Självskadebeteenden bland ungdomar är ett allvarligtsamhällsproblem som tycks öka. Ett flertal faktorer såsom utsatthet iskolan och vilken eller vilka sociala grupperingar en ungdom uppleversig tillhöra har i tidigare studier identifierats som riskfaktorer för attutveckla självskadebeteenden. Syftet med studien var att undersökaom utsatthet och alternativa sociala grupperingar utgör riskfaktorer försjälvskadebeteenden, samt om det finns en interaktionseffekt mellandessa faktorer i att predicera självskadebeteenden. Studien baseradespå longitudinell data insamlad bland högstadieungdomar på sju skolori centrala Sverige. En multipel regressionsanalys utfördes för att testainteraktionstermen mellan variablerna över tid. Resultatet bekräftadebåde utsatthet i skolan och identifiering med alternativa socialagrupperingar som riskfaktorer, samt att det fanns en interaktionseffektmellan de båda som ytterligare ökar risken för utvecklandet avsjälvskadebeteenden hos ungdomar. / Self-harm is a major public health concern amongst adolescents thatappears to be increasing. Several risk factors have in previous researchbeen associated with self-harm, such as peer harassment and the peercrowd or crowds an adolescent identifies with. The aim of this studywas to examine whether peer harassment and identification withalternative peer crowds constitutes risk factors and whether there wasan interaction effect between these factors in predicting self-harm. In alongitudinal study, students from seven secondary schools in centralSweden responded to a questionnaire. A multiple regression analysiswas conducted to test the interaction between these variables overtime. The results confirmed that both peer harassment andidentification with alternative peer crowds were risk factors for selfharmingbehaviors, as well as there was an interaction effect, namelythat the adolescents who were exposed to peer harassment andidentified with particular social crowds were particularly at risk fordeveloping self-harm behaviors.