In Sweden, we currently have a climate impact significantly higher than the global average and we need to drastically change our travel patterns. This study aims to investigate Eskilstuna Kommunfastigheter AB's conditions for developing a mobility house by conducting qualitative and quantitative surveys on tenants' attitudes to such services and to identify barriers and opportunities of existing mobility companies. This should result in key factors that successfully could help Eskilstuna Kommunfastigheter in the design of projects concerning the implementation of mobility houses. Seven key factors were identified, of which the most important was a business model that satisfies customer demand. In the case of Eskilstuna Kommunfastigheter, it is necessary to do a thorough market research that highlights the tenants' demand. This study found that the real estate company's tenants are receptive to bike sharing services, which coincides well with the company's current ability to provide mobility services.

Hållbar mobilitet är ett växande ämne inom samhällsplaneringen som blivit alltmer omtalat. Att främja hållbar mobilitet är en nödvändig åtgärd för att tillgodose en långsiktig hållbar utveckling av våra svenska samhällen. Detta kandidatarbete undersöker begreppet ”hållbar mobilitet” och hur det kan främjas inom fysisk planering. Syftet med detta kandidatarbete är att undersöka hur ett centrumnära stadskvarter kan utvecklas med fokus på hållbara mobilitetslösningar. Syftet är vidare att föreslå lösningar i stadsplaneringen på åtgärder som ökar förutsättningarna för hållbar mobilitet, samt visa på vilka medel planerare kan använda för att främja hållbar mobilitet inom fysisk planering. Detta kandidatarbete är ett planeringsprojekt och har sin utgångspunkt i Karlskrona. I arbetet har bland annat ett gestaltningsförslag tagits fram för hur Handelshamnen på Trossö kan omgestaltas till ett stadskvarter med fokus på hållbara mobilitetslösningar. Metoderna dokumentstudie och platsanalys har tillämpats och legat till grund för arbetets kunskapsöversikt, projektprogram och gestaltningsförslag. Utfrån studiens resultat framgår det att i huvudsak fem faktorer är viktga att främja för att bidra till en hållbar mobilitet. De fem faktorerna är: fotgängarvänlighet, cykelvänlighet, kollektivtrafk, utformning av parkering och styrning samt integrering av mobilitetshus.

Uppsala is growing at a fast rate and todays powergrid cannot support the increase in population hence the power grid must be relieved. We can accomplish this through peak shaving.  The mobility house Dansmästaren in Rosendal was built with the purpose of serving as a test bed for technical systems that have the task of relieving the power grid. It does this by applying the peak shaving technique to reduce the energy use, which mainly comes from the electric car chargers that is in Dansmästaren. Uppsala Parkering AB (UPAB), which runs Dansmästren is currently building a second mobility house in Rosendal called Brandmästaren. This report presents a comprehensive analysis of what kind of energy storage system Brandmästaren should have to streamline it's peak shaving.  The results showed that there are many ways to improve the energy storage system. But a detailed cost estimate is needed to know which of the alternatives is the most cost-effective.

Sammanfattning Mobilitetsplaneringen har växt fram från globala trender som stärks av urbaniseringen, den tekniska utvecklingen och nya mobilitetsbehov. Mobilitetsplaneringen framför nya krav gällande sociala, ekonomiska och hållbara aspekter och är i behov av nya mobilitetslösningar. Bäst praktik, används inom internationella och nationella nätverk, för att dela nya lösningar, processer och innovationer. En mobilitetslösning som delas genom kunskapsdelningsmetoden bäst praktik, är det nya fenomenet mobilitetshus. Idag saknas en gemensam definition av mobilitetshus, vilket skapar oklarhet för mobilitetsplaneringen. Syftet med studien är att undersöka fenomenet mobilitetshus; dels vilken funktion ett mobilitetshus är tänkt att fylla och vilka transportbehov det är tänkt att adressera och dels att undersöka planeringen av bäst praktik angående mobilitetshus i Sverige. Studien undersöker exempel på befintliga och planerade mobilitetshus i Sverige. Studiens valda metoder grundas av befintlig teori och metodologi gällande bäst praktik. Kunskapsdelningen av bäst praktik kommer att förstås som en diskursiv process. Metoderna har ett förhållningssätt till befintlig data som innefattar Sveriges planering av det nya fenomenet mobilitetshus. Genom dokumentstudie, litteraturstudie och platsbesök, samlas en omfattande data för bäst praktik angående mobilitetshus i Sverige. Studiens resultat för de empiriska frågeställningarna delger att det finns en otydlighet av mobilitetshus definition och innehåll. Studien konstaterar att det saknas uppföljningsdokument, som redogör mobilitetshusens inverkan, resultat och funktion i staden. Studien rekommenderar att planeringen med bäst praktik angående mobilitetshus skulle kunna underlättas, genom att skapagemensamma förståelser av vad för “problem” mobilitetshus ska förväntas lösa i staden. I studien framkommer även att bäst praktik som kunskapsdelningsmetod, bidrar till en läroprocess. Lärprocessen tydliggörs vid undersökningen av befintliga och planerade mobilitetshus i Sverige.