<p>Studiens syfte är att förstå och förklara fotgängarnas roll i planeringen av bostadsområden i tätort, vidare hur detta har utvecklats och förändrats över tid. Dessutom ämnar uppsatsen undersöka om det finns effekter av olika tiders planering för dagens fotgängare. Genom att utföra observationer i de olika bostadsområdena Bredäng, Rissne och Sickla Udde besvaras den första frågeställningen där det efterfrågas hur områden från olika tidsepoker är planerade ur fotgängarnas perspektiv. Den andra frågan, om hänsyn tagits till fotgängarnas behov och hur detta förändrats, besvaras genom en diskursanalys där planerna av de tidigare nämnda områdena studeras. Vidare analyseras resultaten och de övergripande planeringsidealens effekter för fotgängarna klargörs. Studien kommer fram till att fotgängarna varit osynliga vid planeringen av bostadsområden från 1960-talet fram till 1990-talet. De förändringar som förekommer i planeringen som i viss utsträckning påverkar fotgängarna positivt, beror inte på att deras roll förändrats utan på att de övergripande planeringsidealen förändrats.</p>

Studiens syfte är att förstå och förklara fotgängarnas roll i planeringen av bostadsområden i tätort, vidare hur detta har utvecklats och förändrats över tid. Dessutom ämnar uppsatsen undersöka om det finns effekter av olika tiders planering för dagens fotgängare. Genom att utföra observationer i de olika bostadsområdena Bredäng, Rissne och Sickla Udde besvaras den första frågeställningen där det efterfrågas hur områden från olika tidsepoker är planerade ur fotgängarnas perspektiv. Den andra frågan, om hänsyn tagits till fotgängarnas behov och hur detta förändrats, besvaras genom en diskursanalys där planerna av de tidigare nämnda områdena studeras. Vidare analyseras resultaten och de övergripande planeringsidealens effekter för fotgängarna klargörs. Studien kommer fram till att fotgängarna varit osynliga vid planeringen av bostadsområden från 1960-talet fram till 1990-talet. De förändringar som förekommer i planeringen som i viss utsträckning påverkar fotgängarna positivt, beror inte på att deras roll förändrats utan på att de övergripande planeringsidealen förändrats.

Trots att Zebralagen infördes som en framkomlighetsåtgärd för fotgängare saknas det riktlinjer för hur de bör anläggas. Av denna anledning anläggs övergångsställen i dagsläget ganska godtyckligt, vilket är orsaken till att examensarbetet uppstod. Detta projekt genomförs i samarbete med Trafikverket i Eskilstuna. Genom att studera övergångställen och dess påverkan på fotgängares framkomlighet ska kriterier tas fram för när övergångsställen behöver anläggas. Programmet Arc Map används inom projektet, som verktyg för att kartlägga flöden av trafik och olycksstatistik, för att i sin tur utvärdera hur framkomlighetsmöjligheterna ser ut där olycksstatistiken varit hög. Efter att den teoretiska referensramen och observationer studerats resulterar rapporten i en checklista med ifyllbara tabeller. Varje tabell utgör en riktlinje, med tillhörande kriterier. För att riktlinjen ska anses lämplig behöver samtliga kriterier uppfyllas. Riktlinjerna inkluderar då faktorer som t.ex. utformning, sikt, framkomlighet, trafikflöde, lämplig placering och handikappanpassning. Om kriterier inte kan uppfyllas bör eventuellt åtgärder tas i beaktning. Dessa åtgärder består då i att diskutera nyttan av att ett övergångsställe anläggs, jämfört med kostnaden för att åtgärda kriteriet som inte uppfyllts. Slutsatsen består av fyra faktorer som studenterna anser är de viktigaste för att uppnå framkomlighet för fotgängare. Dessa faktorer är anläggning av hastighetsreducerande åtgärder för att sänka bilisters hastighet i anslutning till övergångsställen, öka förutsättningarna för ett gott samspel mellan fotgängare och bilister, handikappanpassa övergångsställen samt att anlägga dem där framförallt fotgängare med sämre förutsättningar i trafiken tenderar att vistas. Allt för att öka förutsättningarna för bilister och fotgängare att uppmärksamma varandra!

Det finns inte mycket information dokumenterad om fotgängares interaktion med fordon vid övergångställen och det är denna interaktion vi studerat inom detta examensarbete. Arbetet har varit en studie av befintlig litteratur på området, genomförandet av en fältmätning och en analys av denna fältmätning. Det finns många olika faktorer som påverkar en fotgängare då han korsar en gata. Syftet med examensarbetet var att hitta dessa faktorer och sambanden mellan dem samt redovisa allt i en modell. Examensarbetet avgränsades till att enbart ta hänsyn till fysiska faktorer. Den faktor vi främst fokuserade på var tidsluckan till ett fordon som en fotgängare accepterar för att kunna korsa gatan, främst genom att det var den dominerade faktorn i litteraturen. Fältmätningar genomfördes för att samla in data för analys och mäta de viktigaste faktorerna. Sammanlagt genomfördes tre fältmätningar, ett signalreglerat i Stockholm och två obevakade övergångsställen i Linköping. Antalet intressanta mätfall var begränsat vid samtliga mätplatser och därför har vi inte kunnat se alla de samband av faktorer som vi förväntade oss. Den största skillnaden mellan signalreglerat och obevakat övergångsställe var väntetiden. En mätplats gav tillräckliga värden till den accepterade tidsluckan för att beräkna en regressionsmodell. Kritisk tidslucka för en fotgängare påverkas främst av om denne korsar gatan ensam eller i grupp och av fotgängarens gånghastighet. Faktorerna ålder och kön, vilka starkt förväntades påverka den accepterade tidsluckan, visade sig ha väldigt lite påverkan. Med kritisk tidslucka menas den gräns över vilken fotgängaren normalt accepterar en förekommande tidslucka i fordonsflödet. När trafiken är tät och tidsluckan tenderar att minska så påverkar det fotgängaren så att den accepterade tidsluckan minskar. Fotgängare som accepterar extremt korta tidsluckor under 5 sekunder gör detta endast om fordonshastigheten är lägre än genomsnittet.

<p>Det finns inte mycket information dokumenterad om fotgängares interaktion med fordon vid övergångställen och det är denna interaktion vi studerat inom detta examensarbete. Arbetet har varit en studie av befintlig litteratur på området, genomförandet av en fältmätning och en analys av denna fältmätning. Det finns många olika faktorer som påverkar en fotgängare då han korsar en gata. Syftet med examensarbetet var att hitta dessa faktorer och sambanden mellan dem samt redovisa allt i en modell. Examensarbetet avgränsades till att enbart ta hänsyn till fysiska faktorer. Den faktor vi främst fokuserade på var tidsluckan till ett fordon som en fotgängare accepterar för att kunna korsa gatan, främst genom att det var den dominerade faktorn i litteraturen. Fältmätningar genomfördes för att samla in data för analys och mäta de viktigaste faktorerna. Sammanlagt genomfördes tre fältmätningar, ett signalreglerat i Stockholm och två obevakade övergångsställen i Linköping. Antalet intressanta mätfall var begränsat vid samtliga mätplatser och därför har vi inte kunnat se alla de samband av faktorer som vi förväntade oss. Den största skillnaden mellan signalreglerat och obevakat övergångsställe var väntetiden. En mätplats gav tillräckliga värden till den accepterade tidsluckan för att beräkna en regressionsmodell. </p><p>Kritisk tidslucka för en fotgängare påverkas främst av om denne korsar gatan ensam eller i grupp och av fotgängarens gånghastighet. Faktorerna ålder och kön, vilka starkt förväntades påverka den accepterade tidsluckan, visade sig ha väldigt lite påverkan. Med kritisk tidslucka menas den gräns över vilken fotgängaren normalt accepterar en förekommande tidslucka i fordonsflödet. När trafiken är tät och tidsluckan tenderar att minska så påverkar det fotgängaren så att den accepterade tidsluckan minskar. Fotgängare som accepterar extremt korta tidsluckor under 5 sekunder gör detta endast om fordonshastigheten är lägre än genomsnittet.</p>

Studiens syfte är att öka förståelsen till hur den bebyggda miljön påverkar mänskligt beteende samt stadens sociala liv. Ett särskilt fokus placeras på vilka aktiviteter som genomförs i det offentliga rummet och olika faktorer som kan påverka i vilken omfattning de genomförs. Studien använder kvalitativ metod i form av dolda icke-deltagande observationer och platsanalys för att belysa detta. Metoden tillämpades på tre platser i Uppsala – Stora torget i Uppsala centrum, Gottsunda centrum och Vaksala torg. Resultatet visade att de vanligast förekommande aktiviteterna varierade från plats till plats. Detta kunde bero på utbudet av verksamheter som fanns i omgivningen, men även utformningen av själva platsen. En plats som är välutformad för gångtrafikanter bör kännas trygg, erbjuda många möjligheter till interaktion och vara tillgänglig för så många som möjligt. Gånghastigheten visar sig även ha en viss påverkan kring hur mycket en plats kan upplevas vara levande eller ej. Trots att studien fokuserar på tre platser i en och samma stad, är de alla av olika karaktär med varierade utformning och omgivning, därmed belyses olika typer av platser som kan förekomma i stadsmiljön.

Pokémon GO is a popular but relatively new mobile game that came out in the summer of 2016. The idea of the game is to get the players to get outside and get about. It can be seen as positive with fresh air and exercise, but research shows that pedestrians using mobiles in traffic, for example, have a more risky behavior. Therefore, mobile users are exposed to risks such as stumble and damaging their feet or getting hit by cars. This study is a questionnaire with the purpose to survey the risks associated with playing Pokémon GO. The result shows that the players often visit or pass improper places as well as being distracted by the mobile phone and not paying full attention to their surroundings, which can for example lead to collision, There are also other risks, such as some are playing while driving a car or a bicycle, and being exposed to theft when the phone is held in the hand. / Pokémon Go är ett populärt men relativt nytt mobilspel som kom ut sommaren 2016. Idén med spelet är att få spelarna att komma ut och röra på sig. Det kan ses som positivt medfrisk luft och motion men forskning visar att fotgängare som använder mobiler i bland annat trafiken har ett mer riskfyllt beteende. Mobilanvändare utsätts därför för en del risker så som att trampa fel och skada fötterna eller bli påkörda.Denna studie är en enkätundersökning medsyftet att kartlägga de risker som finns vid spel med Pokémon GO. Resultatet visar att spelarna ofta besöker eller passerar olämpliga platser samt blir distraherade av mobilen och inte har full uppmärksamhet på sin omgivning vilket exempelvis kan leda till kollision. Det finns även andra risker, som att vissa spelar medan de kör bil eller cyklar samt att bli utsatt för stöld när mobilen hålls i handen.

Undersökningens syfte var att efter den mörka bild som uppmålats av den sociala hållbarheten i Sverige, studera vilka faktorer som man inom samhällsplaneringen förhåller sig till vid en socialt hållbar trafikplanering. Studien inriktade sig på att undersöka socialt hållbart planerad kollektivtrafik, cykel och gång. Det som jag ville studera var hur en sådan planering tar sig uttryck i Västerås kommun. Baserat på de två nämnda syftena ämnade uppsatsen att för Västerås Stad skapa ett underlag för en socialt hållbar trafikplanering inför den planerade stadsdelen Sätra. Metoder som användes var både kvalitativa och kvantitativa, med en övervikt för en kvalitativ forskningsprocess. Det empiriska materialet insamlades dels genom en halvstrukturerad intervju, dels genom enkätundersökningar men också i form av offentliga dokument från Västerås Stad. I undersökningen deltog en informant i form av en tjänsteman på Västerås Stad och 20 respondenter i form av fem unga vuxna/medelålders män, fem unga vuxna/medelålders kvinnor, fem äldre män samt fem äldre kvinnor som alla var invånare i någon av stadsdelarna Eriksborg eller Hagaberg. Resultaten analyserades i jämförelse med utvald tidigare forskning. Resultaten visade på att Västerås Stad till stor del har införlivat de socialt hållbara faktorerna i sin trafikplanering som tidigare forskning lyfter fram. I tillgänglighet använder kommunen konsekvensbeskrivningar, diskrimineringsgrunder och välfärdsindikatorer. För ökad upplevd trygghet tillämpas åtgärder som stärkt belysning. För en bättre jämlikhet öppnar Västerås Stad upp för råd där grupper med särintressen får sin röst hörd. Resultatet från enkäten visade på att kommunen har lyckats bäst i en socialt hållbar trafikplanering sett till hushålls avstånd till kollektivtrafik, sämst sett till att skapa civilisation samt medel i att planera gång- och cykelbanor tryggt under hela dygnet. Utifrån de empiriska resultaten framgick det att tre faktorer från tidigare forskning inte hade införlivats i Västerås Stads socialt hållbara trafikplanering, nämligen markanvändning, psykologisk synlighet0F1 samt jämställdhet. Det som jag ansåg borde införlivas i Sätras socialt hållbara trafikplanering var ett fortsatt arbete med de faktorer som framgick i tidigare forskning. Samtidigt lades stor vikt vid att framföra betydelsen med att i Sätras socialt hållbara trafikplanering införliva de tre faktorer som inte tycktes framgå, eftersom faktorernas frånvaro tycktes visas som socialt ohållbara inslag i befintlig trafikplanering bland invånare i enkätundersökningen.

Många människor i dagens samhälle upplever att de känner sig otrygga när de rör sig i utvalda delar av staden. Detta är ofta platser som saknar tillräcklig ljussättning eller känns bortglömda i stadsrummet. En utav dessa platser är den miljö i stadens befintliga gångtunnlar som ibland inte används, på grund av personers rädsla för att vistas i dessa, trots att deras främsta syfte är just trygghet för fotgängare i stadsmiljöer. I denna studie undersöks hur ljus och färg kan användas som kommunikationsmedel, i syfte att skapa en tryggare känsla för användarna av dessa otrygga tunnlar. Arbetet har genomgått metoder som användarundersökning, intervju med sakkunnig och rumsliga observationer för att svara på forskningsfrågan. Teorier inom trygghetsfrämjande element har studerats, så väl som ljuset och färgens effekter på välbefinnande, samt kommunikativa förmåga. Ljuset i tunneln är ett examensarbete inom området för Informationsdesign och Rumslig gestaltning. Den slutgiltiga gestaltningen syftar till att informera de som arbetar med trygghetsarbete i form av ljus och färg, om vilka riktlinjer som bör finnas i åtanke i projektet, för att täcka användarna av dessa miljöers behov. / Many people in today’s society feel unsafe while walking in specific parts of a city. This may be the result in lack of lightning in these spaces, and it’s possible that these spaces don’t communicate a safe passage for the users.  This study aims to investigate how light and colour can be configured to communicate and conjure a safe passage through the experienced unsafe places. One of these unsafe places are pedestrian tunnels, who might not be used as thought, due to the anxiety of usage. Even thou these tunnels actually exist to bring safety to pedestrians in the city. This thesis has implemented through different methods such as user survey, interview with expertise, and spatial observation, in order to achieve new insight into this research. An already existing tunnel in Eskilstuna partly known for its lack of lightness, will serve as my case study for this Bachelor thesis in Information design, emphasis in Spatial design.

I Sverige pågår ett ständigt arbete med att öka trafiksäkerheten. Sverige har som mål att ha noll dödsolyckor i trafiken, den så kallade nollvisionen. Det är känt att oskyddade trafikanter utsätts för större risker i trafiken och för att uppnå visionen behöver säkerheten för oskyddade trafikanter ökas. Det är i dagsläget svårt att bedöma effekterna av säkerhetsåtgärder som genomförs. För att få fram bättre lösningar i trafiksäkerheten och dra slutsatser om de åtgärder som redan görs behövs insikt om oskyddade trafikanters resmönster. Det här arbetet syftade till att undersöka vilka metoder för uppskattning av oskyddade trafikanters resmönster som finns tillgängliga och kan användas i svenska städer genom att utföra en litteraturstudie. Litteraturstudien utfördes på engelska och svenska texter med sökmotorerna Google Scholar, Web of Science och Scopus. Litteraturgranskningen visade att de vanligaste metoderna som används i Sverige är flödesmätningar och resvaneundersökningar. Internationellt har flera studier utförts med flera andra metoder som kan vara intressanta även för Sverige. Främst bland dem är analyser på data från lånecyklar och GPS-data från crowdsourcing med mobilapplikationer. Slutsatsen som dras från studien är att ingen metod är tillräckligt utvecklad så att den redan idag kan appliceras i svenska städer utan modifikationer. Crowdsourcing med appar som nyttjar mobilens GPS ger mycket bra data att utföra analyser på men ett problem som återfinns i alla studier med crowdsourcing är mängden användare eller användargruppens homogenitet.