No description available.

No description available.

The horse is an animal that often becomes humanized. Despite domestication, the horse still has a need to interact with other horses, be able to move for the most of the day, and being able to graze. If these needs cannot be fulfilled, the horse can be negatively affected and develop abnormal behaviours. An example of abnormal behaviours is weaving; the horse performs a swinging motion in the front area of the body during a long time. This literature review aims to investigate how different stabling forms (box/stall) affect the incidence of weaving, and also how this behaviour can be prevented or limited. Weaving in the box occurs mainly when the horse has only little or no outdoor activity and when it cannot socialize with other horses. The rate of weaving seems to be more common in the stalls, especially when horses have a limited time of being outdoors. Weaving can be reduced or even disappear if the horse gets company in the pasture, or something as simple as the box contains a mirror. The most beneficial for the horse's welfare would be if they could go out most of the day and then have company of other individuals. / Hästen är ett djur som ofta förmänskligas. Trots domesticering har hästen fortfarande ett stort behov av att interagera med artfränder, att vara i rörelse under största delen av dygnet, och att kunna beta. Då möjligheten att uppfylla dessa behov inte tillgodoses kan hästen påverkas negativt och utveckla onormala beteenden. Ett exempel på onormala beteenden är vävning; hästen utför en gungande rörelse med frampartiet under en längre tid. Studiens syfte är att utreda hur olika uppstallningsformer (box/spilta) påverkar förekomsten av vävning, och också hur detta beteende kan förebyggas eller begränsas. Vävning i box förekommer främst då hästen endast har liten eller ingen utevistelse och då den inte kan socialisera med andra hästar. Frekvensen av uppvisande av vävning verkar vara vanligare i spiltor, speciellt då hästars utevistelse också är begränsad. Vävningen kan dock minskas eller till och fås att upphöra helt om hästen får sällskap ute i hagen, eller något så enkelt som att hästens box förses med en spegel. Det mest gynnsamma för hästens välfärd skulle vara om de fick gå ute större delen av dygnet och ha sällskap av individer den kommer överens med. / <p>                                                                                                                                                                                                                                                                                                                                                                      </p>

No description available.

Ledare har en komplex uppgift, rollen innebär allt från att arbeta efter mål och resultat till påverkansprocesser och relationer. Inom ridsporten är ledarskapet både tydligt och otydligt. Tydligt på så vis att det handlar om hästen eller människan som handhar hästen. Otydligt på så vis att situationen blir komplex då målgruppen varierar stort. Många barn och ungdomar lär sig i ett tidigt stadie att ta hand om hästar och människor i stallet, dessa barn och ungdomar har ofta förebilder i stallet i form av ridlärare, tränare och coacher. Syftet med denna uppsats var att undersöka hur ledare inom ridsporten ser på och uppfattar sitt eget ledarskap. Hinner de reflektera och anpassa sig efter situationer eller går detta per automatik med hjälp av erfarenhet och egen uppväxt i stallet? Studien byggde på nio semistrukturerade djupintervjuer med nio mycket erfarna ledare inom ridsporten som är aktiva på olika ”nivåer” i branschen och i rollerna ridlärare, tränare och coach. De besitter en enorm ödmjukhet inför sitt arbete med hästar och människor och har visat stort intresse för studien. Resultatet visade att ridsportens ledare har en komplex situation att ta ställning till i sitt ledarskap, inte bara aspekter som tid, rum och kompetens spelar roll för utövandet av ledarskapet utan även hästen och närmiljön präglar situationer de blir tvungna att ta ställning till. Ridsporten arbetar idag aktivt med ledarutbildningar och det finns hos intervjupersonerna en tydlig önskan och behov för fortsatt utveckling området.

In the beginning of 2009 The County Administrative Boards assumed the responsibility of animal welfare, a task previously performed by the individual municipalities. This transfer was made with the aim of achieving more efficient and equivalent animal welfare controls across the country. Previous studies among animal owners have shown a somewhat negative image of animal welfare controls. This study focuses on investigating the experiences of the horse keepers in the County of Halland concerning animal welfare. The study is based on a questionnaire which was sent to 423 horse keepers in Halland, of which 130 were returned with information that laid the foundation of this study. The results show that the horse keepers mainly have a positive opinion of the animal welfare work. They also find the laws and regulations easy to understand. Most horse keepers have a positive attitude towards animal welfare controls and they also consider the animal welfare work to be sufficient. They consider themselves being well-informed on the laws and regulations concerning horse keeping. The positive opinion of animal welfare by horse keepers, indicated by this study, is a very interesting outcome. The negative image of animal welfare that has previously been illustrated by several studies could be due to various reasons. No matter what the reason is it is important to have an open dialogue between horse keepers and the authorities to achieve an effective relationship. The conclusion of this study is that the negative opinions of the animal welfare work that were suspected among the horse keepers may not represent the majority.

Syftet med denna uppsats är att behandla relationen mellan Gud, människa och djur i Bibeln och hur den kan förstås. Uppsatsen belyser bibelförståelse och skrivs inom ämnet Kyrkovetenskap. Den behandlar synen på djur inom kristendomen, dvs främst i Bibeln. Behandlingen av djur inom andra religioner och kulturella kontexter belyses inte. Min uppsats är främst en kritisk studie av Bibeln och dess tillämpning med särskild hänsyn till hästen, hunden och svinet. Dessa tre djur är mitt huvudstudium. Orsaken till detta är att det var dessa tre djur som jag följde under min uppväxt och erfor att de behandlades illa. En annan orsak är att meningarna om dem är delade på flera sätt: om deras renhet, ätbarhet och värdighet. Uppsatsens huvudfrågeställning är hur dessa djur behandlades i Bibeln. Vilka bibelställen kan ha legat till grund för den djursyn som förekom i min hembygd? I uppsatsen redovisar jag sådana bibelställen. Bibeln har varit huvudkällan för uppsatsen. Det är till Bibeln som frågeställningen är bunden. Studie av Bibeln är därför i första hand metoden för uppsatsarbetet, för att kartlägga bibelställen där djur beskrivs positivt eller negativt. I uppsatsen redovisar jag också hur man inom tidigare forskning har ställt sig till frågan om djurs ställning i Bibeln. Analysen och slutsatserna är ett resultat av dels bibelundersökningen, dels tidigare forskning. Bibelundersökningen leder mig fram till slutsatsen att det inte går att hitta en enhetlig och entydig syn på förhållandet mellan människa och djur i Bibeln. Jag menar att Bibeln ger en motsägelsefull och oklar bild. Olika texter förmedlar olika budskap. Detta gäller också för hästen, hunden och svinet. Både Gud och Jesus tycks, som jag ser det, sitta på två stolar när det gäller synen på och förhållandet till djur. Min analys utmynnar i att det avgörande är hur man uppfattar bibeltexten och vad man läser ut av den. En grym behandling av djur kan vara en följd av hur man uppfattar Bibelns texter. Härtill följer att kyrkofäder som Augustinus och Thomas av Aquino förstått djuren som underordnade människans vilja. Bibeln kan med andra  ord fungera som legitimeringsgrund för en omild behandling av djur. Men det är viktigt att påpeka att Bibeln inte per automatik legitimerar en grym behandling av djur. Det finns som jag redovisar i uppsatsen många bibelställen som pekar i motsatt riktning, dvs till en positiv djursyn.

Att kunna upptäcka smärta hos hästen är viktigt ur välfärdssynpunkt. Hästen är ett bytesdjur som döljer sin smärta från predatorer för att öka chanserna för överlevnad. Hästen kan dölja sin smärta länge utan att det upptäcks och kan då leda till onödigt lidande för hästen. Smärtbedömning kan vara svårt, smärta är komplext och påverkas av flera olika faktorer. Sedan länge finns det metoder för att mäta smärta hos häst genom bland annat palpation och beteende observationer, dessa metoder kräver dock tid, träning och erfarenhet. Ett relativt nytt forskningsområde är att bedöma smärta i hästens ansiktsuttryck. Detta har gjorts med framgång med en del olika metoder bland annat Horse Grimace Scale (HGS) samt An Equine Pain Face. Metoden HGS innebär betygsättning av fördefinierade områden i hästens ansiktsuttryck. Denna metod kan indikera smärta samt smärtans intensitet. HGS har applicerats på olika smärtsamma situationer. Studier inom HGS indikerar att HGS är en användbar, pålitlig och enkel metod att utvärdera smärta som endast kräver minimal träning för att lära sig. An Equine Pain Face har studerat hästens smärtansikte i detalj, beskrivningen av smärtansiktet kan vara ett användbart verktyg för att förbättra verktyg för smärtigenkänning hos hästar med mild till måttlig smärta. Syftet med studien var att undersöka hur hästens smärtansikte ser ut, hur används metoderna för utvärdering av smärta i ansiktsuttrycket och hur pålitliga är metoderna?

Hästar är ett speciellt handelsobjekt som konstant förändras på in- och utsidan av olika anledningar, vilket kan föranleda komplikationer mellan avtalsparter. De kan inneha fel i sin anatomi som inte direkt inverkar på hästens funktionsduglighet, men också ådra sig beteendestörningar samt röntgenförändringar som är svåra att kartlägga bakåt i tiden. Sådana ”fel i häst” inverkar på riskens övergång och lämpligheten kring felbestämmelserna i KöpL och KköpL för att identifiera ”fel i vara”. Det blir som mest komplicerat när tvisterna omfattas av KköpL eftersom fel som uppenbarar sig inom de första sex månaderna ska anses ha förelegat vid köpets ingående. Mätningar och analyser visar att det föreligger en hög processfrekvens inom hästmål som dessutom kan relateras till just utformningen av KöpL och KköpL. För tillfället åligger det köpare och säljare att utforma ”kliniska” standardavtal för att parterna ska kunna utläsa huruvida fel i häst föreligger och undvika tvist. Är standardavtalet eller bilagorna bristande löper tvisten en stor sannolikhet att leda till domstol där ärendet blir en fråga om vilken part som kan föra bäst bevisning om fel föreligger i varan eller inte. Effekten av felbestämmelsernas utformning i KöpL och KköpL har bidragit till att domstolarna genomfört inkonsekventa bedömningar kring huruvida fel i vara föreligger. Trots att det existerar en hel del standardavtal som kan komplettera KöpL och KköpL åligger det parterna (lekmän) en väldigt tung börda att upprätta komplicerade och tekniska avtal för att undvika eller friskriva sig från vissa bestämmelser eller förhållanden. En reglering av standardavtal på nationell nivå där avtalen måste uppfylla en särskild minimi standard skulle kunna skapa en bättre förutsägbarhet för både parter, ombud och domstolen. Processfrekvensen kan troligtvis med hjälp av dessa små förändringar minskas på lång sikt. / Horses are special objects of sale that are constantly changing in the interior and exterior for various reasons. Because of that, they may obtain defects within their anatomy that does not directly affect the horse's functionality, as well as behavioural disturbances and radiographic changes that are difficult to track back in time. Such "defects" affect the passing of risk and the suitability of the Swedish sale of goods Act (SSOGA) and the Swedish consumer Act (SCA), since both these laws are designed for “general everyday goods”. Transactions are especially complex whenever the SCA is applied, since defects that occur the first six months are presumed to have existed before the passing of the risk. Statistics show that there is a high frequency of horse trials that can be related to the configuration of the SSOGA and the SCA. As for now, buyers and sellers are obligated to develop "clinical contracts” in order to determine whether a defect within a horse is a breach of contract. Otherwise, there is a high risk that the dispute will end up in court where trial costs often exceeds the value of the horse. The effect of how the SSOGA and the SCA is designed has resulted in an inconsistent assessment by the courts on whether defects within a horse constitute a breach of contract. Although there are a lot of standard contracts that can complement the SSOGA and the SCA, there is a heavy burden on parties trading with horses to establish complex and technical contracts in order to remove themselves from certain provisions or conditions. A regulation concerning standard contracts at a national level, with specific minimum requirement on the design of standard contracts, could create a better predictability for par-ties, councils and the court. The high frequency within horse trials can probably decrease with the help of these small changes in the long run.

Enligt Sveriges folkhälsoenkät är psykisk ohälsa som bland annat depression och ångest, brist på tillit och sociala relationer vanligt förekommande hos personer med funktionsnedsättning och funktionshinder. För att förbättra den upplevda psykiska och sociala hälsan är deltagandet i fritidsaktiviteter av betydelse. I tidigare studier redovisas att deltagandet i fritidsaktiviteter förbättrar individens fysiska, psykiska och sociala hälsa. Fritidsaktiviteter som innefattar djur är hälsofrämjande på så sätt att det kan minska individens stressnivå, minska ångest och förbättra självkänslan. En form av aktivitet som innefattar djur är fritidsridning och hästunderstödd terapi. Denna studies syfte är att förstå hur funktionsnedsatta och funktionshindrade ryttares hälsoupplevelse, sociala relationer och identitet påverkas av deras hästintresse. Med begreppet hästintresse menas kontakt med hästar och ridning samt stallmiljö. För att besvara syftet valdes en kvalitativ metod med intervjuer. I studien medverkade nio ryttare med olika typer av funktionsnedsättning och funktionshinder. Studiens resultat analyserades utifrån hur identitet skapas i sociala sammanhang samt av individens performativa handlingar. Denna studie visade att kontakten med hästen och det sociala sammanhanget i stallet hade en positiv inverkan på ryttarnas hälsoupplevelse, sociala relationer och identitet. Det som kunde ses var förbättrad upplevd hälsa så som minskad stress och ångest, ökat antal sociala relationer, förbättrad självkänsla samt en stärkt identitet.