<p>Sår är ett stort problem som medför lidande för patienten, är tidskrävande och medför stora kostnader för sjukvården. Nutrition är livsnödvändigt och en rätt sammansatt kost är viktig för att kroppen ska må bra och fungera väl. Sår och nutrition ligger inom sjuksköterskans ansvarsområde och därför är det av stor vikt att beskriva näringsämnens och nutritionssupplements inverkan på sårläkning. Syftet med denna studie var att beskriva nutritionens betydelse för sårläkning. Studien genomfördes som en deskriptiv litteraturstudie där vetenskapliga artiklar sökts i tidskrifter. Dessa tidskrifter har haft orden nutrition, wound eller nursing i tidskriftens namn. Resultatet, baserat på 13 vetenskapliga artiklar, visar att nutrition har betydelse för sårläkning. I alla studier har en signifikant förbättrad sårläkning påvisats genom nutrition utom i en studie där ett signifikant samband inte fanns men där en trend sågs som antydde på samband. I alla studier som använt sig av nutritionssupplement har en förbättrad sårläkning påvisats, men då flertalet studier innefattar många olika näringsämnen är det svårt att avgöra vilka av dessa som enskilt påverkar sårläkningen.</p>

Sår är ett stort problem som medför lidande för patienten, är tidskrävande och medför stora kostnader för sjukvården. Nutrition är livsnödvändigt och en rätt sammansatt kost är viktig för att kroppen ska må bra och fungera väl. Sår och nutrition ligger inom sjuksköterskans ansvarsområde och därför är det av stor vikt att beskriva näringsämnens och nutritionssupplements inverkan på sårläkning. Syftet med denna studie var att beskriva nutritionens betydelse för sårläkning. Studien genomfördes som en deskriptiv litteraturstudie där vetenskapliga artiklar sökts i tidskrifter. Dessa tidskrifter har haft orden nutrition, wound eller nursing i tidskriftens namn. Resultatet, baserat på 13 vetenskapliga artiklar, visar att nutrition har betydelse för sårläkning. I alla studier har en signifikant förbättrad sårläkning påvisats genom nutrition utom i en studie där ett signifikant samband inte fanns men där en trend sågs som antydde på samband. I alla studier som använt sig av nutritionssupplement har en förbättrad sårläkning påvisats, men då flertalet studier innefattar många olika näringsämnen är det svårt att avgöra vilka av dessa som enskilt påverkar sårläkningen.

Trycksår är en ofta förekommande skada inom vården och ca 14 % av patienter på äldreboenden och sjukhus i Sverige lider av trycksår. Ett trycksår kan uppstå inom loppet av 60 minuter och en stor riskfaktor är dålig nutritionsstatus. Sjuksköterskan ska identifiera problem med nutritionen hos patienten och det är betydelsefullt att förstå sambandet mellan nutrition och trycksår. Syftet med studien var att undersöka nutritionens betydelse i behandling av trycksår. Studien utfördes som en litteraturstudie, 12 artiklar utgjorde grunden för resultatet. Fem teman framkom i resultatet som alla belyste nutrition i behandling av trycksår. De fem teman var samband mellan undernäring och trycksår, energiintag i trycksårsläkningen, specifika näringsämnens betydelse i trycksårsläkningen, nutritionens påverkan på vårdkostnaderna vid trycksår och sjuksköterskans omvårdnadsansvar. Resultatet visar att många patienter med trycksår inte fått någon bedömning av sin nutritionsstatus. Undernäring påverkar svårighetsgraden av trycksår och patienter med trycksår har betydligt mer oönskad viktförlust och oftare bristfälligt eller dåligt intag av mat. Ett högre energiintag än det rekommenderade skulle kunna förbättra patienters näringsmässiga förhållande och därmed påskynda läkningen av trycksår. Ett sjukdomsspecificerat näringstillskott bestående av protein, arginin, zink och vitamin C ökar trycksårsläkningen. Genom att använda näringstillskott minskas patientens lidande och kostnader för behandling av trycksår sänks. Sjuksköterskor och annan vårdpersonal ska ha god kunskap om nutrition vid behandling av trycksår. Genom tydliggörande av riktlinjer och utbildning inom området kan kunskapen användas mer i praktiken. Interventionsstudier kan visa om utbildning om nutrition och införandet av nya riktlinjer har en positiv effekt vid trycksår.

Venösa bensår är ett globalt problem som många äldre personer lider av, där smärta, nedsatt rörlighet och social isolering blir följden och påverkar den äldre personens livskvalité och hälsa. Syftet med litteraturstudien var att beskriva omvårdnadsåtgärder vid venösa bensår hos äldre personer. Syftet besvarades med stöd av två frågeställningar; Vilka omvårdnadsåtgärder används vid venösa bensår, vilken betydelse har omvårdnadsåtgärderna för sårläkningen. I denna integrerade litteraturöversikt analyserades nio vetenskapliga artiklar. I resultatet framkom att de omvårdnadsåtgärder som används vid venösa bensår är information, kompression, sårvård, aktivitet, nutrition, motivation och uppföljning. Dessa visade sig ha stor betydelsen för sårläkningen, enskilt men främst i kombination med varandra. En slutsats är att sjuksköterskors kunskaper och förmåga att se personen som en helhet är av stor vikt för god omvårdnad vid venösa bensår för att främja de äldre personernas följsamhet i behandling med en förbättrad sårläkning som följd. Ett holistiskt synsätt skall prägla sjuksköterskor och vårdpersonalens bemötande och attityder gentemot den äldre personen med venösa bensår och främja delaktighet, samt ge ett stöd i egen vård.

Bakgrund: Till distriktssköterskans arbetsuppgifter ingår sårvård där åtagandet innefattar att lindra lidande hos patienten med bensår samt att främja sårläkning. Patienters välbefinnande påverkas negativt, skam, isolering och hopplöshet för att nämna några. Många patienter lever med konstant smärta orsakad av bensår och det är distriktssköterskans ansvar att hjälpa patienten, vilket gör att distriktssköterskan är i behov av att hålla sig a jour med kunskapsläget. Dessa anledningar gör det betydelsefullt att sammanställa forskningsläget gällande medicinsk honung som behandlingsmetod i samband med sårvård och även patienternas upplevelser. En översikt kan utgöra underlag för beslut om användning av medicinsk honung i den kliniska verksamheten men även vägleda vidare forskning. Syfte: Syftet med denna översikt är att belysa hur patienter upplever vid behandling av bensår med medicinsk honung. Metod: En litteraturöversikt genomfördes för att bilda en överblick över tidigare genomförda studier inom det berörda området. Resultat: I flertalet av studierna framkom det att patientens lidande beträffande smärtan minskade. Betydelsen av en holistisk syn på patienter med bensår är stor. Slutsats: Medicinsk honung kan möjligen vara ett alternativ till konventionella förband. Översiktens resultat visar dock att forskning är bristfällig vad det gäller patientperspektivet och att vidare forskning krävs.

<p>En god nutritionsstatus är av betydelse för en optimal sårläkning. Syftet med denna studie var att beskriva sambandet mellan nutrition och sårläkning ur ett omvårdnadsperspektiv. Studien gjordes som en systematisk litteraturstudie och baserades på 16 vetenskapliga artiklar. I dessa framkom nutritionsstatusens samband med sårläkning och vad sjuksköterskan kan påverka genom sina omvårdnadsåtgärder. Det kom även fram att energibehovet ökade när patienterna hade svårläkta sår. Sjukhusmaten täckte inte det dagliga behovet av näringsämnen hos patienter med tryck- eller bensår, utan ofta behövdes ett kosttillägg. Det visade sig att protein hade en stor betydelse för sårläkningen, men att det inte enbart var protein utan att det var ett samspel mellan alla näringsämnen som hade betydelse. Viktiga uppgifter i sjuksköterskans arbete var att tidigt uppmärksamma en försämrad nutritionsstatus och att sätta in relevanta omvårdnadsåtgärder. Detta kunde vara dietråd eller att berika kosten med olika tillägg samt att se helheten i patientens måltidsmiljö och anpassa den individuellt. Mer utbildning i nutrition och dess påverkan vid sårläkning behövs för att omvårdnaden ska kunna bli optimal. För att uppmärksamma nutritionens betydelse för sårläkning bör ytterligare forskning bedrivas på området.</p>

En god nutritionsstatus är av betydelse för en optimal sårläkning. Syftet med denna studie var att beskriva sambandet mellan nutrition och sårläkning ur ett omvårdnadsperspektiv. Studien gjordes som en systematisk litteraturstudie och baserades på 16 vetenskapliga artiklar. I dessa framkom nutritionsstatusens samband med sårläkning och vad sjuksköterskan kan påverka genom sina omvårdnadsåtgärder. Det kom även fram att energibehovet ökade när patienterna hade svårläkta sår. Sjukhusmaten täckte inte det dagliga behovet av näringsämnen hos patienter med tryck- eller bensår, utan ofta behövdes ett kosttillägg. Det visade sig att protein hade en stor betydelse för sårläkningen, men att det inte enbart var protein utan att det var ett samspel mellan alla näringsämnen som hade betydelse. Viktiga uppgifter i sjuksköterskans arbete var att tidigt uppmärksamma en försämrad nutritionsstatus och att sätta in relevanta omvårdnadsåtgärder. Detta kunde vara dietråd eller att berika kosten med olika tillägg samt att se helheten i patientens måltidsmiljö och anpassa den individuellt. Mer utbildning i nutrition och dess påverkan vid sårläkning behövs för att omvårdnaden ska kunna bli optimal. För att uppmärksamma nutritionens betydelse för sårläkning bör ytterligare forskning bedrivas på området.

Introduktion: Venösa bensår beror på cirkulationssvikt i vensystemet och kräver ofta lång behandling, vilket orsakar stort lidande hos de drabbade patienterna. Såren tar upp en stor del av vårdtiden och kostar mycket pengar.  Syfte: Syftet var att belysa omvårdnadsstrategier som kan förkorta sårläkningstiden vid venösa bensår.  Metod: Litteraturstudien utgick från Polit och Becks (2012) modell innehållande nio arbetssteg. Sökning av artiklar gjordes i CINAHL och SCOPUS. Efter manuell sökning, noggrann dataanalys och vetenskaplig granskning valdes 13 artiklar ut till studien. Baserat på artiklarnas resultat framkom tre teman.  Resultat: Huvudresultatet av studien visar omvårdnadsstrategier på tre nivåer: organisations-, sjuksköterske- och sårbedömningsnivå. Systematisk och kontinuerlig omvårdnad visade sig ha stor betydelse för sårläkning och möjliggjordes genom omstrukturering på organisationsnivå. Kunskap, kompetens och tillgång till rådgivning gav sjuksköterskorna en ökad trygghet i yrkesutövningen, vilket i sin tur ledde till en mer patientsäker omvårdnad. Studien visade också att vikten av enkel och korrekt bedömning med rätt hjälpmedel för sårbedömning gav bra vägledning för valet av fortsatt behandling.  Slutsats: Genom förändringar i organisationen samt förbättrad kunskap och kompentens kan kvalitén på sårvården höjas, vilket förkortar sårläkningstiden och ger en mer patientsäker vård. Omstruktureringar genererar dessutom en ekonomisk besparing, för både patient och organisation.

No description available.

Trycksår är en skada på hud eller underliggande vävnad som medför lidande för patienten. Nutritionsstatusen påverkar uppkomst och läkning av trycksår. Det finns flera olika omvårdnadsåtgärder sjuksköterskan kan använda för att läka trycksår, däribland att tillgodose näringsbehov. I resultatet framkom det att nutritionstillskott innehållande arginin, vitamin C och zink samt en energi- och proteinrik kost kan förbättra sårläkningen av trycksår. Även bedömningsinstrument om trycksår och nutrition kan medverka till att uppnå sårläkning av trycksår. Studien visade på att det fanns brister i sjuksköterskornas omvårdnadsansvar gällande kunskap och kompetens om trycksår och nutrition.