Bakgrund Inom vården finns det delade meningar kring sambandet mellan en god näringstillförsel och utvecklandet av trycksår. Sjuksköterska och patient kan med hjälp av evidensbaserad kunskap förbättra sin förståelse för betydelsen av god nutrition och läkningsfrämjande insatser för trycksår. Dorothea Orems egenvårdsteori kan tillämpas inom sjuksköterskans kompetensområde för att förbättra egenvården med nutritionens betydelse som grund vid sårläkning för patienter med trycksår. Syfte Syftet med denna studie var att beskriva betydelsen av nutrition vid läkning av trycksår. Metod Som metod för denna studie valdes en litteraturöversikt. Sökningar genomfördes i databaserna PubMed och CINAHL. Efter ett systematiskt och kvalitetssäkert urval inkluderades 15 vetenskapliga artiklar. Artiklarna sammanställdes i en matris. Resultat Näringsämnen visade sig ha en stor betydelse vid trycksår då ett överskott av vitala näringsämnen påskyndade sårläkningen. Övriga faktorer såsom kliniska, fysiska och psykiska kunde påverka läkningsförmågan. Ökad kunskap för både sjuksköterska och patient visade på en effektiv och god vård vid trycksår. De bedömningsinstrument som berör nutrition och trycksår visade sig vara användbara och individanpassade. Evidensbaserad bedömning ingick i det preventiva arbetet och förhindrade malnutrition och trycksår. Slutsats Genom extra näringstillskott med protein (arginin), energi, vitaminer och mineraler kan läkning av trycksår förbättras. För att förstå nutritionens betydelse behöver ökad kunskap hos både sjuksköterska och patient tillhandahållas om vilka näringsämnen som är nödvändiga. Användning av de bedömningsinstrument som berör nutrition och trycksår är avgörande i en god vård för patienter med nutritionsproblem och trycksår då sjuksköterska och annan vårdpersonal kan arbeta personcentrerat och evidensbaserat.

Detta arbete är en del av ett deltagardrivet forskningsprojekt; Hållbar livsmedelsproduktion i Sverige – att odla och äta från perenna system. Projektet undersöker vilken potential agroforestry har att fungera för livsmedelsproduktion i Sverige. Dessa produktionssystem skulle vara ett bra komplement eller kunna ers.tta delar av dagens produktionssystem vilka medför ett flertal problem, bland annat negativa effekter på klimat och miljö. Skogsträdgårdar är en typ av agroforestry och utanför Höör i Skåne ligger Holma skogsträdgård. Den startades 2004 och är uppbyggd enligt permakulturs principer, som är en ansats för hållbara produktionsmetoder. Detta arbete är en fallstudie av örtlunden som är 200 m. och ligger i Holma skogsträdgård. Syftet var att undersöka om örtlunden har potential att täcka en människas närings- och energibehov under ett år. Frågeställningar som också behandlades var vilka näringsämnen och energigivare som kan komma att bli ett problem att uppnå om man lever på en kost av örtlundens växter. Fokus låg även på att undersöka hur man ska tillaga örtlundens växer för att ta tillvara på dess näringsämnen och energigivare. Metoden som användes var en litteraturgenomgång. Information samlades om örtlundens 29 växtarter, vilket resulterade i data om näringsinnehåll för 16 växter och data om energiinnehåll för 14 växter. övriga växtarter var alltför ovanliga för konsumtion och odling och saknade därför data, vilket ledde till att arbetet också presenterar var i växtens delar man sannolikt kan finna specifika näringsämnen och energigivare. Exempel anges också när man med fördel bör skörda växterna med hänsyn till dess närings- och energiinnehåll men generellt bör alla växer skördas på morgonen. För åtta av växterna hittades data om vad de kan avkasta. Ett flertal studier tar upp att skörd är något som varierar mycket på olika platser och i olika klimat så att mäta skörden direkt i örtlunden är därför något som bör göras i framtiden. Totalt var materialet för litet för att kunna svara fullständigt på frågeställningarna. Fem av örtlundens växter uppnådde fullständiga data från litteraturgenomgången och beräkning gjordes på hur mycket näring och energi dessa kan ge per planta. Växterna som beräknades var hassel (Corylus avellana), svarta vinbär (Ribes nigrum), krusbär (Ribes uva-crispa), päron (Pyrus communis) och hallon (Rubus idaeus). Tillsammans med övrigt material visar de att örtlunden har potentialen att kunna fungera för livsmedelsproduktion, även om alla näringsämnen och energigivare inte kan förses från örtlunden som den ser ut idag. Ett flertal närings.mnen exempelvis vitamin B12, jod, selen och zink kommer det sannolikt att kunna uppstå brist av om inte åtgärder vidtas. Protein och fett behöver också troligtvis ökas i örtlunden och också komma från fler källor om man ska kunna täcka en människas närings- och energibehov. Livsmedelsverket rekommenderar att dagligen äta 500 gram frukt och gönt. Av data som hittades om avkastning gjordes en beräkning på hur många dagar skogsträdgården kan förse en människa med 500 gram frukt och grönt. Skörd från päron (Pyrus communis), svarta vinbär (Ribes nigrum), bärhäggmispel (Amelanchier alnifolia), hallon (Rubus idaeus), mullbär (Morus accidosa) och krusbär (Ribes uva-crispa) ger en människa 500 gram dagligen i 404 dagar. De viktigaste växtarterna i örtlunden var hassel (Corylus avellana), löktrav (Alliaria petiolata), rosenkvitten (Chaenomeles japonica) samt svarta och röda vinbär (Ribes nigrum och rubrum). Detta för att de bidrar med speciellt viktig näring och energi, exempelvis jod från röda vinbär och fett i hasselnötter. För att ta till vara på så mycket som möjligt av växternas näring och energi ges förslag på hur dessa ska tillagas och hanteras, baserat på näringsämnenas och energigivarnas egenskaper. Resultatet blev att det mesta ska ätas färskt, utan tillagning, för att behålla näringsvärdet. Vissa växter bör tillagas för att kunna utnyttja dess protein och svårnedbrytbara kolhydrater till fullo och andra växter behöver tillagas för att minska halten av toxiska ämnen. På ett flertal plaster i världen är skogsträdgårdar en viktig källa till föda. Jämförelse gjordes med två andra skogsträdgårdar  om vad dessa kan avkasta och resultatet visade att en skogsträdgård i England kan avkasta i princip lika mycket som en skogsträdgård i Australien. skogsträdgården i England producerade från 2,6 upp till 3,3 kg mat per kvadratmeter och skogsträdgård i Australien 3,15 kg mat per kvadratmeter. Då England och Sverige har relativt likt klimat bekräftar detta potentialen av att skogsträdgårdar även fungerar bra i tempererat klimat. / Hållbar livsmedelsproduktion i Sverige – att odla och äta från perenna system

Trycksår är en ofta förekommande skada inom vården och ca 14 % av patienter på äldreboenden och sjukhus i Sverige lider av trycksår. Ett trycksår kan uppstå inom loppet av 60 minuter och en stor riskfaktor är dålig nutritionsstatus. Sjuksköterskan ska identifiera problem med nutritionen hos patienten och det är betydelsefullt att förstå sambandet mellan nutrition och trycksår. Syftet med studien var att undersöka nutritionens betydelse i behandling av trycksår. Studien utfördes som en litteraturstudie, 12 artiklar utgjorde grunden för resultatet. Fem teman framkom i resultatet som alla belyste nutrition i behandling av trycksår. De fem teman var samband mellan undernäring och trycksår, energiintag i trycksårsläkningen, specifika näringsämnens betydelse i trycksårsläkningen, nutritionens påverkan på vårdkostnaderna vid trycksår och sjuksköterskans omvårdnadsansvar. Resultatet visar att många patienter med trycksår inte fått någon bedömning av sin nutritionsstatus. Undernäring påverkar svårighetsgraden av trycksår och patienter med trycksår har betydligt mer oönskad viktförlust och oftare bristfälligt eller dåligt intag av mat. Ett högre energiintag än det rekommenderade skulle kunna förbättra patienters näringsmässiga förhållande och därmed påskynda läkningen av trycksår. Ett sjukdomsspecificerat näringstillskott bestående av protein, arginin, zink och vitamin C ökar trycksårsläkningen. Genom att använda näringstillskott minskas patientens lidande och kostnader för behandling av trycksår sänks. Sjuksköterskor och annan vårdpersonal ska ha god kunskap om nutrition vid behandling av trycksår. Genom tydliggörande av riktlinjer och utbildning inom området kan kunskapen användas mer i praktiken. Interventionsstudier kan visa om utbildning om nutrition och införandet av nya riktlinjer har en positiv effekt vid trycksår.

Att bromsa klimatförändringarna och ta hand om dagens miljöproblem på ett sådant sätt kommande generationers möjligheter att uppfylla sina behov inte hämmas är en av de största utmaningarna som mänskligheten ställts inför. En del i problematiken är att minska beroendet av utvinning av nya resurser och i stället återanvända de resurser som redan finns integrerade i samhället för att kunna främja, samt skapa, fungerande kretslopp. Näringsämnen som fosfor och kväve, som finns i avloppsslam, kan exempelvis utvinnas och återanvändas. Falu Energi och Vatten AB är det kommunala bolaget i Falun som arbetar med dessa frågor, genom Falu Återvinning. På grund av för höga metallhalter i rötslammet går det inte att återföra till produktiv mark, men att kompostera slammet tillsammans med annat material för att tillverka anläggningsjord har identifierats som ett möjligt avsättningsalternativ. Syftet med rapporten är att undersöka läckaget av metaller och näringsämnen till recipienten från den anläggningsjord som tillverkas i pågående pilotprojekt av rötslam från Främby Avloppsreningsverk. Målet med arbetet är att jämföra provresultaten med gränsvärden för att undersöka om gränserna uppfylls samt hur andra aspekter som lukt, buller och ekonomi påverkas av anläggningsjorden. Prover har tagits på recipientvatten från vegetationsskiktet på Kemslamdeponin. Rapporten riktar sig till Falu Energi och Vatten som kan använda den som ett beslutstödsunderlag, men även andra aktörer som ställs inför liknande frågor och problematik. Metoder som har använts för att genomföra arbetet är litteraturstudier, personlig kommunikation, provtagning, jämförelser av provsvar med gällande gränsvärden och platsbesök på Falu Återvinning och Främby Avloppsreningsverk. Relevanta beräkningar har också genomförts av författarna. Ett vanligt användningsområde för rötslam i Sverige är inblandning i anläggningsjord. Kraven på anläggningsjord skiljer sig från den jord som används i exempelvis balkonglådor. All jord ska uppfylla gällande Svenska lagar och förordningar men högre krav ställs på anläggningsjordens genomsläpplighet av nederbörd och bärighet då den ska kunna användas på grönytor. Gränsvärden för metall- och näringsinnehåll i ytvatten finns inte sammanställda. Som indikatorer har därför olika gräns- och riktvärden använts, närmare bestämt Livsmedelsverkets gränser för dricksvatten, Havs- och Vattenmyndighetens gränser, Naturvårdsverkets riktvärden för bakgrundshalter samt andra äldre gränsvärden för sjöar och vattendrag. Rötslammet i Falun innehåller höga metallhalter, delvis efter lång tids gruvdrift. Detta syns inte i resultaten från provtagningen av recipientvattnet, då alla metaller uppfyller livsmedelsverkets gränser. Halterna av näringsämnen är höga i recipientvattnet, men det går inte att säga att det är enbart läckage från anläggningsjorden som bidrar till de höga halterna. Ett sätt att öka efterfrågan på anläggningsjorden är att certifiera den. Detta kan göras genom antingen en REVAQ-certifiering av reningsverket eller en SPCR 148-certifiering av anläggningsjorden. Detta är dock inte möjligt i Falun, på grund av för höga metallhalter i både rötslammet och den färdiga anläggningsjorden. För en REVAQ-certifiering är ett mål att mg Cd/kg P-kvoten ska vara under 17 år 2025. För att slammet i Falun ska nå dessa nivåer krävs en minskning av kadmiumhalterna i slammet med omkring 20 % årligen. Även om certifiering inte är möjlig så kan jorden användas inom Falu stad. Ur ett ekonomiskt perspektiv är det möjligt att tillverka jorden utan att kostnaderna överstiger nyttorna, även om en certifiering inte är möjlig. Som framtida studier har behovet av uppströmsarbete identifierats, så även införande av kontrollprogram för genomförande av regelbundna smittskyddsprovtagningar och behovet av att undersöka ytterligare ämnens påverkan på möjligheten att införa en certifiering. / Preventing climate change and taking care of today's environmental problems in a way future generations can meet their own needs without inhibiting is one of the biggest challenges that humanity faces. Part of the problem is to reduce the dependence on extraction of new resources and instead reuse the resources that are already integrated into society in order not only to promote, but also create, effective recycling. For instance, nutrients such as phosphorus and nitrogen that are present in digested sewage sludge can be recycled. Falu Energy and Water is the municipal company working with these issues in Falun, Sweden. However, due to its high concentration of metals, digested sewage sludge alone, it is not suitable for reusing as a nutrient on productive land. To compost the digested sewage sludge with other materials in order to create plant soil has been identified as an alternative solution. The aim of this study is to evaluate the leach of nutrients and metals from plant soil to the recipient from the soil manufactured with the digested sewage sludge from Främby sewage treatment plant. The goal is to compare results from water samples with existing limits to investigate if they are met, along with other impact aspects. Samples have been collected from the recipient water at the Kemslam-landfill. The target group is Falu Energy and Water, who can use the report as a decision-making support document, although even other operators in the field may benefit from the report. Methods used to evaluate the problem are literature review, personal communication, samplings, comparison of the samples with existing limits and site visits in Falun. The authors have carried out appropriate calculations. A common way of using sewage sludge in Sweden today is by creating plant soil. There are some requirements the plant soil has to meet unlike other soils used in window boxes and pots. Plant soil should be able to be used on green areas and thus it is required to have a higher carrying capacity and permeability of water. All soil has to meet the requirements in the Swedish laws and regulations. Limit values for surface water are not compiled today. Therefore, limit values for drinking water from the Swedish National Food Agency were used as indicators, along with guidance values from the Swedish Agency for Marine and Water management and the Swedish Environmental Protection Agency. The digested sewage sludge from Främby sewage treatment plant contains high levels of metals, partly due to former mining in Falun. High levels of metals are not shown in the samples and when the samples are compared with limit values for drinking water, all values meet the limits required by the Swedish National Food Agency. Despite the high level of nutrients, it is not possible to determine that the leakage to the recipient is only caused from the plant soil. Certification of plant soil is one way to increase the demand of it. This can be done in two ways, REVAQ certification at the treatment plant or SPCR 148 certification of the plant soil. Due to the high content of metals in both sewage sludge and the plant soil, neither REVAQ certification nor the SPCR 148 certification are possible to implement at the moment. It is still possible to use the plant soil within the Falu city borders. From an economic perspective the production of plant soil with both Samuelsdal- and Kemslam mixture is possible but it is holding soil with Samuelsdals-mixture that is the cheaper approach and the one that is intended for commercial soil in the future. As for future studies, a need for upstream work has been identified; among others inspection programs for infection control and investigation of the impact other substances in the sewage sludge that impact on the possibility of using the soil and introducing a certification in the future.

En alltför stor tillförsel av näringsämnen till sjöar och vattendrag orsakar miljöeffekter i form av ökad tillväxt av planktoniska alger i vattenmassan (algblomning) och igenväxning av stränder, syrebrist i bottensedimenten och ändrad artsammansättning för djurplankton och fisk. Utsläpp av kväve i from av ammonium (NH4+) kan omvandlas till ammoniak (NH3) som är toxiskt för de flesta vattenlevande organismer redan vid mycket låga koncentrationer.  För många svenska avloppsreningsverk väntas en skärpning av befintliga reningskrav avseende kväve och fosfor i samband med nya tillståndsprövningar i enlighet med vattendirektivet. Samtidigt kan nya typer av krav komma att baseras på de prioriterade ämnen som identifierats utifrån ramdirektivet. Kiruna avloppsreningsverk väntas vid en framtida omprövning av tillståndet behöva investera i en kvävereningsanläggning för att minska utgående halt av ammonium i det renade avloppsvattnet och bidra till att recipientens status uppnår ”God status”. Genom att jämföra för- och nackdelar med olika reningstekniker med hänsyn till inkommande halter kväve, kvävets väg genom processen, anläggningens lokalisering och tillgängliga ytor, investeringskostnader samt det kalla klimatet har denna studie undersökt olika möjligheter för att reducera mängden ammoniumjoner genom oxidation vid Kiruna avloppsreningsverk. Studien visade att det vid en framtida investering finns ett flertal fördelar med att välja en reaktor med biofilmsbärare (MBBR) som kompletterande steg för kväverening. / An excess of nutrients in lakes and watercourses can cause environmental effects such as increased growth of planktonic algae (algal bloom) in the water and reed vegetation at the beaches, lack of oxygen in the bottom sediment and altered species composition. Emission of nitrogen in the form of ammonium (NH4+) can be converted to ammonia (NH3) which is toxic to most aquatic organisms already at very low concentrations. For many Swedish waste water treatment plants, stricter emission standards is expected for nitrogen and phosphorus in accordance with the EU Water Framework Directive (WFD). Simultaneously, new types of emission requirements may be based on the priority substances identified on the basis of the WDF. In the future, the Kiruna waste water treatment plant is expected to need to invest in a nitrogen treatment plant to reduce the emissions of ammonium in the purified wastewater, to help the recipient’s status achieve “Good status”. By comparing the advantages and disadvantages of various purification techniques with regard to incoming nitrogen levels, the levels of nitrogen through the process, the plant’s location and available areas, investment costs and the cold climate, this study has investigated various possibilities for reducing the amount of ammonium by oxidation at the Kiruna waste water treatment plant. The study showed that in a future investment, there are several benefits of choosing a moving bed biofilm reactor (MBBR) as a complementary step for nitrogen removal.

Kväve och fosfor är viktiga näringsämnen för växter, men i för höga halter kan dessa leda till problem som exempelvis övergödning. I Åkerströmmens avrinningsområde är detta ett så stort problem att de miljökrav som Naturvårdsverket har satt upp gällande näringsämnen inte uppfylls. En anledning till de höga halterna av kväve och fosfor i Åkerströmmen är det stora antalet hästar i området, detta genom att deras avföring innehåller stora mängder av dessa näringsämnen. En övergripande inventering av hästarna i Åkerströmmen och provtagning på ytvatten intill hästgårdar har gjorts i syfte att se hur stor påverkan hästarna i området har på kväve och fosforhalterna. Inventeringen resulterade i att cirka 1200 hästar påträffades i området, vilka genererar omkring 10 917 kg fosfor/år och 60 650 kg kväve/år. Prover-na visade att en del av detta avrinner med ytvattnet, då alla värden på fosforhalterna var ”extremt höga” och kvävehalterna visade på ”höga” halter. De högsta värdena erhölls vid Angarns ridskola där åtgärd bör sättas in. Det föreslås en kombinerad åtgärd i form av en damm som samlar fosfor och filterteknik.

The urban area of Sandviken is founded on industries, which also is the driving force of growth throughout the years. The industry were in need of a nearby and easily accessed water source, and therefore a channel was excavated. The name of that channel today is Kanalen and it has three uses: stormwater recipient, natural element and cultural heritage.The environmental load on Sanvikens urban areas are increasing along with Sandvikens population. This lead to issues regarding the possibility to maintain Kanalen and all its three functions in the future. The purpose of this paper is to present suitable improvements that can be made based on the present situation, limited to traffic and solid waste disposal. The physical boundary of Sandvikens community is Sandvikens’ northern urban part. The goal is to obtain knowledge of both the present situation as well as suitable improvements. To understand the so-called Strength, Weaknesses, Opportunities and Threats(SWOT) analysis is also an interest. The target group is foremost the public servants in the community, however it could also be local residents. The method and method implementation are presented in chronological order in the paper. The literature study is based on several annual reports and secondary literature, as well as database research. Visits to Kanalen were performed in order to take relevant photos and make realistic observations on the physical conditions in and around Kanalen. Interviews took place with people who could contribute to the comprehension of the complexity of Kanalen. Both regarding its significance and additional information. SWOT is the analysis used on the suggested improvements eligibility for Sandviken. The tool was consistent throughout each of the improvements suggested. The results section of the paper is meant to function as an informative foundation and a foundation up for discussion. The description of the current situation consists of figures, pictures and substance levels. The description has two main parts. The first includes the physical aspects of Kanalen and surrounding territory. Points of emission from storm drains to Kanalen and aspects of each function as presented. Further information in that chapter of the paper include an earlier event of landslip and Sandvikens green area. Focus then move to traffic and waste pollution. Specific points of pollution from traffic are roundabouts, traffic lights, and paved roads going directly across Kanalen using bridges. Leaked substances from traffic were found mainly to be nutrients like nitrogen and phosphorus, and heavy metals. The solid waste studied in this paper was concentrated on paths in very close proximity to Kanalen, which is used for walking and biking. The outcome of mapping these paths showed that all waste containers were suitable for the intended task. The environmental impact of nutrients and heavy metals retrieved from the annual report were described in general terms. The reason is to show the risks involved with unsupervised and increasing substance levels. Four improvements on traffic pollution and three on waste are presented in the result section. The improvements to traffic pollution to Kanalen in Sandvikens urban area were degreasers, bio-indicators, permeable pavement coatings and plant beds. These improvements could lead to the following positive effects, less downstream work, enhanced esthetical value despite change, and a lasting heritage. The improvements on waste pollution to Kanalen in Sandvikens urban area were to rectify unsuitable waste containers, implement new and improve illumination along Kanalen. These improvements could lead to following positive effects, preferable biological conditions, less visible waste, and the use of modern solutions that are future friendly. Possible errors associated with this study can be choice of method, use of figures and tables and content that maybe should have been included. However, the following conclusions canebe made from this study. The environmental strain could be reduced if suggested improvements are carried out. The advantages concern all three functions of Kanalen. The proportions of each improvement have an effect on the feasibility. Budget and possibility to coordinate are also decisive elements. This work is meant to lead to environmental advantageous change, both in the aquatic setting in Kanalen as well as in its physical surroundings. / Sandvikens tätort är byggd kring industrin som fick den att börja växa. Industrin behövde en vattenkälla vilket innebar att en kanal grävdes fram. Kanalen är namnet idag och har tre funktioner: dagvattenrecipient, naturinslag och kulturarv. Miljöbelastningen ökar i samband med att tätorten och Sandvikens invånarantal växter. Detta innebär problematik beträffande möjligheten att bibehålla Kanalens tre funktioner även i framtiden. Syftet med arbetet är att presentera förbättringar som kan göras baserat på nuläget vid Kanalen, avgränsat till trafik och avfallsområdena. Sandviken norra tätort är den fysiska avgränsningen i kommunen. Målen är att erhålla kompetens om både dagsläget och lämpliga förbättringar, samt att förstå Strength, Weaknesses, Opportunities and Threats(SWOT) till bästa förmåga. Målgruppen är främst Sandvikens kommun men kan likväl vara residenter i kommunen. Metoden och genomförande av metoden presenteras i kronologisk ordning. Litteraturstudien innehåller årsrapporter och sekundärlitteratur, samt databassökning på internet. Studiebesök gjordes på Kanalen för att ta fotografier och erhålla en verklighetsuppfattning av de fysiska förhållandena i och kring Kanalen. Intervjuer gjordes med personer som kunde bidra till förståelsen av Kanalens komplexa betydelse inom kommunen och kompletterande fakta. SWOT är analysmetoden vald för att analysera rekommenderade förslagens lämplighet. Analysverktyget användes konsekvent på varje förbättringsförslag. Resultatdelen med SWOT är menat att fungera som ett informativt underlag och underlag upp för diskussion. I nulägesbeskrivningen presenteras dagsläget på Kanalen med figurer, bilder och substansnivåer. Nulägesbeskrivningen är uppdelad i två huvuddelar. Första delen beskriver Kanalens fysiska utformning och de tre funktionerna. Utsläppspunkter från dagvattenledningarna till Kanalen visas, samt andra tillhörande aspekter av varje funktion. Ett tidigare ras på Kanalen och Sandvikens grönområde förekommer. Därefter presenteras föroreningskällorna trafiken och avfall. Punkter för utsläpp från trafiken som leder till trafikdagvatten i Sandvikens norra tätort är rondeller, trafikljus och vägar som går direkt över Kanalen via broar. Läckageämnen från trafiken pekade på bland annat näringsämnena kväve och fosfor, samt tungmetaller. Avfallsdelen koncentrerades till gång- och cykelbanorna i direkt anslutning till Kanalen. Utfallet från kartläggningen visade att alla sopkärl inte var optimala för ändamålen. Miljökonsekvenserna av näringsämnen och tungmetaller funna i årsrapporterna beskrevs för att visa riskerna involverade med okontrollerade och ökande nivåer. Resultatdelen med en förklaring av förbättringsförslagen och SWOT-analyser innefattar fyra förbättringsförslag på trafiken och tre förslag på avfall. Förslagen gällande trafiken är oljeavskiljare, bioindikatorer, genomsläppliga beläggningar, och växtbäddar. Föregående förslag kan leda till följande positiva konsekvenser, mindre nedströmsarbete, ökat estetiskt värde trots förändring, och ett hållbart arv. Förslagen gällande avfall är åtgärda befintliga sopkärl, introducera nya och förbättra belysningen. Effekterna kan leda till följande positiva konsekvenser, bättre biologiska förhållanden, mindre synligt avfall och moderna lösningar som kan hålla inför framtiden. Felkällor i arbetet exponeras efterföljande kapitel och berör ämnen som metodval, figur och tabellhantering, och innehåll som eventuellt borde ha inkluderats men inte gjorts. Från arbete kan följande slutsatser utvinnas. Miljöbelastningen kan minskas om förbättringsförslagen utförs. Fördelarna berör alla Kanalens tre funktioner. Omfattningarna av förslagen påverkar hur genomförbara förslagen i tätorten är. Budget och möjligheten till samordning är också faktorer som har avgörande roller. Arbetet är menat att förändra på ett miljöfördelaktigt

ABSTRACT Modeling of bark-, sand- and activated carbon filters for treatment of greywater Susanna Ciuk Karlsson   The part of the waste water produced in a household, originating from showers, dish - and wash water, is called greywater. It is possible to treat the greywater separately from the black water (toilet water) as it is less polluted and then use it for purposes such as garden irrigation. There are various methods for purifying greywater. Here, the possibility to purify greywater using three column filters with different materials (activated carbon, pine bark and sand) was examined through modeling in the computer program HYDRUS. A set-up with physical filters was available, where flow measurements were performed. These measurements were used to validate the model that was developed in HYDRUS. When a flow model had been produced that could replicate the measured flow, a module of HYDRUS was used to also model the reactive transport of nutrients and organic matter in the filters. The complete model was used for evaluation of the treatment performance of the filters during a default scenario where they were loaded with 1 liter of water per day containing pollutant concentration corresponding to typical greywater. / REFERAT Modellering av bark-, sand- och kolfilter för rening av BDT-vatten Susanna Ciuk Karlsson I ett hushåll används vatten som då blir till avloppsvatten. Detta avloppsvatten består till stor del av bad, disk och tvättvatten (BDT-vatten). Det är möjligt att behandla BDT-vattnet separat från klosettvattnet då det är mindre förorenat, låta det genomgå rening och sedan använda det för till exempel bevattning av trädgårdar. Det finns olika metoder för att rena BDT-vatten. Här studerades möjligheterna att rena BDT-vatten med hjälp av tre filter av olika material; aktivt kol, tallbark och sand, genom modellering i datorprogrammet HYDRUS. En praktisk experimentuppsättning med filterkolonner fanns att tillgå, där ett experiment med flödesmätningar genomfördes. Mätningarna användes för att validera modellen som utvecklades i HYDRUS. Efter att en flödesmodell som stämde överrens med uppmätta värden utvecklats, modellerades reaktiv transport av näringsämnen och organiskt material i filtren med en modul tillhörandes HYDRUS. Med hjälp av modelleringen kunde filtertypernas reningsförmåga utvärderas för ett iscensatt standardscenario där filtrena belastades med 1 l vatten/dag innehållandes föroreningar motsvarandes ett typiskt gråvatten.

Syftet med denna studie har varit att utvärdera och granska den första tidsperioden av det unika projektet Enskilda avlopp i kretslopp samt åtgärder som genomförts inom jordbruket för minskad näringsbelastning i Stavbofjärden tillrinningsområde i Södertälje kommun. Utmaningar med projektet redovisas också för att undersöka möjligheten för andra kommuner att ta efter initiativet. För att uppnå syftet har litteraturstudier och semistrukturerade intervjuer genomförts. Arbetet är en fallstudie av utvärderande karaktär och har genomförts i Stavbofjärdens tillrinningsområde. Problemen med övergödning är stora i Stavbofjärdens tillrinningsområde och idag arbetar man aktivt för att minska näringsbelastningen. Sedan tre år tillbaka pågår projektet Enskilda avlopp i kretslopp för att försöka minska övergödningsproblematiken och möjliggöra återföring av näringsämnen till åkermark. Att avlopp kretsloppsanpassas innebär att klosettvatten samlas i en sluten tank skilt från bad, disk och tvättvatten (BDT- vatten). Därefter behandlas fraktionen för att göra den fri från smittämnen, bearbetad näring sprids slutligen på åkermark. I anslutning till detta har aktörer inom jordbruket arbetat med att försöka sluta kretsloppet och minska näringsutsläppen till Stavbofjärden. Flertalet åtgärder har genomförts under projektets första fas, bland annat har en kretsloppspolicy antagits, en lokal behandlingsanläggning har byggts och näringsämnen har börjat återföras till åkermark. Tydliga strukturella förändringar har skett under de första åren av projektet, framförallt har samarbetet mellan olika aktörer i tillrinningsområdet stärkts. Förutsättningarna för att nå en förbättrad vattenkvalitet i Stavbofjärden förbättras i och med genomförda och planerade åtgärder. Däremot uppstår en rad utmaningar i och med att avloppsfraktioner sprids på åkermark. Intervjuer och litteraturstudier har visat att användning av slam från reningsverk på åkermark inte är en helt okontroversiell fråga, mestadels på grund av en oro för eventuella effekter av de hormoner och läkemedel som kan förekomma i fraktionerna. Andra utmaningar är att byte av avloppssystem innebär en hög investeringskostnad och att människor ofta känner sig otrygga vid stora förändringar. Alla deltagande aktörer i projektet hänvisar till det faktum att människans avfall måste hamna någonstans och att det är betydligt bättre att lägga avfallet på jorden än att det läcker ut i vattnet eftersom det finns betydligt fler nedbrytande bakterier i jorden än i vatten. / The purpose of this study was to evaluate and examine the first period of the unique project Enskilda avlopp i kretslopp and actions implemented in the agriculture sector to reduce nutrient loading in Stavbofjärden. The idea was to provide an overall assessment of the current situation and discuss the possible future effects of the work. Challenges of the project are also discussed to examine the possibility for other communities to follow the initiative. To achieve the purpose, a study of literature and semi-structured interviews were conducted. The work is a case study of the evaluative nature and has been implemented in Stavbofjärdens catchment area.  Today several actors in Södertälje kommun are working actively to reduce nutrient loading in Stavbofjärdens catchment area. For the past three years, the project has been carried out in order to reduce eutrophication and enable recycling of nutrients to cropland. Within the project framework toilet water is collected in a closed tank separate from the bath, sink and wash water, the fraction is then processed in a facility and spread on farmland. In connection with this, the agriculture sector tries to close the cycle and reduce nutrient discharges to Stavbofjärden. Several measures have been implemented during the project's first phase, a recycling policy has been adopted, a local treatment facility has been built and nutrients have begun return to arable land. Distinct structural changes have occurred in the first years of the project, in particular, cooperation between different actors in the catchment area strengthened. The prospects for achieving improved water quality in Stavbofjärden increasing with the implemented and planned measures. The project also raises a number of challenges. Interviews and literature studies have shown that the use of sludge on farmland is not an entirely uncontroversial issue, mostly because of a concern about the possible effects of hormones and medicine which may occur in factions. Other challenges are that the replacement of sewer means a high investment cost and that people feel insecure when major changes happens. All actors involved in the project refers to the fact that human waste has to end up somewhere, and that it is much better to put the waste on soil than it leaks out in the water because there are far more degrading bacteria in the soil than in water.

Avloppsvattnet som når våra reningsverk är fullt av värdefulla näringsämnen, näringsämnen som behövs för att ge oss större skördar. Men idag behandlar vi inte avloppsvattnet som den resurs det är. I detta examensarbete har jag undersökt vilka hinder som finns för kommunerna när det gäller återvinning av näringsämnen från avloppsvatten och -slam. Jag har gjort en litteraturstudie och djupintervjuer med flera personer inom VA-branschen. Även om mitt underlag inte gör att jag kan dra några generella slutsatser tyder mycket på att bristen på initiativkraft på regeringsnivå hindrar utvecklingen inom området.