Syftet med detta examensarbete är att ta reda på hur kollektivtrafiken påverkats indirekt av covid-19, då med minskat resande, förändrat beteende kring resande på grund av restriktioner och den smittorisken som finns. Målet är att förstå effekterna på den lokala busstrafiken i en stadsdel i Gävle. Ämnet för examensarbetet valdes utifrån intresset att öka kunskapen om hur samhället påverkas av den högst aktuella världsomspännande pandemin, covid-19. Litteraturstudien över tidigare och nutida forskning visar att av den smittspridning som har förekommit och förekommer i samhället har en del skett inom kollektivtrafiken. Samtidigt infördes kraftiga restriktioner för resande i och med utbrottet av covid-19. Med den utgångpunkten valdes att undersöka hur resandet påverkats, och i så fall vad som eventuellt påverkat vid sidan av restriktionerna. För att kunna hålla givna tidsramar avgränsades arbetet till att omfatta bussresandet i Gävle, och mer specifikt i stadsdelen Sätra. Boende i stadsdelen tillfrågades om sina resvanor genom att svara på en web-baserad enkät. Enkäten innehöll elva frågor om resmönster, resvanor och inställningen till busstrafiken de senaste 12 månaderna, från april 2020 till april 2021. Även intervjuer genomfördes under arbetets gång. De gjordes med tre trafikplanerare från det lokala bussbolaget, X-trafik samt Vy bussar, vilka är de som planerar busstrafiken i staden. Resultatet av enkäten och intervjuerna visar på att användningen av busstrafiken har gått ner under det undersökta året. Statistik från bussbolaget visar på en nedgång med 28% för helåret 2020. Analysen av enkäterna tyder på att den minskade användningen beror dels på en generell rädsla för covid-19, dels på de restriktioner och råd som gällde samt en oro över att bli smittad om man använder kollektivtrafiken. Avslutningsvis behöver rollen som kollektivtrafik har och kommer att fortsätta ha i människor liv att fortsätta undersökas för att få bättre kunskap om hur människor tar till sig råd och restriktioner samt hur man agerar utifrån dessa. Vi behöver nya verktyg för att få ett mer resilient samhälle, så att vi bättre kan hantera, tyvärr, förväntade framtida pandemier.

Detta uppsatsarbete syftade till att undersöka ifall allmänheten upplevde att Covid-19-pandemin har lett till ändrade beteenden vad gäller pendlings- och resvanor samt att utforska ifall det finns vissa färdsätt som har fått en ändrad betydelse för allmänheten i stort. Tidigare forskning om resvanor som genomförts under Covid-19-pandemins gång visar underlag och stöd för ändrade resvanor i dagsläget i kontrast med resvanor som de såg ut före pandemins utbrott med fokus på effekterna som pandemins restriktioner och rekommendationer har medfört. En utgångspunkt i detta forskningsområdet berör den omställning som många människor har fått göra till att i någon grad utföra sina vardagssysselsättningar digitalt och på distans som följd av pandemin och hur denna omställning har påverkat människors resvanor. Samtidigt indikerar tidigare forskning även att andra aspekter av människors resvanor har ändrats som följd av pandemin såsom en observerad tendens att undvika kollektivtrafik, att genomföra färre besök till exempelvis butiker under pandemiförhållanden och att man i allt större utsträckning väljer alternativa färdsätt för att undvika just kollektivtrafiken och folksamlingar. Slutsatsen som dras från både resultaten av uppsatsarbetets enkätstudie och arbetets litteraturstudie är att en majoritet av allmänheten upplever att de har utvecklat nya vanor och beteenden kring resor i vardagen samtidigt som många även upplever att kollektivtrafiken som färdsätt har fått en annan betydelse för dem under pandemins gång. / The purpose of this paper was to investigate whether the general public felt that the Covid-19 pandemic had led to altered behaviors regarding commuting and travel habits while also seeking to explore whether there are certain modes of transport that have gained a different meaning to the general public. Previous research on travel habits conducted during the Covid-19 pandemic provides a basis in regards to potentially investigating differing travel habits as they are perceived today in contrast with how travel habits were perceived before the pandemic outbreak, while also focusing on the effects of pandemic restrictions and recommendations. A starting point in this research area includes the adjustments that many people have taken on to carry out their everyday activities both virtually and remotely to varying degrees as a result of the pandemic, while also striving to understand how this change has affected people's travel habits. Meanwhile, previous research also indicates that other aspects of people's travel habits have changed as a result of the pandemic, such as an observed tendency to avoid public transport, to carry out fewer unnecessary outings to shops during the pandemic and to increasingly choose alternative modes of transport in order to avoid public transport and potential crowds. The conclusions drawn from both the results of this paper’s survey study and the accompanying literature study is that a majority of the public feel that they have developed new habits and behaviors in relation to everyday travel while this same majority also feels that public transport as a mode of transport has acquired a different meaning for them during the pandemic.

Detta arbete har tagit upp ämnen som rörelsemönster, resvanor samt olika reserutiner och hur de har, eller inte har, förändrats under pandemin och det har även diskuterats huruvida detta potentiellt har inneburit några lättnader i miljöpåverkan från denna sektor. Genom insamlad data som delgivits av kommunen och lokaltrafiken, samt en genomförd enkät, har det visat sig att det har skett omfattande förändringar i rörelsemönstren. Det handlar bland annat om att fordonstrafiken och användningen av kollektivtrafiken minskade kraftigt och andelen cyklister ökade, samt att den genomsnittliga körsträckan per vecka per person nästintill halverades och likaså sågs en påtaglig skillnad i antalet flygresor genomförda under pandemin. Slutligen diskuteras framtiden efter Covid-19 när restriktioner och liknande tagits bort, och även om det är svårt, om inte omöjligt, att sia och diskutera framtiden baserat på data har pandemin troligen haft en mer bestående påverkan hos flera personer än hos andra, där det snarare istället finns en hunger och nästan ingen rädsla alls förknippad med att gå tillbaka till ”gamla vanor”. Vidare studier behövs för att kunna dra några slutsatser om långtidseffekter. / This project addresses subjects such as movement- and travel patterns, routines in travel and traveling behavior, with the aim of investigating and determining whether or not there has been a change in these during the pandemic due to restrictions and also if this may or may not have meant any reliefs in environmental impact. Through collected data given in a collaboration by the local municipality offices and local public transport company, and also by performing a survey, it has been shown that there have been comprehensive changes in peoples movement- and travel patterns and ways of traveling. It includes among other things that the vehicle traffic amount has reduced, and the use of public transport has been considerably reduced followed by an increase in traveling by bike. In total the average travel distance by car per person and week reduced by almost 50 percent and also air travel saw a heavily decrease in use during the pandemic. Lastly the future after the Covid-19-pandemic when restrictions and such are going to be removed where discussed and also issued in the survey. Even if it is hard, almost impossible, to prophesy or predict the future based of collected data it has been shown through the respondent’s answers and motivations in the matter that the pandemic most likely has affected people with a more lasting impact that will partly carry on for some time after the pandemics end. That does not imply on all people, some are very eager and express a hunger to go back to “old routines” and travel more. Further research has to be done to conclude any longtime affects.

No description available.

Hållbarhet har under de senaste decennierna blivit ett kraftfullt nyckelbegrepp som präglar trafikplaneringens riktlinjer. I kombination med de åtgärder som under många år använts för att öka andelen hållbara resor inom transportsektorn, såsom forskning om elbilar och alternativa bränslen, har på senare år även beteendepåverkande åtgärder implementerats under konceptet mobility management. En aktuell teori i sammanhanget är nudge-teorin, vilken innefattar hur beslutsfattare kan hjälpa människor att fatta bra beslut genom mindre åtgärder: genom att ge dem en knuff i rätt riktning, utan att kräva ekonomiska incitament eller begränsa människors valmöjligheter (Thaler och Sunstein 2008). Nudging som koncept är fortfarande relativt outforskat inom trafikplanering, även det finns vissa likheter med mobility management.   Syftet med denna studie är att öka förståelsen om konceptet nudging samt undersöka dess kvaliteter som planeringsverktyg för att påverka resebeteenden. Genom att studera fem kommuner som alla deltagit i det EU-finansierade projektet Knuffa resan rätt, undersöker uppsatsen hur nudge-åtgärder har använts samt hur användarna uppfattat att arbeta med verktyget. Uppsatsen ämnar också belysa hur de deltagande kommunerna tidigare arbetat med beteendepåverkande åtgärder och vilka skillnader de upplever med användandet av nudging som verktyg. Denna studie är en flerfallstudie, där intervjuer har använts som huvudmetod för att samla in empiriska data om de fem olika fallen som studien består av. I kombination med denna metod utfördes även en litteraturstudie, där relevant litteratur om hållbarhet och trafikplanering samlats in, samt ett teoretiskt ramverk om beteendevetenskap, där teorin om nudging lyfts fram.   Resultatet från fallstudierna visar att nudging ses som ett nytt spännande verktyg bland kommunerna, även om somliga påpekar att verktyget omedvetet tidigare använts. Skillnaden avser etableringen av nudging som begrepp, samt att kommunerna nu fått en förståelse för teorierna bakom nudging, hämtade från beteendeekonomin.  Dessa kunskaper har bidragit till en medvetenhet som kommer effektivisera, men också rättfärdiga, framtida beteendepåverkande projekt inom kommunerna. Däremot finns en problematik vad gäller arbetsprocessen vid nudge-åtgärder. I synnerhet krävs en mer omfattande utvärdering vilket resulterar i än mer resurskrävande projekt. Sannolikt kommer det krävas viss modifikation och flera omgångar av testprojekt innan ett bättre koncept eller modell har utvecklats som effektiviserar nudging som exklusivt planeringsverktyg. Tills dess bör insikterna om nudging användas främst som ett komplement till redan befintliga planeringsverktyg, med syftet att i stället effektivisera dessa.

De fossila transportrarna har idag en stor negativ påverkan på klimatet genom sina utsläpp av växthusgaser. Växthusgaserna bidrar till den globala uppvärmningen. Sveriges transportsystem är starkt beroende av fossila bränslen. Ett fordon påverkar klimatet under hela dess livscykel. Materialutvinningen, tillverkningen, underhållet, skrotningen och återvinningen har även de en negativ påverkan på klimatet och så även när gator, vägar, parkeringsplatser, flygplatser, byggs och underhålls. Transporterna har även en negativ påverkan på människans hälsa och dess miljö genom utsläpp av luftföroreningar, intrång och buller. För att minska transporternas miljöpåverkan bör vi eftersträva ett mer transporteffektivare samhälle där tillgängligheten kan öka på andra sätt än med bil, lastbil och flyg. Ett effektivt transportmedel som både är miljövänligt, billigt och dessutom hälsosamt är cykeln. Kalmar kommun och Linneuniversitetet har tillsammans genomfört ett samverkansprojekt under 2019 till och med 2021 för att främja hållbara resval. Projektet utformades som ett cykelbibliotek där invånare i Kalmar kommun kunde prova på hur det var att använda en el-lådcykel genom att hyra en i 18 dagar för 500 kronor. Syftet med den här rapporten var att sammanställa och utvärdera projektet cykelbiblioteket samt att undersöka om projektet resulterat i att deltagarna själva har valt att investera i en egen el-lådcykel efteråt och på så vis bidragit till förändrade resvanor. Examensarbetet bestod av en digital enkätundersökning. Frågorna handlade om användande målgrupp, användandet av el-lådcykeln, om deltagaren valt att investera i en egen el-lådcykel, avgörande orsaker till investering i egen el-lådcykel, avgörande orsaker till att man valt att inte investera, resvanor, åsikter om cykelbiblioteket. Resultatet visade att projektet bidrog till förändrade resvanor hos de som valt att investera i en egen cykel. Projektet resulterade i att 3 personer valde att investera i en egen el-lådcykel. Anledningarna till att de valde att göra en investering var viljan att minska sin klimatpåverkan, viljan att få in mer motion i vardagen och för att underlätta transporter i vardagen. Den köpta cykeln ersatte resor med bil dagligen eller flera gånger i veckan. Det var totalt 14 kvinnor och 9 var män som valde att svara på enkäten. Det var främst kvinnor med en relativt hög inkomst i åldern mellan 30–39 år som valde att hyra. De tre som valde att investera i en egen el-lådcykel hade även de en hög inkomst. Resultatet visade även att 59 procent av de svarande bodde i villa. Slutsatsen är att det tar tid att förändra en vana och att projektet bör fortsätta. Över tid kommer troligen fler att välja att investera och om inte annat bidrar cykelbiblioteket ändå till förändrade resvanor även om de bara hyr. Cykelbiblioteket är ett bra alternativ till de som annars kanske inte har råd att göra en egen investering. För att locka fler målgrupper borde de ekonomiska fördelarna lyftas mer i marknadsföring där de jämförs med konventionella fordon. / Fossil fuel transport today has a major negative impact on the climate through its emissions of greenhouse gases. Greenhouse gases contribute to global warming. Sweden's transport system is heavily dependent on fossil fuels. A vehicle affects the climate throughout its life cycle. Material extraction, manufacturing, maintenance, scrapping and recycling also have a negative impact on the climate and so also when streets, roads, parking lots, airports, are built and maintained. Transport also has a negative impact on human health and its environment through emissions of air pollution, intrusion and noise. To reduce the environmental impact of transport, we should strive for a more transport-efficient society where accessibility can increase in other ways than by car, truck and air. An efficient means of transport that is both environmentally friendly, cheap and healthy is the bicycle. Kalmar Municipality and Linnaeus University have jointly carried out a collaborative project during 2019 until 2021 to promote sustainable travel choices. The project was designed as a bicycle library where residents of Kalmar municipality could try out what it was like to use an electric box bike by renting one for 18 days for SEK 500. The purpose of this report was to compile and evaluate the bicycle library project and to investigate whether the project has resulted in the participants themselves choosing to invest in their own e-box bike afterwards and thus contributed to changed travel habits. The degree project consisted of a digital survey. The questions were about the use target group, the use of the electric box bike, whether the participant chose to invest in their own electric box bike, decisive reasons for investing in their own electric box bike, decisive reasons for choosing not to invest, travel habits, opinions about the bicycle library. The results showed that the project contributed to changed travel habits among those who chose to invest in their own bike. The project resulted in 3 people choosing to invest in their own electric box bike. The reasons why they chose to make an investment were the desire to reduce their climate transport in everyday life. The purchased bike replaced trips by car daily or several times a week. There was a total of 14 women and 9 men who chose to answer the survey. It was mainly women with a relatively high income aged between 30-39 who chose to rent. The three who chose to invest in their own electric box bike also have a high income. The results also showed that 59 percent of the respondents lived in a villa. The conclusion is that it takes time to change a habit and that the project should continue. Over time, more people will probably choose to invest and if nothing else, the bike library still contributes to changing travel habits even if they only rent. The bicycle library is a good alternative to those who otherwise may not be able to afford to make their own investment. In order to attract more target groups, the economic benefits should be highlighted more in marketing where they are compared with conventional vehicles.