Jag väver mycket. Jag började se på väven som en symbol för minnen och jag vävde in hudens arv genom generationer. När jag ser på väv ser jag hud och när jag ser på hud ser jag väv.  Med hjälp av 3D-pusselteknik bygger jag idén om människans relation till naturen. Material: Kolmårdsmarmor, textil, pigmenterat gips och metall. Och en läppglansig yta.     Gestaltande form: En häst på minecraftkuber. Höjd 3m, Diameter 1m.

Rekonstruktioner inom arkeologi är en effektiv metod för att visuellt återskapa forntida föremål och miljöer. De har potentialen att skapa och förmedla trovärdig kunskap, samt engagera allmänheten om vår gemensamma forntid. En väl utförd rekonstruktion bör vara grundad i arkeologisk dokumentation, välgrundade tidigare tolkningar och analogier. Dock har rekonstruktioners kvalité och trovärdighet varit varierande, vilket även påverkar hur tillförlitlig informationen som förmedlas till en betraktare är. I studien utförs en kritisk granskning av två rekonstruerade betsel från båtgravfältet i Vendel, benämnda som praktbetsel XII och betsel XIV. Dessa är för närvarande del av Statens historiska museums utställning ”Forntider”. Rekonstruktionernas utförande undersöks samt utvärderas utifrån parametrarna trovärdighet och funktionalitet. / Archaeological reconstructions are an effective way to visually re-create ancient objects and landscapes. They hold the power to create and convey credible knowledge and engage a broader audience about our common past. A well-made reconstruction should be based on archaeological documentations, legitimate previous interpretations, and analogies. However, the quality and reliability of archaeological reconstructions showcase a wide variety which also effect the conveyed information’s credibility. This study aims to critically examine two reconstructed bridles from the boat-grave cemetery in Vendel, referred as “praktbetsel XII” and “betsel XIV”. These are currently part of the exhibition “Forntider” at Statens historiska museum. The execution of the reconstructions is examined and evaluated based on the parameters of credibility and functionality.

Funktionshindrade är en prioriterad målgrupp för folkhälsoarbetet i Sverige. De två viktigaste målområdena som fokuseras är rätten till jämlikhet och delaktighet i samhället samt möjligheten att kunna utföra önskade fritidsaktiviteter. Djur, exempelvis hästar, har i tidigare studier visat sig påverka funktionshindrades upplevda hälsa på ett positivt sätt och bidragit till nya kunskaper om dem själva. Syftet med den här studien var att undersöka på vilka sätt ridning som hälsofrämjande fritidsaktivitet kan bidra till en bättre upplevd hälsa och ett bättre lärande för personer med funktionshinder, och på vilket sätt ridverksamheten är uppbyggd som relateras till ett pedagogiskt perspektiv. Studien utfördes på en ridskola. Metoden som användes i studien var kvalitativ intervju och sammalagt genomfördes sju halvstrukturerade intervjuer med personer med funktionshinder. I resultatet framkom det att respondenterna upplevde att de blivit starkare psykiskt, utvecklat sina fysiska förmågor till det bättre, fått ett bredare socialt nätverk och utvecklats i sitt sätt att lära. Hästarna spelade en stor betydelse i respondenternas liv som bidrog till en bättre upplevd livskvalitet och som gjorde att de kände en meningsfullhet i sin vardag. Ridläraren arbetade utifrån ett individbaserat lärande, därför kunde respondenterna utvecklas i sin egen takt och uppnå egna uppsatta mål. Arbetssättet gjorde att respondenterna hade möjlighet att utvecklas kontinuerligt utifrån det utvecklingsstadium som de befann sig i. Sammanfattningsvis visade studien att ridning som fritidsaktivitet för funktionshindrade hade en hälsofrämjande inverkan på respondenternas hälsa och utveckling. / .

Syftet med denna uppsats är att diskutera hästens kön i en gravkontext och som våtmarksoffer. Detta är en komparativ studie baserad på textuellt källmaterial. De teoretiska begreppen som kommer att användas är genusteori, kunskapsteori, agens och personlighetsteori, för att på så sätt närma sig frågan om valacken, hästens tredje kön.   Hästen har haft en betydande roll för människan och detta går att utläsa i de olika kontexterd är skelettmaterial av häst påträffats. Fyra kontexter under järnåldern behandlas i denna uppsats, båtgravar i Uppland, kammargravar på Björkö, ryttargravar på Gotland och våtmarksoffer på Öland och Gotland. Det är inte bara hästen som är viktig, utan även utrustning som återfanns i gravarna, som kan berätta om hästens sociala roll i samhället. När hästar påträffats i gravar har större vikt lagts på den mänskliga individen och artefakterna de fick med sig, men hästen är inte ett föremål och kan därför inte klumpas ihop med analysen av dessa. Utifrån denna uppsats kan man tyda en preferens för det manliga könet på hästen, men det behöver inte betyda att alla varit hingstar. / The aim of this study is to discuss the gender of the horse in a funerary context and as a wetland sacrifice. This is a comparative study based on textual source material. The theoretical concepts that will be used are gender theory, epistemology, agency and personhood, in hope to approachthe question of the gelding, the horse's third gender. The horse has had a significant role for humans, and it’s possible to interpret this in the different contexts in which skeletal remains of horses can be found. Four contexts from the Iron Age are examined in this essay, boat graves in Uppland, chamber graves on Björkö, equestrian graves on Gotland and wetland sacrifices on Öland and Gotland. It is not only the horse that is important, but also the equipment that was deposited, which can reveal the horse's social role in society. When horses are found in graves, more emphasis has been placed on the person and the artifacts they brought with them. But the horse is not an object and therefore cannot be lumped together with the analysis of these. Based on this essay, a preference for the male gender of the horse can be concluded, but this does not necessarily mean that they all have been stallions.

There is something about horses. Something that through the ages has made people see these animals as something special, almost magical. The use, care and murder of these animals contain information of high value for archaeology. Information that can be hard to find in other materials.These animals and their final resting places bear traces of the emic values and inner worlds of the people that once put them there. People’s thoughts, values and traditions can be visualised from the bodies of the horses that once served them, at times gave their lives for them.The purpose of this essay is to study possible regional similarities and differences in the tradition relating to living and dead horses. This is done through osteological analysis of skeletal remains mainly of horse (Equus) and analysis of the archaeological contexts.The initial hypothesis was that the reason for a somewhat scarce representation of skeletal remains of horse in some places, perhaps relates to how the people in these places handled the bodies of the horses due to tradition and norms within their society.The study also sets out to examine what has made up the foundation for an interpretation of sacrifice and ritual, problematise the application of the concept of sacrifice as well as how archaeology as a research field has been affected and influenced by these notions.A delamination was made to Iron Age since the use of horses for man’s benefit and enjoyment was well established by that time. Geographically a delamination has been made to the islands of Gotland, Stora Karlsö and Öland with the intention of creating a distinct island perspective, where peculiar and unique traditions as well as more general similarities are allowed the same presuppositions. For this reason, three materials from the chosen geographical areas have been subject to osteological analysis; Stormyr in Bäl Parish on Gotland, Norderhamn in Eksta Parish on Stora Karlsö and a material from Löt Parish on Öland.The results show a general pattern in handling as well as in how both living and dead horses were perceived in the studied locations. However, it is also clear that regional differences occur in these areas.No osteological markers that can indicate any difference in type between the analysed horses have been found. There is however some trauma that indicates that some horses may have been used as workforce and means of transportation for example.The result also show that several factors in the represented cases could have affected the basis of estimation that led to a ritualistic interpretation, for example the frequency of finds, the extent of exploitation of an area, education, the development of methodology over time, etc.

<p>This study examined constructions of horses and means staff working with horses parallel to therapy in institutional care ascribes to horses. A narrative method was used and the theoretical framework was social constructionism. A question was asked to the narratives: How can practice in institutional care be understood through these stories? The result showed different pictures of institutional care. Horses seem to provide a multi-faceted therapeutic tool. Through the horses staff could establish relations built on trust with their clients. The stable-environment and the horses provided healthy recreation and a social competence usable for clients in life. The constructions of horses also seemed related to the means ascribed to them in the daily life of the institution. So far there has been little research about animals in Swedish institutional care. If there are animals in institutions they probably fill some kind of function for social work and therefore the phenomena needs to be further examined. Especially as research claim economical and social benefits in using animals in human health care. Animals have been looked upon as trivial but the academic discipline dealing with relations between animals and humans, anthrozoology, has gained respect and is now considered serious.</p>

This study examined constructions of horses and means staff working with horses parallel to therapy in institutional care ascribes to horses. A narrative method was used and the theoretical framework was social constructionism. A question was asked to the narratives: How can practice in institutional care be understood through these stories? The result showed different pictures of institutional care. Horses seem to provide a multi-faceted therapeutic tool. Through the horses staff could establish relations built on trust with their clients. The stable-environment and the horses provided healthy recreation and a social competence usable for clients in life. The constructions of horses also seemed related to the means ascribed to them in the daily life of the institution. So far there has been little research about animals in Swedish institutional care. If there are animals in institutions they probably fill some kind of function for social work and therefore the phenomena needs to be further examined. Especially as research claim economical and social benefits in using animals in human health care. Animals have been looked upon as trivial but the academic discipline dealing with relations between animals and humans, anthrozoology, has gained respect and is now considered serious.

No description available.

I anslutning till det ökade vetenskapliga intresset för relationen djur – människa ämnar jag här undersöka varför många hästmänniskor söker sig informella kunskapsvägar, vägar som inte sällan står i strid med hegemoniska diskurser och maktstrukturer inom den svenska hästvärlden. Mina frågeställningar är följande: Hur ser den formella kunskapsvägen i Hästsverige ut och varför tycks det finnas ett motstånd mot denna? Hur ser motståndet ut? Vad är det man väljer bort? Vad söker man istället? Materialet består av intervjuer med människor som valt informella sätt att nå kunskap om hästar, författarens egna erfarenheter samt texter som behandlar den svenska hästvärlden i stort. Resultatet kan sammanfattas i att människor dras till de informella kunskapsvägarna därför att dessa i större utsträckning än de formella betraktar hästen som en individ vars vilja och agens förtjänar respekt och förståelse.

Our bachelor thesis is a visualisation made in 3D-graphics of how the horserace track in Tingsryd perhaps will look like in the future, complete with a miletrack, steeplechase, and other horserace courses. Today, the race track is only in it’s building phase. The inner field-group in Tingsryd needed presentation material to show their eventual sponsors, so they contacted us at Media Technology, and we instantly decided to give their idea a try. / Vårt examensarbete är en visualisering gjord i 3D-grafik av hur travbanan i Tingsryd kanske kommer att se ut i framtiden, komplett med milebana, fälttävlan, flera ridbanor o.s.v. Idag är travbanan endast i byggfasen. Innerplansgruppen från Tingsryd behövde presentationsmaterial att visa upp för sina eventuella sponsorer, så de kontaktade oss på Medieteknik, och vi hoppade genast på deras idé. / Detta är en reflektionsdel till en digital medieproduktion. Johan Laszlo, tel: 0454-18800, mob: 070-2666665. Mattias Persson, tel: 0454-14818, mob: 070-3456128.