En gemensam målsättning för kollektivtrafikoperatörer är att effektivisera trafiken samt att generera fler och nöjdare resenärer. Arriva Sverige AB bedriver buss- och spårvagnsverksamhet åt Storstockholms Lokaltrafik (SL) i Stockholmsområdet och precis som övriga operatörer inom kollektivtrafik arbetar Arriva mot att öka antalet kollektivt resande. Forskning visar att turtäthet har en stor inverkan på resebeteenden, men i dagsläget saknar Arriva ett systematiskt sätt att internt beräkna den optimala turtätheten. En ökad förståelse för resebeteenden kopplat till turtäthet skulle bidra till ett bättre beslutsunderlag i frågor som rör turtäthet. Denna studie undersöker hur en reducering i turtäthet påverkar antalet resande i Stockholms busstrafik, baserat på sekundärdata tillhandahållen av Arriva. Studien avgränsades i ett första steg till busstrafik tillhörande E20-avtalen och i ett andra steg till busstrafik i Brommaområdet (Västerort). Studien utgick från befintliga teorier och tog en deduktiv ansats. Sambandet mellan den procentuella förändringen i turtäthet och den procentuella förändringen i antal resande undersöktes med multipel linjär regression och resulterade i en skattning på produktionselasticiteten. Dataunderlaget bestod av VBP-data (statistik över antalet verifierade betalande passagerare), baserat på SL accesskortsvalideringar. För att besvara frågeställningen undersöktes två delfrågor, varav den ena utredde effekten av en reducering i turtäthet och den andra huruvida effekten av en reducering är densamma vid lågturtäthet som vid hög turtäthet. Resultatet visade på att ett linjärt samband mellan en reducering i turtäthet och en förändring i antal resande existerar. De framtagna regressionsmodellerna hade låga förklaringsvärden (0,1818 och 0,1857) och kunde inte förklara det exakta sambandet. Andra icke-linjära samband kunde inte uteslutas på grund av det begränsade antalet bussturer och den låga variation i turtäthetsförändringar. Produktionselasticiteten för det studerade datasetet skattades till 0,3886. Vid införandet av en dummyvariabel för hög turtäthet skattades produktionselasticiteten till 0,4546. Regressionskoefficienten för dummyvariabeln antog värdet 0,0779. Resultatet tyder på att en reducering i turtäthet påverkar antal resande i högre grad vid låg turtäthet än vid hög turtäthet. Skattade värden på produktionselasticitet ligger i spannet av skattade värden i tidigare forskning. Detta är en indikation på att resultatet, och därmed insamlat VBP-data, är relevant för analys av produktionselasticitet. / Public transport operators strive to increase efficiency in public transport services and to increase the number of travelers. Arriva Sverige AB conducts bus and tram services in the Stockholm area for Storstockholms Lokaltrafik (SL) and like other operators in public transport Arriva aims to increase the number of passengers. Previous studies show that bus service frequency has a great impact on travel behavior. However, as of today Arriva does not have a systematic method to internally calculate the optimal bus service frequency. Hence, it is in the interest of Arriva to better understand what impact service frequency has on travel behaviour. This study investigates the effect of a reduction in service frequency with respect to the number of travelers in Stockholm bus traffic. The study was based on secondary data provided by Arriva and was limited to only consider bus traffic in the E20-agreements. Furthermore, the study was limited to the area Bromma. The study is based on existing theories and took a deductive approach. The aim of the study was to analyze what effect a reduction in bus service frequency has on the number of passengers and to find other external factors that have an impact on the number of people travelling by bus. The chosen method was multiple linear regression. The study resulted in an estimation of the product elasticity by studying the relationship between the percentage change in service frequency and the percentage change in number of travelers. The data set consisted of VBP-data (statistics of verified paying passengers), based on SL access card validations. In order to investigate the research question of this study two sub questions were formulated; one investigating the effect of a reduction in service frequency and one investigating whether the effect of a reduction is the same at low and high service frequency. The study shows that a linear relationship between a reduction in bus service frequency and the number of passengers exists. The R-squared values of the developed regression models are low (0,1818 and 0,1857) and could not explain the exact relationship. The production elasticity of the selected data set was estimated to 0.3886. However, the study could not disprove the existence of nonlinear relationships due to the limited number of buses included in the study and the low variation in service frequency. With the inclusion of a dummy variable for high service frequency the production elasticity was estimated to 0.4546 and the regression coefficient for the dummy variable was 0.0779. This suggests that a reduction at low service frequency has a greater effect on the number of travelers than a reduction at high service frequency. Furthermore, this indicates that the result, and thereby collected VBP-data, is relevant for analysis of production elasticity.

This study is about Swedish consumers' travel behavior and how they approach travel during the ongoing pandemic COVID-19. The study examines how COVID-19 has affected Swedish consumers thoughts about travel, what factors affect Swedish consumers travel behavior during a pandemic and what attitudes Swedish consumers have to travel during COVID-19. In order to get answers to the present purpose and question, this study has been based on a qualitative method where semi-structured interviews have been conducted with 12 respondents who have some kind of connection to travel. The theoretical framework of the study is based on the Theory of planned behavior and concepts as crises and risks, risk perception, the role of the media in crises. The results showed that swedish consumers follow authorities recommendations and restrictions to avoid risks that may arise in connection with COVID-19. The results also show that swedish consumers perceive risk as something negative and that COVID-19 is more or less is perceived as a risk. Consumers feel that media and news updates causes concern through scary headlines. But at the same time, they have helped consumers to form their own perceptions. The swedish consumers travel behavior has changed as the results also show that swedish consumers follow the travel advice of the authorities. / Denna studie handlar om svenska konsumenters resebeteenden och hur de ställer sig till resande under den pågående pandemin COVID-19. Studien undersöker bland annat hur COVID-19 har påverkat svenska konsumenters tankar kring resande, vilka faktorer det är som påverkar svenska konsumenters resebeteenden vid en pandemi och vilka attityder svenska konsumenter har till resande under COVID-19. För att få svar på föreliggande syfte och frågeställningar har denna studie utgått från en kvalitativ metod där semistrukturerade intervjuer har genomförts med 11 respondenter som reser regelbundet. Studien tar avstamp i det teoretiska ramverket teorin om planerat beteende samt begreppen risker, riskuppfattning och massmedia. I resultatet framkom det att konsumenterna följer myndigheternas rekommendationer och restriktioner för att undvika risker som kan uppstå i samband med COVID-19. Resultaten visar även att svenska konsumenter uppfattar begreppet risk som något negativt och att COVID-19 mer eller mindre utgör en risk för de. Konsumenter upplever att medier och nyhetsuppdateringar har skapat en oro genom skrämmande rubriker, men att de på samma gång har hjälpt konsumenterna att bilda sin egna uppfattning. Svenska konsumenters resebeteenden har förändrats då resultaten även visar på att svenska konsumenter följer myndigheternas reseavrådan.

Detta uppsatsarbete syftade till att undersöka ifall allmänheten upplevde att Covid-19-pandemin har lett till ändrade beteenden vad gäller pendlings- och resvanor samt att utforska ifall det finns vissa färdsätt som har fått en ändrad betydelse för allmänheten i stort. Tidigare forskning om resvanor som genomförts under Covid-19-pandemins gång visar underlag och stöd för ändrade resvanor i dagsläget i kontrast med resvanor som de såg ut före pandemins utbrott med fokus på effekterna som pandemins restriktioner och rekommendationer har medfört. En utgångspunkt i detta forskningsområdet berör den omställning som många människor har fått göra till att i någon grad utföra sina vardagssysselsättningar digitalt och på distans som följd av pandemin och hur denna omställning har påverkat människors resvanor. Samtidigt indikerar tidigare forskning även att andra aspekter av människors resvanor har ändrats som följd av pandemin såsom en observerad tendens att undvika kollektivtrafik, att genomföra färre besök till exempelvis butiker under pandemiförhållanden och att man i allt större utsträckning väljer alternativa färdsätt för att undvika just kollektivtrafiken och folksamlingar. Slutsatsen som dras från både resultaten av uppsatsarbetets enkätstudie och arbetets litteraturstudie är att en majoritet av allmänheten upplever att de har utvecklat nya vanor och beteenden kring resor i vardagen samtidigt som många även upplever att kollektivtrafiken som färdsätt har fått en annan betydelse för dem under pandemins gång. / The purpose of this paper was to investigate whether the general public felt that the Covid-19 pandemic had led to altered behaviors regarding commuting and travel habits while also seeking to explore whether there are certain modes of transport that have gained a different meaning to the general public. Previous research on travel habits conducted during the Covid-19 pandemic provides a basis in regards to potentially investigating differing travel habits as they are perceived today in contrast with how travel habits were perceived before the pandemic outbreak, while also focusing on the effects of pandemic restrictions and recommendations. A starting point in this research area includes the adjustments that many people have taken on to carry out their everyday activities both virtually and remotely to varying degrees as a result of the pandemic, while also striving to understand how this change has affected people's travel habits. Meanwhile, previous research also indicates that other aspects of people's travel habits have changed as a result of the pandemic, such as an observed tendency to avoid public transport, to carry out fewer unnecessary outings to shops during the pandemic and to increasingly choose alternative modes of transport in order to avoid public transport and potential crowds. The conclusions drawn from both the results of this paper’s survey study and the accompanying literature study is that a majority of the public feel that they have developed new habits and behaviors in relation to everyday travel while this same majority also feels that public transport as a mode of transport has acquired a different meaning for them during the pandemic.

Globalisation is increasing and mobility between countries is also increasing. One effect of this is that tourism is one of the fastest growing industries and international travel is gradually increasing. At the end of 2019, a new coronavirus occurred in Wuhan, China. The virus, named covid-19, coronavirus disease 2019, can be likened to a flu that causes respiratory problems. On 11 March 2020, the World Health Organisation (WHO) reported the new coronavirus as a pandemic. Covid-19 has been shown to have a devastating negative effect on the world economy and most industries, not least the hospitality industry. There is currently a dissuasion in Sweden from non-essential travel until 15 July 2020. Different attitudes may be created for this phenomenon. The purpose of the study is to investigate how swedish tourists' international travel behaviors may be affected after a pandemic. Two theories have been used to deal with behaviors and attitudes. Theory of reasoned action which is the main theory that describes the process of a chosen behavior, the complementary theory are push and pull factors. The study has a qualitative approach. The data collection was carried out using semi-structured interviews. The selection is of the content 18 individual interviews. An interview guide was designed based on eight themes from the chosen theories. The study has given insight that there is a continued interest in travel, while the study also clearly shows that there is a change in travel behaviour in travellers. This behaviour is based on a change in attitudes towards travel that will affect what future travel will look like, which is something that should be taken into account for future crises that may affect the hospitality industry. What may be noticed after covid-19 is that travelers take more account of hygiene and the importance of protecting the environment when traveling. / Globaliseringen ökar och rörligheten mellan länder likaså. En effekt av det är att turismen är en av de snabbast växande branscherna och det internationella resandet ökar successivt. I slutet av år 2019 uppstod ett nytt coronavirus i Wuhan, Kina. Viruset som fått namnet covid19, coronavirus disease 2019, kan liknas vid en influensa som ställer till problem för luftvägarna. Den 11 mars 2020 rapporterade Världshälsoorganisationen (WHO) det nya coronaviruset som en pandemi. Covid-19 har visat sig ha en förödande negativ effekt på världsekonomin och de flesta branscherna, inte minst besöksnäringen. För närvarande finns en avrådan i Sverige från icke-nödvändiga resor fram till den 15 juli 2020. Till detta fenomen kan det komma att skapas olika attityder. Syftet med studien är att undersöka hur svenska turisters internationella resebeteenden kan komma att påverkas efter en pandemi. Två teorier har använts som behandlar beteenden och attityder. Theory of reasoned action som är huvudteorin som beskriver processen för ett valt beteende, den kompletterande teorin är push- och pullfaktorer. Studien har en kvalitativ ansats. Datainsamlingen genomfördes med hjälp av semistrukturerade intervjuer. Urvalet är baserat på 18 individuella intervjuer. En intervjuguide utformades utifrån åtta teman från de valda teorierna. Studien har gett insikt om att det finns ett fortsatt intresse av resande, samtidigt som studien också visar tydligt att det finns ett förändrat resebeteende hos resenärer. Detta beteende grundar sig i en förändring av attityder kring resande som påverkar hur det framtida resandet kommer se ut, vilket är något som bör tas i beaktning för framtida kriser som kan påverka besöksnäringen. Det som kan komma att uppmärksammas efter covid-19 är att resenärer tar mer hänsyn till hygien och vikten av att värna om miljön när de reser.