No description available.

No description available.

Den här studien analyserar olika strukturella faktorer som kan förklara variationen i nettokostnader för räddningstjänst mellan Sveriges kommuner. Studiens syfte är att studera om kommuner med höga strukturella räddningstjänstkostnader blir kompenserade för dessa via det kommunala kostnadsutjämningssystemet eller ej. Undersökningen bygger på regressions- och jämförelseanalys med data för samtliga svenska kommuner över åren 2005- 2011. De variabler som undersöks i studien är något av densitetsmåtten invånardistans eller invånare per kvadratkilometer i kombination med variablerna befolkningsmängd, tätortsgrad och en dummyvariabel som visar om kommunerna är medlemmar i ett kommunförbund för räddningstjänst. Resultatet visar att nettokostnaderna för en genomsnittlig nettomottagande kommun signifikant skiljer sig från motsvarande kostnad för en genomsnittlig kommun som inte erhåller bidrag. Således pekar resultat på att undermodellen kompenserar kommuner som i genomsnitt har höga nettokostnader för räddningstjänst.

<p><p>Karlstadsregionens Räddningstjänstförbund (nedan kallat KRf) har som mål att utöka sin användning av geografiska informationssystem (GIS). Som ett led i utökningen har KRf köpt in programvaran ArcGIS för att kunna presentera, redigera och analysera geografiska data. Det som saknas är ett behovsanpassat kart- och registermaterial till ArcGIS som täcker KRf’s verksamhetsområde. Det här examensarbetet har utförts i syfte att besvara följande frågeställningar som rör införandet av ArcGIS och tillhörande geografiska data:</p><ol><li>Vilket referenssystem ska användas och hur ska KRf förhålla sig gentemot övergången till SWEREF99 TM? </li><li>Var ska KRf lagra sina geografiska data och i vilket format? </li><li>Vem ska sammanställa, administrera och uppdatera de data och register KRf behöver? </li></ol><p>Utredningen rekommenderar att KRf arbetar i ett och samma referenssystem oavsett avdelning. Därför anses det bäst att arbeta i RT90 2,5 gon V eftersom operativ verksamhet kommer att ligga kvar i nämnda referenssystem. Alla leverantörer av geografiska data KRf är beroende av kan leverera i RT90 2,5 gon V.</p><p>Byte till SWEREF99 TM bör KRf göra i samband med att operativ verksamhet gör det. Bytet kommer troligen att ske först när SOS-alarm inte längre levererar larmkoordinater i RT90 2,5 gon V. Att transformera KRf’s geografiska data till SWEREF99 TM kan Karlstads kommun hjälpa till med och det ses inte som tekniskt komplicerat.</p><p>Vidare rekommenderar utredningen att lagra geografiska data i formatet filbaserad geodatabas på KRf’s serverplats hos Karlstads kommun.</p><p>Administrering och uppdatering av KRf-data är GIS-avdelningen på Karlstads kommun villiga att hjälpa till med, vilket även författarna till detta examensarbete anser vore den lämpligaste lösningen då den typen av kompetens saknas på KRf.</p><p>Syftet har även varit att visa nyttan med GIS. Det har gjorts genom att demonstrera en kartprototyp i ArcGIS där olika användningsexempel anpassade för KRf har presenterats.</p><p> </p></p> / <p><p>The aim for the fire brigade of the Karlstad region (below referred to as "the fire brigade") is to expand their use of geographical information systems (GIS). As a step of the expansion the fire brigade has bought the computer software ArcGIS which enables presenting, editing and analyzing of geographical data. What is needed is geographical data and registers adapted for ArcGIS covering the whole region of operation. This degree project has been carried out in order to answer questions concerning the introduction of ArcGIS and the adapted data:</p><ol><li>Which reference system will be used and how should the fire brigade adapt towards the transition to SWEREF99 TM? </li><li>Where will the fire brigade store its geographical data and in which data format? </li><li>Who will assemble, administrate and update the geographical data and registers needed? </li></ol><p>The study recommends the fire brigade to use the same reference system in the entire organisation. Therefore the best solution is considered to be using RT90 2,5 gon W for GIS-applications since the operative unit will remain using mentioned reference system. All data suppliers are able to deliver data in RT90 2,5 gon W.</p><p>When the operative unit, controlled by SOS-alarm, transcend to SWEREF99 TM the advice is to follow with the rest of the organization. The transition will probably not be made until SOS-alarm stops delivering coordinates in RT90 2,5 gon W. To change reference system into SWEREF99 TM is not technically complicated and Karlstad municipality is offering to help.</p><p>Geographical data is recommended to be stored in the format of file-based geodatabase on the fire brigades server space.</p><p>Karlstad municipality’s GIS-department is willing to administer and update the geographical data and the authors of this degree project believe suggested solution will be the most appropriate - since that type of competence is missing within the fire brigade.</p></p>

Jämställdhet upplevs bland Räddningstjänsten Dala Mitts medarbetare vara av storbetydelse och det finns en stark önskan om att få in fler kvinnliga medarbetare.Trots detta har Räddningstjänsten Dala Mitt idag inte en enda heltidsbrandmansom är kvinna. Räddningstjänsten i Sverige har både fysiska och psykiska krav förvad som ska uppfyllas för att bli anställd som brandman. Alla dessa olika testersammanställs under rekryteringen och är av stor vikt för att få vidare anställning.Det test som visat sig vara svårast för kvinnor att klara av är rullbands-testet, detinnebär att den sökande ska gå i en hastighet av 5,6 km/h under sex minuter, dettakrävs för godkänt (Räddningstjänsten Dala Mitt, 2014). Syfte: Syftet är att undersökavarför det finns en brist på kvinnliga medarbetare inom RäddningstjänstenDala Mitt. Metod: Vi har valt att använda oss av en kvalitativ metod med semistruktureradeintervjuer. Den huvudsakliga empirin insamlades genom tio intervjuer.Teori: Teorin utgörs av följande områden: rekrytering, jämställdhet, kvinnligaoch manliga yrken, genus, samt diskriminering. Resultat/Analys: Resultatetpekar på att yttre faktorer så som samhällets normer, spelar en stor roll i varför detfinns så pass få kvinnliga brandmän inom Räddningstjänsten Dala Mitt. Intervjupersonernaupplever att anledningen till att det finns så pass få kvinnliga brandmäninom Räddningstjänsten Dala Mitt, beror på hur de marknadsför sig och hur attraktivade är som arbetsgivare. Det framkom även att flertalet av intervjupersonernatror att Räddningstjänsten Dala Mitt har få kvinnliga medarbetare på grund av attde få kvinnor som söker till yrket dras till storstäder, där räddningsstationerna ärstörre och ofta har bättre lön. Slutsats: Det finns en stor önskan om en mer jämställdarbetsplats. Det har även gjorts en del satsningar för att öka antalet kvinnor.Emellertid har dessa satsningar inte ännu lett till några större förändringar.

Karlstadsregionens Räddningstjänstförbund (nedan kallat KRf) har som mål att utöka sin användning av geografiska informationssystem (GIS). Som ett led i utökningen har KRf köpt in programvaran ArcGIS för att kunna presentera, redigera och analysera geografiska data. Det som saknas är ett behovsanpassat kart- och registermaterial till ArcGIS som täcker KRf’s verksamhetsområde. Det här examensarbetet har utförts i syfte att besvara följande frågeställningar som rör införandet av ArcGIS och tillhörande geografiska data: Vilket referenssystem ska användas och hur ska KRf förhålla sig gentemot övergången till SWEREF99 TM? Var ska KRf lagra sina geografiska data och i vilket format? Vem ska sammanställa, administrera och uppdatera de data och register KRf behöver? Utredningen rekommenderar att KRf arbetar i ett och samma referenssystem oavsett avdelning. Därför anses det bäst att arbeta i RT90 2,5 gon V eftersom operativ verksamhet kommer att ligga kvar i nämnda referenssystem. Alla leverantörer av geografiska data KRf är beroende av kan leverera i RT90 2,5 gon V. Byte till SWEREF99 TM bör KRf göra i samband med att operativ verksamhet gör det. Bytet kommer troligen att ske först när SOS-alarm inte längre levererar larmkoordinater i RT90 2,5 gon V. Att transformera KRf’s geografiska data till SWEREF99 TM kan Karlstads kommun hjälpa till med och det ses inte som tekniskt komplicerat. Vidare rekommenderar utredningen att lagra geografiska data i formatet filbaserad geodatabas på KRf’s serverplats hos Karlstads kommun. Administrering och uppdatering av KRf-data är GIS-avdelningen på Karlstads kommun villiga att hjälpa till med, vilket även författarna till detta examensarbete anser vore den lämpligaste lösningen då den typen av kompetens saknas på KRf. Syftet har även varit att visa nyttan med GIS. Det har gjorts genom att demonstrera en kartprototyp i ArcGIS där olika användningsexempel anpassade för KRf har presenterats. / The aim for the fire brigade of the Karlstad region (below referred to as "the fire brigade") is to expand their use of geographical information systems (GIS). As a step of the expansion the fire brigade has bought the computer software ArcGIS which enables presenting, editing and analyzing of geographical data. What is needed is geographical data and registers adapted for ArcGIS covering the whole region of operation. This degree project has been carried out in order to answer questions concerning the introduction of ArcGIS and the adapted data: Which reference system will be used and how should the fire brigade adapt towards the transition to SWEREF99 TM? Where will the fire brigade store its geographical data and in which data format? Who will assemble, administrate and update the geographical data and registers needed? The study recommends the fire brigade to use the same reference system in the entire organisation. Therefore the best solution is considered to be using RT90 2,5 gon W for GIS-applications since the operative unit will remain using mentioned reference system. All data suppliers are able to deliver data in RT90 2,5 gon W. When the operative unit, controlled by SOS-alarm, transcend to SWEREF99 TM the advice is to follow with the rest of the organization. The transition will probably not be made until SOS-alarm stops delivering coordinates in RT90 2,5 gon W. To change reference system into SWEREF99 TM is not technically complicated and Karlstad municipality is offering to help. Geographical data is recommended to be stored in the format of file-based geodatabase on the fire brigades server space. Karlstad municipality’s GIS-department is willing to administer and update the geographical data and the authors of this degree project believe suggested solution will be the most appropriate - since that type of competence is missing within the fire brigade.

Enligt Lag (2003:778) om skydd mot olyckor ska skyddet mot olyckor i Sverige vara tillfredsställande och likvärdigt med hänsyn till lokala förhållanden. Kommuner är skyldiga att i ett handlingsprogram för räddningstjänst ange bland annat de risker för olyckor vilka finns i kommunen, förmågan att genomföra räddningsinsatser samt vilka resurser som finns för att upprätthålla den förmågan. Detta kräver en bemanning som är anpassad till riskbilden. I dagsläget upplevs det finnas brister och problem kopplade till Jämtlands räddningstjänstförbunds (JRF:s) placering och omfattning av personal på dess deltidsstationer, då underlag saknas till varför bemanningen är fördelad som den är. Inledningsvis genomfördes en litteraturstudie och en intervjustudie med syftet att undersöka vilka ingångsparametrar som påverkar beredskapsgruppers storlek och att ta fram en process som kan nyttjas som beslutsunderlag kring bemanning på stationerna i förbundet med räddningstjänstpersonal i beredskap (RiB). Litteraturstudien utfördes för att inhämta och kartlägga information om räddningstjänsten Jämtland, relevanta begrepp och regelverk samt för att få en grundläggande förståelse för vilka parametrar som kan påverka bemanningen. Intervjustudien genomfördes med personal inom JRF, sex olika räddningstjänster i Sverige, myndigheten för samhällsskydd och beredskap (MSB) samt Sveriges kommuner och regioner (SKR). Syftet med intervjuerna var att från olika organisationers perspektiv undersöka vilka faktorer som bör vägas in i beslut gällande vilken bemanning en station bör ha. De faktorer vilka identifierades som viktiga att beakta var riskbild, förstärkande styrkor, politiska ambitioner, regelverk och riktlinjer, nyckeluppgifter, effektivitet, arbetsmiljö, framtida exploateringar, likriktning, likvärdighet samt gränsöverskridande påverkan. De kan sammanfattas i fyra steg; nyckeluppgifter, styrkeuppbyggnad, likvärdighet och övriga förutsättningar. Ett förslag på metodik att använda vid analysering av bemanning på RiB-stationer gavs därefter. En undersökning av bemanning på JRF:s samt Åres stationer gjordes förenklat med hjälp av den framtagna metodiken för att besvara frågan på om JRF har en bemanning anpassad efter dess riskbild, vilket mynnade ut i förslag på att förändra bemanningen på tio av de 34 RiB-stationerna.

Validerat; 20120116 (anonymous)

<p>Abstract </p><p>Syftet med föreliggande uppsats är att visa på hur jämställdhet och jämlikhet kan bidra till en positiv förändring inom den verksamhet som Räddningstjänsten i Halmstad bedriver. Uppsatsen är dels en sociologisk uppsats och dels en kartläggning av Räddningstjänstens organisation i Halmstad. Den är skriven på uppdrag från Räddningstjänsten i Halmstad och beskriver brukarnas attityder till jämställdhet och jämlikhet inom kåren samt skildrar Räddningstjänsten både ur ett historiskt perspektiv och ur ett nutidsperspektiv. Frågan som ställs i arbetet är vad det innebär för den enskilda brandmannen, för organisationen och för brukarna att Räddningstjänsten är en organisation med nästan enbart svenska män. </p><p>Arbetet lyfter fram och problematiserar hur fördomar och föreställningar kring kön och etnicitet kan bli ett hinder för såväl Räddningstjänsten som samhället när det handlar om jämställdhet och jämlikhet. Att arbeta för att öka medvetenheten, både inom och utom organisationen, kring dessa frågor är ett viktigt steg för ett mer jämställt arbetsliv. </p><p>Nyckelord: Räddningstjänst, brandkår, genus, jämställdhet, jämlikhet, kön, etnicitet</p>

Abstract Syftet med föreliggande uppsats är att visa på hur jämställdhet och jämlikhet kan bidra till en positiv förändring inom den verksamhet som Räddningstjänsten i Halmstad bedriver. Uppsatsen är dels en sociologisk uppsats och dels en kartläggning av Räddningstjänstens organisation i Halmstad. Den är skriven på uppdrag från Räddningstjänsten i Halmstad och beskriver brukarnas attityder till jämställdhet och jämlikhet inom kåren samt skildrar Räddningstjänsten både ur ett historiskt perspektiv och ur ett nutidsperspektiv. Frågan som ställs i arbetet är vad det innebär för den enskilda brandmannen, för organisationen och för brukarna att Räddningstjänsten är en organisation med nästan enbart svenska män. Arbetet lyfter fram och problematiserar hur fördomar och föreställningar kring kön och etnicitet kan bli ett hinder för såväl Räddningstjänsten som samhället när det handlar om jämställdhet och jämlikhet. Att arbeta för att öka medvetenheten, både inom och utom organisationen, kring dessa frågor är ett viktigt steg för ett mer jämställt arbetsliv. Nyckelord: Räddningstjänst, brandkår, genus, jämställdhet, jämlikhet, kön, etnicitet