<p>Abstract </p><p>Syftet med föreliggande uppsats är att visa på hur jämställdhet och jämlikhet kan bidra till en positiv förändring inom den verksamhet som Räddningstjänsten i Halmstad bedriver. Uppsatsen är dels en sociologisk uppsats och dels en kartläggning av Räddningstjänstens organisation i Halmstad. Den är skriven på uppdrag från Räddningstjänsten i Halmstad och beskriver brukarnas attityder till jämställdhet och jämlikhet inom kåren samt skildrar Räddningstjänsten både ur ett historiskt perspektiv och ur ett nutidsperspektiv. Frågan som ställs i arbetet är vad det innebär för den enskilda brandmannen, för organisationen och för brukarna att Räddningstjänsten är en organisation med nästan enbart svenska män. </p><p>Arbetet lyfter fram och problematiserar hur fördomar och föreställningar kring kön och etnicitet kan bli ett hinder för såväl Räddningstjänsten som samhället när det handlar om jämställdhet och jämlikhet. Att arbeta för att öka medvetenheten, både inom och utom organisationen, kring dessa frågor är ett viktigt steg för ett mer jämställt arbetsliv. </p><p>Nyckelord: Räddningstjänst, brandkår, genus, jämställdhet, jämlikhet, kön, etnicitet</p>

Abstract Syftet med föreliggande uppsats är att visa på hur jämställdhet och jämlikhet kan bidra till en positiv förändring inom den verksamhet som Räddningstjänsten i Halmstad bedriver. Uppsatsen är dels en sociologisk uppsats och dels en kartläggning av Räddningstjänstens organisation i Halmstad. Den är skriven på uppdrag från Räddningstjänsten i Halmstad och beskriver brukarnas attityder till jämställdhet och jämlikhet inom kåren samt skildrar Räddningstjänsten både ur ett historiskt perspektiv och ur ett nutidsperspektiv. Frågan som ställs i arbetet är vad det innebär för den enskilda brandmannen, för organisationen och för brukarna att Räddningstjänsten är en organisation med nästan enbart svenska män. Arbetet lyfter fram och problematiserar hur fördomar och föreställningar kring kön och etnicitet kan bli ett hinder för såväl Räddningstjänsten som samhället när det handlar om jämställdhet och jämlikhet. Att arbeta för att öka medvetenheten, både inom och utom organisationen, kring dessa frågor är ett viktigt steg för ett mer jämställt arbetsliv. Nyckelord: Räddningstjänst, brandkår, genus, jämställdhet, jämlikhet, kön, etnicitet

<p>Vi har gjort en kvalitativ undersökning med explorativ ansats, av ledarskapet inom Ängelholms brandstation. Materialet grundar sig på fyra intervjuer samt två observationsdagar. Vi har valt att se på hur organisationen, kulturen och ledaren påverkar varandra, men också hur man som ledare väljer ledarstil beroende på situationen. Utöver detta har vi nuddat vid de krafter och de premisser som möjliggör en större förändring i organisationen. De teorier vi har använt är Alvessons organisationskultur samt Philipsons teori om värden. Vi lyfter fram Hersey och Blanchards modell över situationsanpassat ledarskap samt förklarar auktoritär, demokratisk samt laissez faire (låt gå) ledare. För att kunna förstå ledarens komplexa situation vid beslut under stress har vi använt oss av teorin kognitiva resurser och till sist förklaras auktoritetsbegreppet. Vår frågeställning lyder därmed:</p><p>Hur påverkar organisationskultur och ledarskap varandra i en organisation?</p><p>Som ett resultat av undersökningen kan vi se hur brandstationen har genomgått en förändring från ett auktoritärt styre till ett situationsanpassat ledarskap. Men det är inte enbart ledarskapet som har förändrats utan även organisationskulturen. En förändring kan ske först när flera villkor för förändring är uppfyllda. Det hade blivit gynnsamt för en förändring vilket medgav nya tankar och idéer. Stationen har genomgått radikala förändringar från en hierarkisk och auktoritär struktur till en platt organisation där brandmännen idag har egna ansvarsområden. På utryckning lever ändå den auktoritära ledarstilen kvar, men med en ny lyhördhet. Nya ledare inom organisationen har påskyndat förändringarna i organisationskulturen. Den har blivit mer tillåtande, vilket blir synligt i en respekt för varandras olikheter, känslor och åsikter. Idag bryr man sig mer om varandra och man ger varandra feedback. </p><p>Vår undersökning visar hur pass komplext det är att få till en förändring och vilka krafter som måste till för att få till stånd en hållbar förändring som går ned på djupet av organisationen Fastän organisationskulturen är förändrad lever fortfarande delar av den gamla kulturen kvar som en essens från förr, värden som man fortsätter att reproducera och upphöja som viktiga.</p>

Vi har gjort en kvalitativ undersökning med explorativ ansats, av ledarskapet inom Ängelholms brandstation. Materialet grundar sig på fyra intervjuer samt två observationsdagar. Vi har valt att se på hur organisationen, kulturen och ledaren påverkar varandra, men också hur man som ledare väljer ledarstil beroende på situationen. Utöver detta har vi nuddat vid de krafter och de premisser som möjliggör en större förändring i organisationen. De teorier vi har använt är Alvessons organisationskultur samt Philipsons teori om värden. Vi lyfter fram Hersey och Blanchards modell över situationsanpassat ledarskap samt förklarar auktoritär, demokratisk samt laissez faire (låt gå) ledare. För att kunna förstå ledarens komplexa situation vid beslut under stress har vi använt oss av teorin kognitiva resurser och till sist förklaras auktoritetsbegreppet. Vår frågeställning lyder därmed: Hur påverkar organisationskultur och ledarskap varandra i en organisation? Som ett resultat av undersökningen kan vi se hur brandstationen har genomgått en förändring från ett auktoritärt styre till ett situationsanpassat ledarskap. Men det är inte enbart ledarskapet som har förändrats utan även organisationskulturen. En förändring kan ske först när flera villkor för förändring är uppfyllda. Det hade blivit gynnsamt för en förändring vilket medgav nya tankar och idéer. Stationen har genomgått radikala förändringar från en hierarkisk och auktoritär struktur till en platt organisation där brandmännen idag har egna ansvarsområden. På utryckning lever ändå den auktoritära ledarstilen kvar, men med en ny lyhördhet. Nya ledare inom organisationen har påskyndat förändringarna i organisationskulturen. Den har blivit mer tillåtande, vilket blir synligt i en respekt för varandras olikheter, känslor och åsikter. Idag bryr man sig mer om varandra och man ger varandra feedback. Vår undersökning visar hur pass komplext det är att få till en förändring och vilka krafter som måste till för att få till stånd en hållbar förändring som går ned på djupet av organisationen Fastän organisationskulturen är förändrad lever fortfarande delar av den gamla kulturen kvar som en essens från förr, värden som man fortsätter att reproducera och upphöja som viktiga.

Virtuellt simulerad utbildning har existerat länge och tillämpas i olika sammanhang, exempelvis vid utbildning av piloter genom flygsimulatorer - en väletablerad form av virtuell simulering. En mindre utforskad tillämpning av virtuell simulering i utbildningssyfte är inom räddningstjänsten. Räddningstjänsten löser dagligen krävandeoch varierade uppgifter som ställer stora krav på kompetens hos personalen. För att hålla en god kvalité på utbildningen är varierade och frekventa övningsmoment viktiga. Att flytta delar av övningsverksamheten som traditionellt sker på övningsfält och i klassrum till en virtuellt simulerad miljö kan ge fördelar som mer resurseffektiv och mer frekvent träning med högre variation i de olika övningsmomenten. Syftet med studien är att undersöka existerande tillämpningar av virtuellt simulerad utbildning inom räddningstjänsten. Intryck har samlats in från nyckelpersoner i räddningstjänstverksamheter som idag bedriver övningsverksamhet i virtuellt simulerad miljö. Genom semi-strukturerade intervjuer och icke-deltagande, ostrukturerade observationer använder denna studie en kvalitativ metod för att hitta bland annat framgångsfaktorer, utmaningar, och fördelar inom simulerad utbildning. Resultatet från denna studie visar på att det finns stora möjligheter inom tillämpningen av virtuellt simulerad utbildning för räddningstjänsten. En välfungerande implementering av virtuellt simulerad utbildning kan skapa bättre förutsättningar inom övningsverksamheten, samt förbättra bland annat verksamhetens förmåga att samverka med andra räddningstjänster och förutsättningarna för att utbilda styrkeledare. Både instruktörer och övande ser positivt på att simulera delar av utbildningen inom räddningstjänsten virtuellt.

Studiens syfte var att undersöka upplevelser av arbetstillfredsställelse hos brandmän. Forskningen om brandmän har i ringa omfattning fokuserat på hälsofrämjande faktorer inom yrket och det finns begränsat med kvalitativ forskning kring arbetstillfredsställelse hos brandmän. För denna studie användes därför en kvalitativ metod. Data har samlats in genom semistrukturerade intervjuer av tio brandmän verksamma inom heltidsstyrkan på en brandstation i Norge. Intervjuerna analyserades enligt en fenomenografisk ansats, för att kvalitativt undersöka olika upplevelser av fenomenet arbetstillfredsställelse. Studien visade att olika faktorer inom den psykosociala och organisatoriska arbetsmiljön har betydelse för arbetstillfredsställelse hos brandmän. De intervjuade brandmännen upplevde arbetet som meningsfullt och uttryckte att de ser fram emot att gå till jobbet. Lärande och säkerhet i arbetet relaterades till arbetstillfredsställelse, liksom tydliga krav och gemensamma strukturer i arbetet. Gemenskapen på arbetsplatsen kopplades till arbetstillfredsställelse, speciellt lyftes stödet från kollegor fram som viktigt. Brandmännen upplevde arbetstillfredsställelse genom styrning och stöd från ledare, men olika ledaregenskaper beskrevs som viktiga och det betonades att ledarskapet måste anpassas till situationen. Arbetstillfredsställelse vid operativt arbete relaterades till att vara förberedd inför händelser, att samarbetet vid insatser fungerar och att det ständigt dyker upp nya utmaningar som måste hanteras. Resultaten från denna studie kan understödja det hälsofrämjande arbetet på brandstationen där studien har genomförts och inom andra jämförbara verksamheter. / The purpose of this study was to examine experiences of job satisfaction among firefighters. The previous research on health-promoting factors within the fire service is scarce and there is limited qualitative research on job satisfaction among firefighters. A qualitative method was subsequently used for this study. Data were collected through semi-structured interviews with ten full-time firefighters at a fire station in Norway. The interviews were analyzed using a phenomenographic approach, to qualitatively examine different experiences of the phenomenon of job satisfaction. The study showed that various factors within the psychosocial and organizational work environment are of relevance to job satisfaction among firefighters. The interviewed firefighters experienced their work as meaningful and looked forward to going to work. Learning and safety at work, as well as clearly defined requirements and shared structures within the organization were related to their job satisfaction. The firefighters experienced job satisfaction through support from colleagues and leaders. Job satisfaction in operational work was related to preparedness, cooperation and coping with new challenges. The results from this study may support the health-promotion efforts at the fire station where the study was carried out, as well as in other comparable organizations.

No description available.