No description available.

No description available.

Märgelgravar är småbiotoper i odlingslandskapet som ofta hyser höga naturvärden och är viktiga för bevarandet av den biologiska mångfalden i slättlandskapet. De utgör också synliga kulturlämningar från 1800 - talets jordbruk och den agrara utveckling som skedde då. Märgelgravarna är idag skyddade som generella biotopskyddsområden. Biotopskyddsområdena bidrar till att uppfylla de svenska miljökvalitetsmålen samt FN - konventionen om biologisk mångfald. Märglingen var som mest omfattande mellan cirka 1850 fram till 1890 i södra Sveriges slättbygd. Märgeln användes som jordförbättringsmedel och grävdes upp där det fanns kalkhaltig lera. Där den bröts bildades bestående gravar som ofta vattenfylldes. Syftet med studien är att kartlägga hur många märgelgravar som försvunnit i Åstorps kommun, var de ursprungligen placerades och vad som kännetecknar de som finns kvar idag. Undersökningen grundas på kartmateriel från ca. 1930, ca. 1970 och 2015 som bearbetats och analyserats i ett GIS - program. Resultaten visar att endast 23% av märgelgravarna finns kvar 2015 jämfört med 1930 och att de ursprungligen grävdes i lerjordar nära bebyggelse, men att de som finns kvar idag i högre utsträckning ligger längre ifrån bebyggelse och till större del i sluttningar. Borttagandet av märgelgravarna tros bero på de omfattande rationaliseringar som jordbruket genomgick speciellt efter andra världskriget, då de sågs som odlingshinder eller som lämpliga platser att dumpa sopor och rivningsmateriel i.

The thesis examines the potential for sequestration of Soil Organic Carbon (SOC) in Sweden based on small-scale agriculture and horticulture. The essay is written from a perspective where climate change has reached a level where it is no longer enough to limit emissions, the earth must in addition serve as a sink for carbon dioxide and thus long-term storage of carbon (IPCC 2014). The initiative of 4 per mille (4 ‰ initiative, 4p1000.org) was initiated during the COP21 climate summit in Paris, which was seen as a step to move to concrete action in the context of agriculture in collaboration with civil society. The initiative is based on the knowledge that terrestrial systems hold far more carbon than the atmosphere, and that plants potential to facilitate carbon sequestration in soil is an underutilized potential in mitigating climate change. An additional and long term carbon storage of 0,04%  annually of the already existing SOC would not only drastically mitigate climate change, but also contribute to increased food security and adaptation to climate change as an increase in SOC means an increase of Soil Organic Matter (SOM), soil health, fertility and resilience. Literature studies support an analysis of carbon sequestration as a concept, and serves as a base from which questions related to carbon sequestration in Swedish farmland are formulated. The potential for carbon sequestration in Sweden is examined from the perspective of the 4 ‰ initiative, with a review of methods advocated within the initiative; eg.  cover crops, mulch, no-till/low-till, polyculture, intercropping, crop rotation and succession, agroforestry systems and perennial crops, buffer zones, organic residue amendments and optimized grazing. Relevant methods and concepts such as biochar, conservation agriculture, regenerative agriculture and holistic management are also described. This is complemented with descriptions of four practical examples of horticulture and farming in Sweden in order to anchor the theory into practice. All practitioners have been selected on the basis that they have a conscious desire to promote carbon sequestration in soil. Rather than describing these practitioners solely from the perspective of carbon sequestration, a broader view is presented mirroring the need to address carbon farming from an angle of holistic context and agroecology. With the support of scientific references and qualitative interviews, the study highlights the importance of; multifunctional approaches; established root biomass and ground coverage; increased net primary production (NPP) through plant available nitrogen; the potential of biochar as well as mycorrhiza for long term carbon sequestration. The study also highlights the great need for research in Swedish contexts in bringing clarity to questions around soil saturation of SOC in cases when rare methods such as agroforestry are used. Finally, the need for a more radical change within agricultural practices is highlighted as well as the need of support to practitioners who want to explore new regenerative ways of managing soils which promote carbon sequestration, food sovereignty and climate resilience. / Examensarbetet undersöker potentialen för kolinlagring i jord utifrån småskaligt jordbruk och trädgårdsodling i Sverige. Uppsatsen skrivs utifrån en värld där klimatförändringarna har nått en nivå där det inte längre räcker att begränsa utsläpp, jorden måste därtill verka som en sänka för koldioxid och därmed långsiktigt lagra in kol (IPCC 2014). 2015 togs Initativet om 4 ‰ ( 4p1000.org ) under klimatmötet COP21 i Paris, med ambitionen om att gå till konkret handling inom ramen för jordbruk i samarbete med det civila samhället. Initiativet baseras på vetskapen om att terrestra system håller långt mer kol än atmosfären, och att växters kapacitet till kolinlagring är en underutnyttjad potential i begränsandet av klimatförändringar. En långsiktig kolinlagring av ytterligare 4 tusendelar av det befintliga markkolet (Soil Organic Carbon, SOC) skulle enligt initiativet inte endast drastiskt dämpa klimatförändringar, utan även bidra med ökad matsäkerhet och klimatanpassning. En ökning av organiskt markkol betyder en ökning av jordens organiska material (Soil Organic Matter, SOM), dess mikroliv, näringshalt och resiliens. Litteraturstudier ligger till grund för analys av kolinlagring som begrepp där huvudsakliga frågetecken relaterade till kolinlagring i svensk trädgårdsodlings och jordbruksmark adresseras. Potentialen för kolinlagring i Sverige undersökts utifrån perspektivet av 4 ‰ initiativet med utgångspunkt i de metoder som det förespråkar; minskad jordbearbetning; marktäckning; samodling, succession och växtföljd; agroforestrysystem och perenna grödor; kantzoner; näringstillförsel och optimerat bete. Relevanta metoder och koncept såsom biokol, conservation agriculture, regenerativt jordbruk och holistic management beskrivs också. Detta kompletteras med beskrivningar av fyra praktiska exempel på odling och jordbruk i Sverige i syfte att förankra teori i praktik. Samtliga praktiker har valts utifrån att de har en medveten ambition att gynna kolinlagring i jord. I beskrivningarna vävs en större helhet av dessa verksamheter in, exempelvis i form av agroekologiska och socio-ekonomiska mervärden som exempelvis ökning av näringsrika jordar, biologisk mångfald samt lokala ekonomier och nätverk. Utifrån insamlad data visar examensarbetet på betydelsen av; multifunktionella tillvägagångssätt inom markanvändning; perenn etablerad rotmassa och långliggande marktäckning; ökad nettoprimärproduktion (NPP) genom växttillgänglig kväve; samt potentialen i biokol och mykorrhiza för långsiktig kolinlagring. Studien belyser också det stora behovet av forskning i svensk kontext för att skapa klarhet i frågor som exempelvis rör jordars mättnadsgrad av kol när mer "radikala" metoder såsom agroforestry används. Slutligen lyfts behovet av en mer radikal förändring inom jordbruk och matproduktion liksom behovet av stöd till praktiker som vill utforska regenerativa metoder inom markanvändning som främjar kolinlagring, matsuveränitet och klimatresiliens.

The use of mesophilic anaerobic digestion for treatment of organic wastes is a growing biotechnology for sustainable energy supply. Ammonia inhibition is a major problem in anaerobic digestion mainly when digestion of nitrogen-rich substrates such as livestock wastes and manure occurs. This paper provides a summary of research conducted on ammonia inhibition of the anaerobic process. An experiment with mesophilic digestions of swine manure was conducted in single unit reactors, which were controlled under different ammonia concentrations by addition of NH4Cl in different amounts. From the experimental results, it was shown that NH4Cl could be an effective chemical agent for removing foam and scum in the digester. Methane production was decreased with the increasing NH4Cl addition until a collapse was observed between 11.2 g NH4+-N/l and 13.2 g NH4+-N/l. Contrary to the findings in thermophilic digestion, a dysfunction of acidogenesis was also observed since both gas and methane production was delayed with increasing NH4Cl addition. These findings suggest different ammonia inhibition principles in mesophilic and thermophilic digestion. It was further indicated that methanogenesis could produce a high percentage of methane although gas production was inhibited.

Det finns en stark koppling mellan historisk markanvändning och biologisk mångfald. Flera ängs- och betesmarksarter gynnas eller är beroende av traditionell hävd såsom slåtter och bete. Syftet med studien är att undersöka om olikheterna i den historiska markanvändningen har påverkat den biologiska mångfalden. Genom att studera kartor från olika tidsperioder kan förändringar i landskapet tydas. Arkivstudier kan sedan kopplas till kartor och komplettera de historieluckor som kartorna inte visar. Fältarbetet bestod av tre växtinventeringstillfällen: 23 maj, 23 juni och 14 juli 2013. Fyra storytor (á 100 m2) placerades ut i Tjörnedalas strandbetesmark som år 1841 var strandäng. Kartanalysen visar att åkerns utbredning har tagit strandängsmark i anspråk under 1900-talet. Växtinventeringarna tillsammans med arkivstudierna visar att områden med högst biologisk mångfald är de som hävdats traditionsenligt och med beteskontinuitet. Den här studien visar likaså att kvävegynnade arter dominerar i områden som tidigare varit åker. Både arkivstudier och växtinventeringar behövs för att få en rättvis beskrivning av hur ett område har brukats. Den biologiska mångfalden är därmed ett arv av den historiska markanvändningen. / There is a strong connection between historical land use and biodiversity. Several grassland species are advantaged or relied to mowing and grazing. The purpose of this study is to investigate if changes in the historical land use have affected the biodiversity. By studying maps from different time periods, changes in the landscape can be interpreted. Archival studies can then fill in historical gaps that the maps doesn’t show. The field work consisted of three plant inventory occasions: may 23, june 23 and july 14 in 2013. Four major surfaces, of 100 m2 each, were placed in the shore meadow of Tjörnedala. Analysis of maps shows that arable land expansion has taken meadow land space during the 20th century. The plant inventories along with archival studies shows that areas with the highest biodiversity are those that are used with traditional methods and with continuity of grazing. This study also shows that nitrogen favored species dominate in areas of former arable land. Both archival studies and plant inventories are needed to get a fair description of how an area has been used. The biodiversity is thus a legacy of the historical land use.

Av de läkemedel som intas kan kroppen endast ta upp en liten del medan en stor del utsöndras igen, framförallt via urinen. Då avloppsvatten kommer in till avloppsreningsverken renas det genom mekaniska, kemiska och biologiska processer men dagens avloppsreningsverk är inte designade för att ta hand om och bryta ner läkemedelsrester och andra organiska föreningar från till exempel tvättmedel, färgrester etc.  Beroende på de olika substansernas kemiska och fysikaliska egenskaper följer de antingen med det färdigrenade utloppsvattnet, som lämnar avloppsreningsverket, eller så hamnar de i slammet som bildas av sedimenterande partiklar under reningen. Slammet rötas och avvattnas och kan sedan bland annat användas som gödningsmedel på jordbruksmark. I denna studie undersöktes huruvida samkompostering av avloppsslam och annat organiskt material kan höja slammets status som gödselmedel med avseende på minskad lukt, näringsinnehåll och minskad förekomst av läkemedelsrester och organiska föreningar. Tre olika typer av inblandningsmaterial undersöktes;  hästgödsel, djupströgödsel från nöt och trädgårdskompost. Även tre olika metoder för syresättning av kompoststukorna utvärderades. Dessa var luftning genom byggdräneringsrör med tillkopplad fläkt, självdrag genom byggdräneringsrör samt omblandning med hjälp av grävskopa. Temperaturen i stukorna mättes med jämna mellanrum för att avgöra vilken metod som gav störst mikrobiell aktivitet. Näringsämnes- och metallanalyser utfördes innan, mitt i och efter kompostering för att avgöra hur materialen förändrades samt om slutprodukterna kunde anses vara bra gödselmedel. Den stuka som ansågs haft högst mikrobiell aktivitet analyserades även med avseende på halten av en rad olika läkemedelsrester och organiska föreningar, både före och efter kompostering, och jämfördes sedan med en referensstuka som enbart innehöll avloppsslam och som inte luftades. Intervjuer med lantbrukare och inblandad personal visade att de samkomposterade slutprodukterna luktade bättre och inte lika starkt som slam som enbart lagrats under motsvarande tid. En hel del lukt kvarstod dock. Analys av näringsämnen och metaller visade att de samkomposterade slutprodukterna hade ett gynnsamt näringsämnesinnehåll och metallhalter som låg under gränsvärdena. Hästgödsel och djupströgödsel från nöt var de inblandningsmaterial som gav bäst resultat. Luftning genom omblandning var den luftningsmetod som genererade högst temperaturer och som var enklast för lantbrukarna att använda då den ställer lägre krav på val av plats för stukan och både anläggning och upptag av stukan underlättas då inga byggdräneringsrör krävs. Vid analys av oönskade organiska föreningar visade resultaten att nedbrytning av ftalater, LAS, organofosfater, triclosan och alkylfenoler/alkylfenoletoxylat var större i stukan där avloppsslam samkomposterades med djupströgödsel från nöt och som luftades genom omblandning jämfört med referensstukan. Fler upprepningar av försöket krävs för att fastställa resultaten. Ytterligare undersökningar av läkemedelsrester krävs. Majoriteten av de analyserade substanserna uppvisade en större minskning i den samkomposterade stukan än i referensstukan men i flera fall var förhållandet omvänt och för vissa substanser ökade totalvikten under kompostering. Detta beror på att endast substansernas grundform analyserades och den andel av substanserna som var bundna i konjugat och metaboliter gav därför inget utslag. Om en stor andel av en substans totalmängd var bunden i konjugat innan kompostering och dessa konjugat bröts upp under komposteringen kan detta ha lett till en stor ökning av den analyserade mängden av denna substans. Av samma anledning går det inte att sluta sig till att den analyserade minskningen av en substans beror enbart på nedbrytning. / The human body is only capable to take care of a fraction of the pharmaceutical compounds a person eats and the rest is excreted, mainly by urine. When the sewage water reaches the wastewater treatment plant it is treated mechanically, chemically and biologically but the wastewater treatment plants are not designed to take care of pharmaceutical residues or organic compounds  from detergents, paint, etc. Based on the chemical and physical properties of the compound it will either leave the plant with the discharge water or end up in the sewage sludge. The sludge is stabilized through anaerobic digestion, dewatered and may then be used as agricultural fertilizer. This study examines if composting of sewage sludge together with other organic matter can improve the sludge by resulting in less odor, high nutrient content and reduced incidence of pharmaceutical residues and undesired organic compounds. Three different kinds of organic matter were tested; horse manure, deep litter manure from cattle and garden compost. Also, three different methods for oxygenation were used and evaluated. In the first method drainage tubes buried in the compost was attached to a fan. The second method also included the drainage tubes but instead of using a fan the air  flowed through the tubes by natural ventilation. In the third method the compost was mixed by an excavator. From regular measurement of the temperature in the composts it was decided which method that generated the highest microbial activity. Before, half-way through and after composting, analyses were performed regarding nutrients and metals to see how the composition of the matter changed during the process of composting and to decide whether the products could be considered as good fertilizers. In the compost with the highest microbial activity analyses of pharmaceutical residues and undesired organic compounds were performed as well  and compared with a reference consisting only sewage sludge that had not been treated in any way to increase oxygenation. Interviews  with farmers and project staff showed that the mixed product was not odor-free but it did not smell as bad and strong as pure sludge that had been stored for an equal amount of time. Analyses of nutrients and metals showed that the mixed products are good fertilizers and their content of metals are below the limit for metals in fertilizers. Horse manure and deep litter manure from cattle gave the best results. Mixing of the compost with an excavator generated highest temperatures  and was the method preferred by the farmers since it was easier to handle the compost when it did not have tubes in it and also the choice of location is free when the operation doesn't depend on access to electricity. Analyses of undesired organic compounds showed that the degradation of phtalates, LAS, organophosphates, triclosan and alkyphenol/alkylphenoletoxylate were bigger in the compost consisting a mix of sludge and deep litter manure from cattle and which was oxygenated by mixing of the matter compared with the reference compost. To verify the result the examination has to be repeated multiple times. Further investigations must be performed on the degradation of pharmaceutical residues. The degradation was bigger in the mixed compost for a majority  of the analyzed substances but in several cases the result was the opposite and in some cases the total amount of the substance increased during composting. The latter is due to the fact that only the primary form of the substances were analyzed and not their metabolites. If a large part of the substance was in the form of a metabolite before composting and transformed back to the primary form during composting it may have looked like there was an increase in the total amount of that substance. For the same reason it is impossible to decide whether a decrease is due to decomposition of the substance or if it is due to formation of metabolites.

A chemical accident can cause damage in individuals, groups or entire communities. The injury may concern human life, property or the environment. An accident can affect a large part of society and requires cooperation between the actors involved. Different stakeholders need to be informed, but it is not certain how a message should be delivered and who should do it. The study's purpose is to study risk communication generally, as exemplified by the accident in Halmstad September 21, 2012, when a fire broke out in a warehouse in Halmstad harbor. How the involved persons experienced communication, What factors could affect the communication at such types of critical situations. In the study, two methods have been used. The first used method was a web-survey of people working in civil protection in Halmstad municipality, environmental office in Halmstad, the public living in the municipality, police, Coast Guard, industries and media. The second method was semi-structured interviews addressed to some of those affected who worked in media, police, coast guard, the company, emergency services and the local authority. This study showed that there were differences between the respondents' answers on how respondents perceived that there were risks to human health or the environment in this accident. Many of the respondents who responded to the survey felt that the risk communication worked well after the fire. This survey and semi- structured interviews showed that respondents felt that the municipality's website was a good information channel and the internet and social media could be a good source for the responsible authorities to quickly disseminate information to the public. This study showed that the municipality and emergency services were actors most concerned in this context when it came to communicating risks in major accidents where chemicals were involved and all respondents had great confidence to the emergency services and municipality.

This thesis explores how the Planetary Boundaries (PBs), as derived from the Planetary Boundary Framework (PBF), and the Sustainability Principles (SPs), as derived from the Framework for Strategic Sustainable Development (FSSD), can be integrated. It presents and discusses how the PBs and SPs intersect and provide additive value, with the purpose to inform the development of strategic guidelines towards sustainability. Agriculture was used as a case context due to its significant contribution to the sustainability challenge. The methods include the development of a matrix, populated with agricultural contributions to SP violations and PB transgressions, and a series of qualitative interviews with sustainability experts to validate the matrix and provide further insight into how an integrated approach can be used in practice. Results show that intersects exist on both driver and impact levels, and that the matrix provides an enhanced understanding of the system. Researchers conclude that there are various benefits from integrating the SPs and PBs, including aspects such as easing communication, informing prioritisation of urgent issues, and the development of strategic transformation approaches. Integrating SPs and PBs provides an enhanced definition of sustainability, from which explicit goals, criteria and strategic guidelines can be developed towards solving the sustainability challenge.

Studien behandlar intressekonflikten mellan skogsnäringen och rennäringen. På uppdrag av SCA undersöktes samråden mellan SCA och samebyar där parterna i intervjuer har beskrivit sina upplevelser kring samråden. Syftet har varit att kartlägga utmaningarna i processen för att kunna härleda kunskapen till vad som kan förbättras för att öka kvaliteten och effektiviteten på samråden inom FSC-stadgarnas ramar. Resultaten av studien visade på att det förkommer delade meningar mellan de båda parterna. Där anställda på SCA har mer positiva upplevelser kring samråden jämfört samebyarna. Slutsatserna blev att det finns möjlighet att utveckla följande punkter: Utbildning inom motpartens näring, relationer, transparens, tydliga regler och stundom stöd av kollegor i samråden för bättre kvalitet och effektivitet i samråden.