En banbrytande uppsats med oöverträffade resultat

The purpose of this survey is to analyze how civics teachers relate to freedom of speech in their classrooms. To examine this I want to study following questions a) What arguments for and against freedom of speech in the classroom do the teachers use? b) What strategies do the teachers use in class discussions to not risk result into conflicts or violating expressions? To analyze this, I have used a qualitative method in terms of interviews with six different teachers from both primary schools and secondary high schools. This was made on different locations in Sweden. The main theoretical points for this survey have been from Ulf Petäjäs freedom of speech theories how the western countries of democracy and its populations today doesn´t consider its value, but instead mostly talk about its boundaries. Also, Carsten Ljunggren and Ulrika Unemar Östs strategies amongst teachers when it comes to class discussions, what roles they choose to assume. For example, a moderator who let the students discuss freely, or an educator to maintain control over the classroom. And finally, Tomas Englunds deliberative discourse and Olga Dysthes dialogical dialogue regarding strategies how teachers engage in class discussions. The conclusions that I find are that the freedom of speech, teachers strategies and the teachers view towards the freedom of speech is never static but conditional to the climate of the discourse, depending on which subject they teach and how well they know their students. Which leads to my most definitive conclusion, that the freedom of speech among these teachers in this suvery is situation contingent.

Examensarbetet omfattade utvärdering av vanligt förekommande ytterväggars prestation med avseende på följande delaspekter: akustik, fukt, brand, ekonomisk och ekologisk hållbarhet, samordning, utförande och byggteknik, estetik samt konstruktion och bärförmåga. Varav målet var att evaluera vilka ytterväggar bland de vanligaste inom svensk byggindustri som presterar bäst inom respektive delaspekt och överlag med alla delaspekter inräknade i en helhetsbedömning. De vanligast förekommande ytterväggarna etablerades genom informationssökning och leverantörskontakt för att säkerställa att rapporten berör konstruktioner som är aktuella idag. När dessa identifierades ritades de i sektion i revit för att tillåta enkel jämförelse för konsulter och entreprenörer vid tillfälle för bedömning. Ytterväggarnas prestation etablerades genom litteraturstudie samt intervjuer med erfarna konsulter och entreprenörer som är yrkesverksamma inom respektive delaspekt. Därefter utvärderades resultatet från litteraturstudien samt intervjuerna: baserat på pålitlighet och bedömd prestation korreleras varje vägg inom varje delaspekt till en poäng från 1-10. Poängen användes sedan för att etablera vilka väggar som presterar bäst inom varje delaspekt och slutligen vilken vägg som presterar bäst med avseende på samtliga delaspekter sammanlagt, där högst poäng motsvarar bäst prestation. Resultatet visade att olika väggtyper med olika ingående material och dimensioner presterar olika med avseende på samtliga delaspekter. Det framkom också att genom en helhetsbedömning där varje delaspekt är inräknad presterar och rangordnas väggarna enligt följande:

Sammanfattning Mobilitetsplaneringen har växt fram från globala trender som stärks av urbaniseringen, den tekniska utvecklingen och nya mobilitetsbehov. Mobilitetsplaneringen framför nya krav gällande sociala, ekonomiska och hållbara aspekter och är i behov av nya mobilitetslösningar. Bäst praktik, används inom internationella och nationella nätverk, för att dela nya lösningar, processer och innovationer. En mobilitetslösning som delas genom kunskapsdelningsmetoden bäst praktik, är det nya fenomenet mobilitetshus. Idag saknas en gemensam definition av mobilitetshus, vilket skapar oklarhet för mobilitetsplaneringen. Syftet med studien är att undersöka fenomenet mobilitetshus; dels vilken funktion ett mobilitetshus är tänkt att fylla och vilka transportbehov det är tänkt att adressera och dels att undersöka planeringen av bäst praktik angående mobilitetshus i Sverige. Studien undersöker exempel på befintliga och planerade mobilitetshus i Sverige. Studiens valda metoder grundas av befintlig teori och metodologi gällande bäst praktik. Kunskapsdelningen av bäst praktik kommer att förstås som en diskursiv process. Metoderna har ett förhållningssätt till befintlig data som innefattar Sveriges planering av det nya fenomenet mobilitetshus. Genom dokumentstudie, litteraturstudie och platsbesök, samlas en omfattande data för bäst praktik angående mobilitetshus i Sverige. Studiens resultat för de empiriska frågeställningarna delger att det finns en otydlighet av mobilitetshus definition och innehåll. Studien konstaterar att det saknas uppföljningsdokument, som redogör mobilitetshusens inverkan, resultat och funktion i staden. Studien rekommenderar att planeringen med bäst praktik angående mobilitetshus skulle kunna underlättas, genom att skapagemensamma förståelser av vad för “problem” mobilitetshus ska förväntas lösa i staden. I studien framkommer även att bäst praktik som kunskapsdelningsmetod, bidrar till en läroprocess. Lärprocessen tydliggörs vid undersökningen av befintliga och planerade mobilitetshus i Sverige.

Syftet med denna fallstudie är att belysa hur makt förhandlas fram genom ansiktsrelaterade åtgärder inom en tävlingsdiskurs och en humordiskurs i tv-programmet Bäst i test. Ett underliggande syfte är även att diskutera vilka implikationer detta har på en lokal nivå, inom själva samtalet, samt även på en global nivå, inom diskurserna,makt i allmänhet och konsekvenser för deltagarna ur större perspektiv. Detta undersöks genom metodensamtalsanalys, även kallat conversation analysis (CA), i kombination med kritisk diskursanalys och teorier om humor och socialt ansikte, ansiktshotande åtgärder och ansiktsräddande åtgärder. Studien visar att en av domarna framgångsrikt utövar makt inom tävlingsdiskursen genom ansiktsräddande åtgärder gentemot tävlingsdeltagarna medan en annan domare, i egenskap av professionell komiker, framgångsrikt förhandlar till sig makt inom humordiskursen genom ansiktshotande åtgärder. Tävlingsdeltagarna i sin tur lyckas framgångsrikt förhandla makt inom humordiskursen men blir även avvisade inom både humordiskursen och tävlingsdiskursen. Genom interaktionerna i Bäst i test menar jag även att komikerna som framgångsrikt förhandlat sig till makt inom humordiskursen även framgångsrikt har stärkt sina varumärken och karriärer.