Allt eftersom professionen tar allt större plats på den politiska arenan förändras politikernas roll vilket kan åsidosätta de demokratiska aspekterna. I studien tar vi oss an socialsekreteraren och åskådliggör dess komplexa yrkesroll i en politiskt styrd organisation vilket bidrar till svårigheter när beslut om LVU skall fattas. För att uppnå detta har kvantitativ metod i form av enkätfrågor använts. Resultatet visar att både politiker och tjänstemän har en hög tilltro till socialsekreterarens roll och dess beslutsfattande inom LVU. Socialsekreteraren anser att det är de som har inflytandet över och tar det avgörande besluten om LVU vilket även förstås då återremitteringar sällan sker.

Bakgrund till uppsatsen: I Sverige råder det en löneskillnad mellan könen för lika ellerlikvärdigt arbete varför kvinnor och män har olika förutsättningar och möjligheter i såväl arbets- som privatliv.Syfte: Syftet är att undersöka hur några tjänstemän inom ett antal strategiskt valda organisationer ser på jämställdhet i arbetslivet, samt vilken syn de har på vad som orsakar ojämställda löner. Ettytterligare syfte är att undersöka dessa tjänstemäns syn på hur jämställda löner kan uppnås och var ansvaret för att lönerna blirjämställda finns. Slutligen att undersöka tjänstemännens uppfattning om vilka argument det kan finnas för ojämställda löner.Frågeställningar: -Vilken uppfattning har dessa tjänstemän om betydelsen avjämställdhet i arbetslivet?-Vilken är tjänstemännens syn på orsakerna till varför lönerna är ojämställda?-Vad upplever tjänstemännen behöver göras för att uppnå jämställda löner?-Vad/vem uppfattar tjänstemännen bär ansvaret för att uppnå jämställda löner?-Vilken uppfattning har tjänstemännen om vilka argument det kan finnas för ojämställda löner?Metod: Till insamlingen av data har vi använt oss av en kvalitativ metodbestående av sex intervjuer. Respondenterna representerar Sveriges industriarbetarförbund, Lärarnas Riksförbund, Sveriges Kommuner och Landsting, Svenskt Näringsliv,Landsorganisationen och Jämställdhetsombudsmannen.Huvudresultat: Att lönerna i Sverige är ojämställda beror på flera faktorerdäribland familjebildning, könssegregerad arbetsmarknad, genusorättvisor, tradition och diskriminering. För att åstadkommajämställda löner behöver strukturella såväl som kulturella ändringar genomföras. / Uppsatsnivå: C

<p>Hot och våld mot tjänsteman, en uppmärksammad företeelse som tas på allvar men som i vardagen glöms bort på socialkontoren i samma takt som högarna med klientärenden växer. Syftet med denna C-uppsats har varit att ta reda på vad lagen säger om våld och hot mot tjänsteman samt att belysa hur arbetsmiljön påverkar mötet mellan klient och socialsekreterare och hur detta hänger ihop med företeelsen hot och våld mot tjänsteman. Metodvalet var en litteraturstudie. För att få svar på den empiriska delen av arbetet användes kvalitativ metod. Tre socialsekreterare på socialkontor i Västra Götaland intervjuades. Studien visade på att lagstiftarens intention varit att underlätta för tjänstemän att anmäla hot- och våldsituationer samt att ge ett ökat skydd för tjänstemän både under och efter arbetstid. Studien visade att socialsekreterare trots genomförda riskutbildningar och personalsäkerhetsrutiner känner osäkerhet och rädsla inför möten med vissa klienter. Socialsekreterarna i studien hade en hög toleransnivå.</p>

<p>I takt med att arbetsmarknaden blivit alltmer global vill företagen snabbt kunna förändra arbetsstyrkan vid behov. Detta har lett till att efterfrågan på inhyrd personal har växt och bemanningsbranschen har således blivit en naturlig del av den svenska arbetsmarknaden. Individer som arbetar på ett bemanningsföretag, ambulerande tjänstemän, är en del i ett trepartsförhållande med arbetsgivaren och uppdragsgivaren. Syftet med undersökningen är att undersöka ambulerande tjänstemäns relation till arbetsgivaren och vilken betydelse relationen har för känslan av tillhörighet till arbetsgivaren hos de ambulerande tjänstemännen. Till grund för undersökningen ligger intervjuer med fem ambulerande tjänstemän samt en gruppintervju med tre chefer. Vårt insamlade material analyserades sedan med hjälp av våra valda teoretiska utgångspunkter som vi ansåg kunde sammankopplas till den typ av tillhörighet vi ville undersöka, psykologiskt kontrakt, ”commitment” och socialt stöd. Analysen visar att tillhörighet kan sammankopplas med vilken uppfattning och relation den ambulerande tjänstemannen har gentemot arbetsgivaren. De ambulerande tjänstemännens önskan om tillhörighet till arbetsgivaren verkar även kunna sammankopplas med vilken tillhörighet de känner till uppdragsgivaren.</p>

I takt med att arbetsmarknaden blivit alltmer global vill företagen snabbt kunna förändra arbetsstyrkan vid behov. Detta har lett till att efterfrågan på inhyrd personal har växt och bemanningsbranschen har således blivit en naturlig del av den svenska arbetsmarknaden. Individer som arbetar på ett bemanningsföretag, ambulerande tjänstemän, är en del i ett trepartsförhållande med arbetsgivaren och uppdragsgivaren. Syftet med undersökningen är att undersöka ambulerande tjänstemäns relation till arbetsgivaren och vilken betydelse relationen har för känslan av tillhörighet till arbetsgivaren hos de ambulerande tjänstemännen. Till grund för undersökningen ligger intervjuer med fem ambulerande tjänstemän samt en gruppintervju med tre chefer. Vårt insamlade material analyserades sedan med hjälp av våra valda teoretiska utgångspunkter som vi ansåg kunde sammankopplas till den typ av tillhörighet vi ville undersöka, psykologiskt kontrakt, ”commitment” och socialt stöd. Analysen visar att tillhörighet kan sammankopplas med vilken uppfattning och relation den ambulerande tjänstemannen har gentemot arbetsgivaren. De ambulerande tjänstemännens önskan om tillhörighet till arbetsgivaren verkar även kunna sammankopplas med vilken tillhörighet de känner till uppdragsgivaren.

Hot och våld mot tjänsteman, en uppmärksammad företeelse som tas på allvar men som i vardagen glöms bort på socialkontoren i samma takt som högarna med klientärenden växer. Syftet med denna C-uppsats har varit att ta reda på vad lagen säger om våld och hot mot tjänsteman samt att belysa hur arbetsmiljön påverkar mötet mellan klient och socialsekreterare och hur detta hänger ihop med företeelsen hot och våld mot tjänsteman. Metodvalet var en litteraturstudie. För att få svar på den empiriska delen av arbetet användes kvalitativ metod. Tre socialsekreterare på socialkontor i Västra Götaland intervjuades. Studien visade på att lagstiftarens intention varit att underlätta för tjänstemän att anmäla hot- och våldsituationer samt att ge ett ökat skydd för tjänstemän både under och efter arbetstid. Studien visade att socialsekreterare trots genomförda riskutbildningar och personalsäkerhetsrutiner känner osäkerhet och rädsla inför möten med vissa klienter. Socialsekreterarna i studien hade en hög toleransnivå.

Nedskärningar, effektiviseringar och omstruktureringar är idag nödvändigt för organisationers överlevnad. Detta har medfört förändringar i arbetslivet där individer allt oftare utsätts för situationer som framkallar upplevelser av anställningsotrygghet. Syftet med denna studie är att undersöka om det finns en skillnad i upplevd anställningsotrygghet relaterat till individers yrkesstatus och yrkesgrupp samt att studera om anställningsbarhet och anställningsform kan predicera den upplevda anställningsotryggheten. Data samlades in för Arbetslivskohorten 2004 respektive 2005 efter ett slumpmässigt urval från Sveriges totalbefolkning. Analyserna baseras på enkätsvar från 1548 individer. Resultaten visar att det inte föreligger någon skillnad i upplevd anställningsotrygghet varken vad gäller yrkesstatus eller yrkesgrupper. Däremot hade både anställningsbarhet och anställningsform inverkan på den upplevda otryggheten, i enlighet med tidigare forskning. Istället för yrkesstatus kanske anställningsotrygghet snarare kan skilja sig åt beroende på vilken bransch individen verkar i, något som bör undersökas närmare i framtida studier.

Den tilltagande tillsättningen av policyprofessionella, menar flera forskare kan vara ett demokratiskt problem. Trots detta finns en avsaknad av forskning som studerar vad policyprofessionella faktiskt gör på kommunal nivå och vilken påverkan de har i politiska beslutsprocesser. Denna uppsats ämnar bidra till forskningen om policyprofessionella genom att undersöka hur stor roll de politiska sekreterarna i Uppsala har i kommunala beslutsprocesser? Genom 9 semistrukturerade intervjuer, med 6 politiska sekreterare från olika partier och 3 nämndsekreterare försöker denna frågeställning besvaras. Intervjuerna var designade för att täcka områdena: Arbetets uppgifter och innehåll, relation till politiken och den politiska ledningen, relation till förvaltningen samt motivation och karriär. Som bakgrund gjordes en kvalitativ textanalys där alla arbetsbeskrivningar som kunde hittas för politiska sekreterare i Uppsala jämfördes. Resultatet visar att sekreterarna har stor frihet att kunna välja de arbetsuppgifter de tycker är viktiga för partiet att ta tag i, de har en viktig roll i politiken, de kan påverka politikens inriktning, de spelar en viktig roll i opinionsbildningen utåt, genom att bland annat arbeta mot media samt skriva tal och texter åt sina politiker. De politiska sekreterarna kan ha en stor roll i beslutsprocesser men den varierar mellan olika politiska sekreterare, och det finns en tydlig gränsdragning mellan de politiska sekreterarna samt den delen av förvaltningen som undersökts. De politiska sekreterarna vill jobba med politik och ha påverkansmakt samtidigt som de inte vill vara offentliga likt politiker eller ha deras ansvar.    Uppsatsen bidrar till kunskapen om vad de policyprofessionella gör på kommunal nivå. Eftersom Sveriges kommuner är olika kan det vara svårt att generalisera resultatet till andra kommuner. Men om det finns kommuner som har politiker och politiskt anställda med liknande utbildningsbakgrund som Uppsala, är den externa validiteten antagligen ganska hög.

Syftet med denna uppsats är att undersöka vilka grunder som låg bakom de båda beslutenom nedläggning av förlossningsavdelningarna i Sollefteå 2017 och Karlskoga 2019. Vidare syftar den också till att få en inblick i beslutsgången, vem eller vilka som tog beslutet – var det politiker eller tjänstemän, samt om tjänstemäns roll i politiken kan ha påverkat något avbesluten. De frågeställningar som ligger till grund för uppsatsen är: - Vad ligger till grund för beslutet i Sollefteå och togs det av tjänstemän eller politiker? - Vad ligger till grund för beslutet i Karlskoga och togs det av tjänstemän eller politiker? - Har tjänstemäns roll i politiken påverkat något av besluten? För att kunna besvara dessa frågeställningar och syfte användes en kvalitativ textanalys medkvantitativa inslag. Det empiriska materialet har i fallet Sollefteå bestått av protokoll frånnämnder och fullmäktige samt rapporter, och i fallet Karlskoga har det bestått även där av protokoll men även en genomlysning, utvärderingar och riskanalyser från tidigare års sommarsammanslagning av förlossningsverksamheterna i regionen. Resultaten visar att det finns likheter likväl som skillnader gällande de båda nedläggningarna. Den största skillnaden är i hur beslutet togs, där det i Sollefteå togs på politisk väg från starttill slut medan det i Karlskoga togs av verksamhetschefen. En slutsats som kan dras är att tjänstemäns roll i politiken helt klart har påverkat ett av besluten, nämligen det om nedläggningen i Karlskoga.

Offentliga tjänstemän företräder förvaltningarna/myndigheterna de arbetar på och har ett ansvar för att upprätthålla ett högt förtroende hos allmänheten. Sedan distansarbete ökat i de offentliga förvaltningarna/myndigheterna upplever en del chefer att det blir svårare att leda, att deras insyn i personalens prestationer minskat. Internationella undersökningar visar på att arbetsengagemang är relativt lågt i stora delar av världen. Underökningarna visar att anställda ägnar sig åt förhållningssätt som inte är förenliga med de värden som en offentlig tjänsteman förväntas ha. Lundquist (1998) har en teori om vårt offentliga etos, vilket innefattar värden en offentlig tjänsteman ska beakta i arbetet. I vår uppsatts kopplas Lundquist teori och själbestämmandeteorin–gällande inre och yttre motivation–ihop med den insamlade empirin. Syftet med studien är att få en större förståelse över vad som motiverar och engagerar offentliga tjänstemän i arbetet och hur det upplevs vid distansarbete. Vilka demokrati- och ekonomivärden offentliga tjänstemän upplever viktiga att beakta och hur det upplevs vid distansarbete. För att samla in empirin tillämpades en kvalitativ metod med nio semistrukturerade intervjuer. Intervjuerna genomfördes med offentliga tjänstemän på kommunal och statlig nivå. Resultatet visar på att Lundquist teori är något som präglar intervjupersonerna i deras dagliga arbete. Resultatet visar även att de intervjuade tjänstemännen drivs främst av en inre motivation men att yttre motivation förekommer i viss utsträckning. De intervjuade tjänstemännen uppfattas som motiverade och engagerade i sitt arbete och känner en plikt mot allmänheten att göra ett gott arbete. Det är viktigt för chefer att kontinuerligt överblicka personalens arbetsbelastning och möjliggöra för tillfredsställande arbetsuppgifter, för att upprätthålla anställdas motivation och engagemang. Att chefer har i åtanke att distansarbete verkligen uppfattas som en förmån hos de anställda, som de inte vill gå miste om, samtidigt som det kan öka effektiviteten inom verksamheten genom rätt ledarskap.