including education and the operational management of the categories listed above. The main finding in the survey is a communication gap between the Swedish Equestrian Federation and the riding associations, as well as a lack of knowledge of the environmental and climate impact from equestrian activities.

<p>För att den svenska idrottsrörelsen ska kunna bedrivas och utvecklas är sponsringsintäkter en viktig inkomstkälla. Sponsring har tidigare varit nära kopplat till välgörenhet där ett företag går in med pengar till ett projekt utan att räkna med någon motprestation. Idag har sponsringens funktion utvecklats och ses alltmer som ett strategiskt verktyg för att förbättra ett företags position på marknaden. Ridsporten är en av Sveriges största sporter och för att i framtiden kunna utveckla sina sponsringsprojekt syftar denna explorativa studie till att bidra till en djupare förståelse för hur företag värderar ridsportens varumärke och använder sig av ridsportsponsring som marknadsföringsmetod. En kvalitativ datainsamling genom semistrukturerade intervjuer av fyra företag som är involverade i olika typer av ridsportsponsring har genomförts. Företagens motiv till sponsring av ridsport bygger framför allt på sportens unika image som företagen kan associeras med samt möjligheten att nå ut till en intressant målgrupp för företagens respektive affärsverksamheter. Studiens resultat leder till tre rekommendationer som föreslås ligga till grund för fortsatta studier av sponsring inom den svenska idrottsrörelsen. Rekommendationerna inkluderar imagens påverkan på sponsring inom olika idrotter och sponsringssammanhang,resursernas påverkan på resultat av sponsring samt hur synergieffekter skapas när sponsring blir en integrerad del i företagens totala marknadsföring.</p>

Ideella idrottsföreningar har länge varit en viktig del av det svenska samhället, men möter idag utmaningar i form av ekonomiska svårigheter och minskat ideellt engagemang. Syftet med denna studie är att undersöka hur ledningen av föreningsdrivna ridskolor kombinerar företagsstrategier med sitt ideella syfte. En tabell med idealtyperna ideell förening och företag har applicerats på en fallstudie av två föreningsdrivna ridskolor och två aktiebolagsdrivna ridskolor i Uppland. De aktiebolagsdrivna ridskolorna stämmer enligt teorin in på idealtypen företag till skillnad från de föreningsdrivna ridskolorna som överensstämmer med båda idealtyper. Deras organisationsform kan istället definieras som blandformen hybrid. De föreningsdrivna ridskolorna väljer den kombination av företagsstrategier och ideella metoder som bäst tillfredsställer det ideella syftet oavsett om metoderna är företagsekonomiska eller föreningslika.