Idag uppmärksammas det runt om i samhället att läsning är grunden för all inlärning och om vikten av att barn finner läsglädje. Syftet med denna studie var att undersöka vad som bidrar till läsning för flickor respektive pojkar. Studien utgick från att undersöka förhållandet mellan elevers läslust och deras resultat på läsförståelsetestet LäSt. Målgruppen för undersökningen var elever i årskurs 3. Med hjälp av testet har det sedan gjorts tolkningar utifrån ett genusperspektiv, elevernas totala poäng och intervjudata. Studien har sin utgångspunkt i den sociokulturella teoribildningen och läroplansteori med fokus på begreppet läslust. Med tillgång till informanternas resultat på läsförståelsetestet och genom kvalitativa intervjuer framkom det i samstämmighet med tidigare forskning, att det finns skillnader mellan pojkar respektive flickors läslust. Flickorna och pojkarna som gick att identifiera som elever med läslust, presterade också bäst på läsförståelsetestet. I jämförelse mellan de pojkar och flickor som fick högst poäng på testet, var det flickorna som var i framkant. Det som bidrog och påverkade elevernas läslust var en socialiserande läsmiljö, val av texter, god läsförmåga, högläsning, samt en textrik och läsfrämjande miljö. Tekniken har också betydelse för elevernas läslust och läsförståelse.

Ungefär 20% av befolkningen uppfyller kriterier för läs- och skrivsvårigheter. För att kunna hjälpa elever som uppvisar svårigheter av denna typ behövs reliabla och valida testinstrument. LäSt är ett normerat svenskt lästest som är väl använt på nationell basis i syfte att mäta barns förmåga till ordavkodning. Avkodning innefattar en koppling mellan enskilda bokstäver och ord till deras korrekta språkljud vid uttal, och utgör således en central teknisk del av läsning. Evidens finns för att olika typer av psykologiska test, däribland lästest, uppvisar en igenkänningseffekt varigenom elevers prestation på dessa test ökar till följd av upprepad administrering. Syftet med den aktuella studien är att undersöka huruvida LäSt uppvisar en igenkänningseffekt vid upprepad administrering till ett urval av elever i årskurs 4 och 6.  Sammanlagt deltog 92 elever från 4 skolor i Sverige. De genomförde LäSt vid tre separata tillfällen under ett tidsintervall på 8 veckor. Testning 1 skedde vid vecka 1, testning 2 skedde vid vecka 2, och testning 3 skedde vid vecka 8.  En signifikant igenkänningseffekt hittades som tyder på att elevers resultat på LäSt förbättrades över tid. Det fanns ingen skillnad i igenkänning mellan pojkar och flickor, elever i årskurs 4 och årskurs 6, eller enspråkiga och flerspråkiga elever. En signifikant skillnad i igenkänning fanns mellan de elever som hade allra lägst avkodningsförmåga (poor decoders)och de elever som hade en mycket hög avkodningsförmåga (good decoders). Poor decoders uppvisade en starkare igenkänning på deltestet ord än good decoders. Ingen sådan effekt fanns för deltestet non-ord.  Dessa resultat indikerar att elevers prestation på LäSt kan förbättras över tid till följd av igenkänning av testmaterialet. Detta påverkar hur man bör tolka individers resultatutveckling vid upprepad testning och hur ofta det är lämpligt att använda LäSt på en och samma elev. Dessa resultat och deras implikationer diskuteras i relation till tidigare forskning. / Approximately 20% of the population suffer from a reading- or writing disability. In order to aid students with such disabilities reliable and valid reading tests are warranted. LäSt is a Swedish standardised reading test currently well-used nationally to measure children’s ability to decode words. Decoding encompasses the making of connections between single letters and words and their correct sounds, and therefore constitutes a central technical aspect of reading. There is evidence to show that some common psychological tests, including reading tests, display a retest-effect, whereby individual’s results increase over time as a result of repeated test administration. The aim of the current study is to investigate whether such a retest-effect is pronounced when LäSt is repeatedly administered to a sample of students in year 4 and 6.  In sum, 92 students from 4 different schools in Sweden took part in the study. They completed LäSt at three separate times during a time interval of 8 weeks. Testing 1 was completed in the first week, testing 2 was completed in the second week, and testing 3 was completed in the eight week.  A significant retest-effect was found indicating that students’ results on LäSt increased with each administration. There was no difference in retest-effect between boys and girls, students in year 4 and year 6, or monolingual and multilingual students. A significant difference emerged between students who had a very low word decoding ability (poor decoders) and those who had a very high word decoding ability (good decoders). Poor decoders showcased a stronger retest-effect on the sub-test Words than good decoders. No such effect was found for the sub-test Non-words.  The current results indicate that repeated testing with LäSt yields improved results over time due to familiarity. These findings have implications for how one should interpret students’ test scores over time, as well as how often LäSt should be administered. The findings and their implications are further discussed in relation to previous research.

Att kunna uttrycka sig skriftligt är en förutsättning för delaktighet i samhället och att kunna utbilda sig inför yrkeslivet. Forskning visar att kompensatoriska hjälpmedel i form av assisterande teknik för individer med läs- och skrivsvårigheter är särskilt viktigt i inlärningssammanhang. Denna studie undersökte likheter och skillnader i elevers textkvalitet och textlängd vid skrivande med tangentbord jämfört med användning av assisterande teknik i form av tal-till-text-program. I studien deltog 41 svenska mellanstadieelever. Resultaten visade att användning av taligenkänningsprogram, varigenom elever får producera text genom att tala istället för att skriva med tangentbord, genererar både längre texter och texter av högre kvalitet. Tal-till-text-program sparade också tid jämfört med skrivande med tangentbord. Utifrån dessa resultat så kan taligenkänningsteknik medföra pedagogiska fördelar. Resultaten diskuteras utifrån tidigare forskning och metodologiska begränsningar. Mer forskning behövs bland annat i syfte att förstå hur långsiktig användning av assisterande teknik kan påverka elevers skrivförmåga. / Being able to express yourself in writing is a prerequisite for academic success and participation in society. Research shows that compensatory aids in the form of assistive technologies for individuals with reading and writing difficulties are particularly important in learning contexts. This study examined similarities and differences in students’ text quality and text length when typing with keyboard compared to when using a particular type of assistive technology in the form of a speech-to-text program. The study comprised of 41 Swedish middle school pupils. The results showed that using speech recognition software, whereby students are allowed to produce text by speaking instead of typing, generates both longer texts and higher-quality texts. Speech-to-text programs were also significantly more time efficient. Based on these results, speech recognition technology can bring educational benefits. The results are discussed based on previous research and methodological limitations. More research is needed, among other things, in order to understand how long-term use of assistant technology can affect students’ writing ability.