Inom transport och kollektivtrafik ses förkortad restid som ett av de starkare incitamenten för utbyggnad av infrastruktur och kan därmed rättfärdiga stora ekonomiska satsningar. Ett annat alternativ är att se resan som en social, teknologisk, kommunikativ och sinnlig upplevelse och att den gestaltar sig på olika sätt i olika sammanhang genom kvantitet, värdering och användning av restiden. Ett sammanhang som är aktuellt att titta närmare på med det här perspektivet är arbetspendling med tåg. Arbetspendlingens betydelse för samhället har blivit allt större de senaste decennierna när allt fler individer tillbringar en stor del av sin arbetsdag på väg till och från jobbet. En del tågresenärer upplever att resan underlättar deras vardag medan andra upplever den som jobbig och hellre skulle vilja vara någon annanstans. Varför upplever vissa att tiden på tåget är värdefull och andra ser den som bortkastad? Vad påverkar deras upplevelse av resan? Är det viktigt att få saker gjorda på tåget eller att ta en paus och slappna av för en stund. Kan tiden på tåget underlätta arbetslivet för pendlaren eller är det viktigare för dem att komma fram snabbt?   I denna studie användes en kvantitativ metod, i form av en enkät som delades ut på pendeltåget mellan Stockholm och Uppsala, för att identifiera vad restiden används till och i vilken utsträckning restiden upplevdes som värdefull. Det insamlade materialet analyserades med logistisk regression för att undersöka förhållandet mellan olika aktiviteter och det upplevda värdet av restiden. Studien visar att restid för arbetspendlare är en aktivitetstid i allra högsta grad som utgörs av många olika typer av aktiviteter beroende på passagerarens personliga behov. Många arbetspendlare värdesätter en omställningstid mellan hem och arbete som kan bestå av arbetsrelaterade aktiviteter men även personlig planering. Resultatet tyder på att det inte nödvändigtvis är kortare restid som behöver prioriteras i satsningar inom kollektivtrafik och talar därför mot synen på restiden som bortkastad.

Diss. Linköping : Univ., 2004.

Since the twentieth century, the earth has been getting warmer due to human activities that releases greenhouse gas. One of these activities is human transportation. In Sweden, the transport sector (especially road traffic) is responsible for one-third of the country’s emission. To prevent further negative effects of global warming, there is a need for change in the everyday mobility where people must choose climate-friendly ways to transport themselves. This includes less driving with private vehicles and more walking, cycling and using public means of transportation. To achieve this behavioral change in everyday travel, societies need to incorporate strategies in their planning that leads people in the right direction. In the chapter on earlier research, some of these strategies are presented. This study examines what strategies Kalmar municipality are using to reach a behavioral change in how people do their everyday traveling. Information about these strategies were derived from an interview with two people working at the municipality. Other interviews with three residents gave information about their attitudes towards means of transport and climate change. The conclusion of this essay present proposals of strategies by comparing the municipality’s strategies with the views of the residents. The strategies are: introducing more cycle stands, more marketing of the public carpool, better lightning by the strolling paths, lower prices for public transportation, less change of trains and delays, better luggage space at trains and more comfortable seats. Other strategies are minimising technical problems with the buses and creating better bus connections. Another proposal is consciousness campaigns. A strategy that turned out to be particularly important is the implementation of travel plans for schools and workplaces, which according to earlier research is the most effective strategy in changing travel behaviour in everyday life.

Syftet med studien är att ta reda på vilka faktorer som påverkar varför människor i ett mindre samhälle med historiskt lågt cyklande väljer att cykla eller inte cykla. Vi vill se vilka faktorer som påverkar cyklandet positivt respektive negativt. Vi önskar också att se om det finns några likheter eller skillnader mellan stora städer och mindre samhällen, jämförelsen kommer göras både i en internationell och nationell kontext. <ul type="disc">Vilka faktorer påverkar människors cyklande? Vilka likheter och skillnader finns det mellan befintlig statistik och våra undersökta grupper gällande cykelvaner? Vilka likheter och skillnader finns det mellan cyklandet i ett mindre samhälle jämfört med större städer? Som teori har vi använt oss av tidsgeografi, plats, rum, rumskrig, avståndsfriktion och aktivitetsansatsen. Vi har också titta på tidigare forskning om cykling i större städer och även svensk statistik som tagits fram på olika nivåer. Det empiriska materialet har samlats in genom enkäter. Enkäterna delades ut via två olika forum, den ena var genom Grums kommun där alla anställda hade möjlighet att svara på en webenkäten. Det andra var utanför en livsmedelsbutik i Grums där alla som passerade hade möjlighet att svara. Det empiriska materialet är uppdelat i bakgrundsfrågor, resvanor och hur respondenterna ställer sig till olika påståenden. Det avslutas med korsanalyser där olika variabler som anses vara av intresse analyseras mot varandra. Våra viktigaste slutsatser är: Människor över 65 år är mindre benägna att cykla än de under 65 år De med gymnasieutbildning som högsta avslutade utbildning cyklar mest Bilen är det vanligaste färdmedlet oavsett målpunkt eller avstånd Tillgång till lånecykel gör inte att respondenterna kommer cykla mer Människor som bor i tätorten cyklar mer än de som bor på landsbygden Långa avstånd gör att människor väljer bort cykeln / The purpose of this study is to find out which factors affect why people in a smaller communities with historically low cyclists choose to ride a bike or not. We want to see which factors affect cycling positively and negatively. We also want to see if there are any similarities or differences between big cities and smaller communities, the comparison will be done in both an international and national context. Which factors affect people's cycling? What are the similarities and differences between existing statistics and our investigated groups of cycling habits? Which are the similarities and differences between cycling in a smaller communities compared to larger cities? As theory, we have used time geography, space, place, space war, distance friction and activity patterns. We also look at previous research on cycling in larger cities and also Swedish statistics developed at different levels. The empirical material has been collected by questionnaires. The surveys were distributed through two different forums, one through Grums Municipality where all employees were able to answer the web questionnaire. The second was outside a grocery store in Grums where everyone who passed was able to answer. The empirical material is divided into background issues, travel habits and how respondents respond to different statements. It ends with cross-analyzes where different variables considered to be of interest are analysed agents each other. People over the age of 65 are less likely to cycle than those under 65 years of age Those with upper secondary education are the most cyclists The car is the most common means of transport regardless of destination or distance Access to the loan cycle does not cause respondents to cycle more People living in the smaller communities area bicycle more than those living in the countryside Long distances make people not choose the bike

I Sverige pågår ett ständigt arbete med att öka trafiksäkerheten. Sverige har som mål att ha noll dödsolyckor i trafiken, den så kallade nollvisionen. Det är känt att oskyddade trafikanter utsätts för större risker i trafiken och för att uppnå visionen behöver säkerheten för oskyddade trafikanter ökas. Det är i dagsläget svårt att bedöma effekterna av säkerhetsåtgärder som genomförs. För att få fram bättre lösningar i trafiksäkerheten och dra slutsatser om de åtgärder som redan görs behövs insikt om oskyddade trafikanters resmönster. Det här arbetet syftade till att undersöka vilka metoder för uppskattning av oskyddade trafikanters resmönster som finns tillgängliga och kan användas i svenska städer genom att utföra en litteraturstudie. Litteraturstudien utfördes på engelska och svenska texter med sökmotorerna Google Scholar, Web of Science och Scopus. Litteraturgranskningen visade att de vanligaste metoderna som används i Sverige är flödesmätningar och resvaneundersökningar. Internationellt har flera studier utförts med flera andra metoder som kan vara intressanta även för Sverige. Främst bland dem är analyser på data från lånecyklar och GPS-data från crowdsourcing med mobilapplikationer. Slutsatsen som dras från studien är att ingen metod är tillräckligt utvecklad så att den redan idag kan appliceras i svenska städer utan modifikationer. Crowdsourcing med appar som nyttjar mobilens GPS ger mycket bra data att utföra analyser på men ett problem som återfinns i alla studier med crowdsourcing är mängden användare eller användargruppens homogenitet.

This master thesis is the final assignment within my master program at the Royal Institute of Technology in Stockholm. The thesis is performed in cooperation with WSP and linked to their research project ‘On the right track”. The aim of this master thesis is to identify and estimate the impacts resulting from future passenger transports in Mälardalen region by using a scenario study methodology. The research problem this thesis is dealing with is the negative societal consequences can be expected to increase as a result of the predicted rise in passenger traffic volumes in Mälardalen. Four alternative scenarios are introduced in the thesis and compared with the projected development; Scenario 1 assumes more energy efficient vehicles, Scenario 2 expects an extended fuel substitution, Scenario 3 is based on a doubling of the public transport travelling and Scenario 4 assumes that the structurally enforced travels will be halved. From a methodological perspective, the results and discussion in the thesis indicate firstly that Mälardalen is a suitable geographical boundary in future studies related to the transport system as the region is becoming more integrated and secondly, that a wide range of impacts and modes of transport must be considered when sustainable transports are discussed. The results of the scenario analysis can be summarized as if the projected passenger transport development will decrease the energy use and the emissions, despite longer travel distances, as a result of more energy efficient vehicles. In order to reduce the negative impacts of passenger transports further, the most favorable development paths to follow are to either decrease the structurally enforced trips or to increase the public transit travelling. The reason why neither the projected development nor Scenario 1 and 2 will reduce the negative impacts is that such developments cannot reduce consequences that are not related to energy or fuel use to the same extent.

During the covid-19-pandemic travel habits changed drastically, and people were expected to work from home to the utmost possible extent. Therefore, public transport was used less, and people preferred car and active transport such as biking and walking.  The restrictions that were used in Sweden was removed during early 2022, and the public transport use was expected to rise again. However the level of public transport use in 2022 did not reach the same level as 2019, making it apparent that the habits from the pandemic still affected the choice of travel. The purpose of the study was to investigate the travel choices that was established after covid-19, and to answer questions about travel habits and why one chose not to travel with public transport. An online survey was distributed in Kalmar, with questions about safety and habits of traveling. The respondents claimed their travel habits were currently the same as before the covid-19-pandemic. When it came to safety the respondents were confident in their travel choices and felt mostly safe, and the most prominent cause for worry was the risk of delays within public transport, rather than the risk of contracting a virus. The answers from the online survey was not what was expected from the studies done before, which have shown a decrease in use of public transport after covid-19. The result showed a positive attitude towards sustainable travel choices, and in the future it can be expected that the habits of the pandemic will be replaces by new habits of travel. / Minskade antal resor och att jobba hemifrån var två av covid-19-pandemins konsekvenser. De resor som utfördes var främst med bil eller cykel och gång, och kollektivtrafikens marknadsandel minskade signifikant. Covid-restriktionerna i Sverige togs bort tidigt under 2022, och de kollektiva resorna förväntades öka igen. Däremot blev den kollektiva marknadsandelen inte densamma som 2019. Vanorna som skapades under pandemin verkade fortfarande påverka resvalen. Syftet av studien var att undersöka vilka resvanor som utvecklades efter covid-19, med frågeställningar om resval efter pandemin och varför man valde att inte resa med kollektivtrafiken. Det delades ut en enkät till boende och besökande i Kalmar, med frågor angående resvanor och säkerhet när man reser. Resultatet visade att respondenterna ansåg att resvanorna de hade efter covid-19 var ungefär samma som innan covid-19. Vad det gällde säkerhet upplevde resenärerna att de kände sig mestadels säkra med alla resval, och anledningar till oro verkade främst handla om risk för förseningar, snarare än smittorisk. Svaren från enkäten var inte vad som förväntades. Tidigare studier visade att kollektivtrafikens marknadsandel minskade efter covid-19, vilket respondenterna själva inte upplevde. Resultatet visade däremot en positiv attityd kring hållbara resval, och man kan i framtiden förvänta sig att pandemivanorna kring resval ersätts med nya resvanor.

Ett begrepp som för många är okänt är spatial kognition. Med spatial kognition menas rumslig förståelse, hur en person uppfattar sin omgivning. Genom att ha ett kartografiskt tänkande utvecklas rumsuppfattningen, vilket är en central del när det kommer till att förstå samhället och sin omgivning. Denna studie undersöker barns rumsliga förståelse genom kognitiva kartor med tillhörande enkätsvar. Genom att låta barn som går i årskurs 1 rita kognitiva kartor över Sverige och därefter låta dem svara på en enkät kopplad till uppgiften studeras den spatiala kognitionen i relation till resvanor, nyhetsvanor och tillgängliga digitala verktyg samt inom- och utomhuslek. Att låta ett barn rita en kognitiv karta hjälper den vuxna att förstå hur barnet ser på sin omgivning, då kartan skapas utifrån barnets verklighet. På kartan finns platser utifrån barnets vardag som anses betydelsefulla och som barnet känner en koppling till. Studien visar på att barn som har rest inom och utom landet har en större rumslig förståelse än de barn som inte har rest tidigare. Även barnens nyhetsvanor är något som visar sig påverka hur barnet upplever sin omgivning, stort som smått. Resultatet som presenteras, redovisar att elever som går i samma klass, på samma skola och i samma stad visar på olika nivåer av förståelse för sin omgivning. Genom att analysera elevernas kognitiva kartor i samband med svaren på enkäten visar det sig att barn som bekantat sig och sett flera nyhetsprogram och som rest både i Sverige och utanför Sverige, visar på en bredare förståelse kopplat till spatial kognition. Nyhetskanaler och resor inom- och utom landet är faktorer som påverkar barnens rumsliga intryck och förståelse. / <p>2023-01-13</p>

Världens länder har ingått avtal för att förhindra att den globala medeltemperaturenöverstiger 2°C. För att förmå statliga myndigheter att föregå med gott exempel i detsvenska miljöarbetet har de krav på sig att införa miljöledningssystem. En avuniversitetens/högskolornas miljöaspekter är studenternas resor. Denna rapportpresenterar resultaten från en enkätstudie för studenters resvanor där koldioxidutsläppetper år för studenters resor till hemort, andra studieplatser och universitetet harberäknats. Syftet är att ge underlag för att bedöma om studenternas resande är enbetydande miljöaspekt. Inflyttade campusstudenters koldioxidutsläpp kom till störstadelen från resorna till hemorten som var relativt långa och gjordes ofta. Icke inflyttadecampusstudenters och en distansstudenters koldioxidutsläpp kom till största delen frånresorna till universitetet där den icke inflyttade studenten reste ofta och kort ochdistansstudenten reste sällan men långt. Vid inflyttade studenters resor till annanstudieplats, inflyttade campusstudenters resor till universitetet och distansstudentersresor till annan studieplats var koldioxidutsläppet högre under vintern än för de andraårstiderna vilket innebär att färre gick/cyklade under vintern. Slutsatsen är attstudenternas resor bör ses som en betydande miljöaspekter i universitetets ellerhögskolans miljöledningsarbete. Mål och åtgärder bör sättas upp för vad som är aktuelltoch möjligt på studieorten. / The countries in the world have concluded agreements to prevent the global averagetemperature to exceed 2°C. To engage authorities to set an example they're required tohave an environmental management system. One of the universities environmentalaspects is student travel. This report presents the result from a survey of students' travelhabits where the carbon dioxide emission per year from students' travel to hometown,other study places and university have been calculated. The aim is to give theuniversities material to assess if the students' travel is a significant environmentalaspect. The carbon dioxide emission from a student that moved to the area to study wasmost caused by the travel to the hometown wich had a far distance and was frequentlydone. The carbon dioxide emission from a student that already lived in the area and adistance student was most caused by trips to the university wich for the student thatlived in the area was done frequently and had a short distance and for the distancestudent was done rarely with a far distance. When students that moved to the areatraveled to other study places and the university and when distance students traveled toother study places the carbon dioxide emission in the winter differed from the otherseasons wich shows that fewer students walked/biked in the winter. The students travelshould be seen as a significant environmental aspect in the universities environmentalwork. Environmental objectives and actions should be based on relevance andpossibility for the university.

Syftet med uppsatsen är att studera och bidra till ny kunskap kring om, och i så fall på vilket sätt Covid-19 pandemin har påverkat studenter på Karlstads universitets resvanor. Studien avser även att undersöka om det finns ett samband mellan studenters resvanor och behovet av att befinna sig på en viss plats för att genomföra en viss aktivitet. För att möjliggöra detta ska situationen under pandemin jämföras med situationen före pandemin, för att på det sättet upptäcka eventuella skillnader. För att uppnå syftet har två frågeställningar formulerats. Studiens frågeställningar är följande:  - Hur har Covid-19 pandemin påverkat studenterna på Karlstads universitets resvanor? - Hur har behovet av att befinna sig på en viss plats, för att genomföra en viss aktivitet, påverkats till följd av Covid-19 pandemin bland studenter på Karlstads universitet? Studien utgår från en kvantitativ metod i form av en enkät för att få studiens problemformuleringen samt frågeställningarna besvarade. Teorierna som studien utgår ifrån är tidsgeografi, aktivitetsansatsen samt den geografiska och virtuella rörligheten. Aktivitetsansatsen är en ansats som uppkommit ur tidsgeografin och båda dessa teorier ger möjlighet att analysera hur Covid-19 pandemin har påverkat studenter på Karlstads universitets resvanor. Den geografiska och virtuella rörligheten är en teori som förklarar att kommunikation med andra människor blir oberoende av avstånd i samband med att den virtuella rörligheten utvecklas. Sammanfattningsvis handlar det om att geografiska förflyttningar primärt grundar sig i människans behov att till exempel utföra ett visst ärende eller aktivitet samt möta människor på olika platser. Slutsatsen av studien är att respondenternas vardagsresande har minskat till följd av Covid-19 pandemin och att distansundervisningen har medfört att behovet av att befinna sig på lärosätet har minskat. / Our purpose with this essay is to study and contribute to new knowledge about the effects of the Covid-19 pandemic on students' traveling habits. The study also intends to investigate whether there is a link between students' mobility patterns and the need to be in a certain place to carry out an activity. To enable this, differences during the pandemic must be compared with prior to the pandemic. To achieve the purpose with this study, two question formulations have been formulated. The study's question formulations are the following: - How has the Covid-19 pandemic affected students at Karlstad University traveling habits? - How has the need to be in a certain place, to carry out a certain activity, been affected by the Covid-19 pandemic among students at Karlstad University? The study is based on a quantitative method where a survey was designed to get the study's problem formulation and the question formulations answered. The theories on which the study is based are time geography, the activity approach and the geographical and virtual mobility. The activity approach is an approach that has emerged from the time geography and both of these theories give the opportunity to analyze how the Covid-19 pandemic has affected students at Karlstad University's traveling habits. Geographical and virtual mobility is a theory that explains that communication with other people becomes independent of distance due to the development of virtual mobility. In summary, it is a matter of geographical movements primarily being based on the human need to, for example, carry out a certain task or activity and meet people in different places. The conclusion is that the respondents every day travelling has decreased as a result of the Covid-19 Pandemic and that the distance learning has reduced the need to be at the centre of learning.