Studiens syfte är att undersöka och skapa en djupare förståelse för hur föräldrar inom tjänstemannayrken samspelar sitt arbetsliv och privatliv. Vi har i denna studie utgått från work- life balance och tillämpat teorier som Greenhaus och Beutells (1985) work-family conflict och Karaseks och Theorells (1979) krav-, kontroll- och stödmodell. Till studien har en kvalitativ ansats applicerats för att få en djupare förståelse för upplevelsen mellan arbetsliv och privatliv för föräldrar. Nio respondenter valdes ut för att besvara studiens syfte, detta genom semistrukturerade intervjuer där förutbestämda frågor och teman har behandlats. Det insamlade materialet från intervjutillfällena presenteras i analys- och resultatdelen där även den teoretiska referensramen kopplas in och förenas. Avslutningsvis besvaras studiens syfte och frågeställningar och vad vi har kommit fram till i studien. Vi kan konstatera att vi har uppfyllt vårt syfte med studien. Föräldrarna upplever balansen på olika sätt och det är olika faktorer som utgör om balansen upplevs som positiv eller negativ. Exempelvis påverkar faktorer såsom ålder på barnen, flexibla arbetsarrangemang och barnens välmående föräldrarnas balans mellan arbetsliv och privatliv. Föräldrarna i studien har även en god uppdelning vad gäller krav, kontroll och stöd vilket medför att balansen upplevs som övervägande positiv. Slutligen delar vi med oss av hur studiens arbetsprocess har gått till, förbättringsmöjligheter samt en diskussion kring vidare forskning om ämnet.

Arbetsgivarattraktivitet har visat sig ha en betydande roll för arbetsengagemang i sinhelhet. På grund av dagens konkurrensutsatta samhälle har därför arbetet med employerbranding blivit allt viktigare för arbetsgivare, samtidigt som behovet av att säkerställamedarbetarnas arbetsengagemang kvarstår. Syftet med denna studie är att undersöka hurheltidsanställda tjänstemän uppfattar employer attractiveness, samt vilken av de femfaktorerna av employer attractiveness som bäst predicerar de tre dimensionerna iarbetsengagemang. För att samla in data användes två digitala enkäter som mätverktyg.Dessa var baserade på den svenska översättningen av Employer Attractiveness Scale (EmpAt) och den förkortade versionen av Utrecht Work Engagement Scale (UWES-9). Enkäten besvarades av 92 respondenter, och tre multipla regressionsanalyser visade att medelvärdet mellan faktorerna eller employer attractiveness som helhet generellt inteskilde sig. Samt att alla faktorer av employer attractiveness överlag uppfattadesbetydelsefulla. Resultatet visade också att faktorn medarbetarens intresse förarbetsgivaren var den faktorn i employer attractiveness som bäst predicerade samtligadimensioner av arbetsengagemang.

<p>Hot, våld och otillåten påverkan är en problematik som förekommer inom socialtjänstens barn- och familjestöd. Denna undersöknings syfte var att studera hur socialsekreterares tror sig handla och påverkas av denna problematik, speciellt i beslutsfattandet. Detta med anledning av att, om socialsekreterarnas beslutsfattande skulle påverkas, kan i värsta fall barns rätt till en trygg uppväxt sättas på spel. I studien användes vinjetter i sex kvalitativa intervjuer som utfördes enskilt. De resultat som redovisas pekar på att socialsekreterare inte skulle låta sig påverkas av hot och våld när de fattar beslut. Detta är något som strider mot andra forskares resultat. Socialsekreterarna i studien skulle i de flesta fall rådgöra med sin chef när de blivit utsatta för otillåten påverkan. Chefen är en oerhört viktig part i arbetet, då socialsekreterarna i hög grad förlitar sig på chefens kompetens. Hot, våld och otillåten påverkan är situationsbaserat. Socialsekreterarna skulle, i de vinjettsituationer som studien baseras på, fatta de beslut som går rakt emot klientens önskningar och därför kvarstår hotbilden. Konsekvenserna av deras handlingar och beslut hade socialsekreterarna svårigheter att sia om.</p>

Hot, våld och otillåten påverkan är en problematik som förekommer inom socialtjänstens barn- och familjestöd. Denna undersöknings syfte var att studera hur socialsekreterares tror sig handla och påverkas av denna problematik, speciellt i beslutsfattandet. Detta med anledning av att, om socialsekreterarnas beslutsfattande skulle påverkas, kan i värsta fall barns rätt till en trygg uppväxt sättas på spel. I studien användes vinjetter i sex kvalitativa intervjuer som utfördes enskilt. De resultat som redovisas pekar på att socialsekreterare inte skulle låta sig påverkas av hot och våld när de fattar beslut. Detta är något som strider mot andra forskares resultat. Socialsekreterarna i studien skulle i de flesta fall rådgöra med sin chef när de blivit utsatta för otillåten påverkan. Chefen är en oerhört viktig part i arbetet, då socialsekreterarna i hög grad förlitar sig på chefens kompetens. Hot, våld och otillåten påverkan är situationsbaserat. Socialsekreterarna skulle, i de vinjettsituationer som studien baseras på, fatta de beslut som går rakt emot klientens önskningar och därför kvarstår hotbilden. Konsekvenserna av deras handlingar och beslut hade socialsekreterarna svårigheter att sia om.

Fewer and fewer people from the age of 60 and upward are still in the working life according to a working survey from Central Bureau of Statistics. Only one of twenty can consider retiring after an age of 65. According to another survey that National Insurance Administration put through year 2000, just about 40 % of the working population desires to finish working before an age of 65. This trend towards lower seceding age seems to continue. There are number of factors that seem for lower retirement age and others for a higher retirement age that we prove in our study. One regression analysis applies to prove some contingent relations between these factors, such as: gender, education, blue or white collar worker, previously monthly earnings, years of working, marital status, and also variety of working environment such as: hectic, uncomfortable and noisy. This survey is also using a probitanalysis to see if there is a difference in the result from the regressionanalysis. The study is limited on variables because HUS-database is a small database and lacks some of the desired test variables. Regression results indicates both significant and none significant relations. The study started with 12 test variables and 214 individuals but only 5 of them variables proved some relations with the retirement age. The final regression model declares 45 % of the changes in retirement age. The sample has limited us slightly but it gives us how ever one miniature reality picture. The probitanalysis didn’t give us a right miniature reality picture because used data didn’t fit probit.

<p>Fewer and fewer people from the age of 60 and upward are still in the working life according to a working survey from Central Bureau of Statistics. Only one of twenty can consider retiring after an age of 65. According to another survey that National Insurance Administration put through year 2000, just about 40 % of the working population desires to finish working before an age of 65. This trend towards lower seceding age seems to continue. There are number of factors that seem for lower retirement age and others for a higher retirement age that we prove in our study. One regression analysis applies to prove some contingent relations between these factors, such as: gender, education, blue or white collar worker, previously monthly earnings, years of working, marital status, and also variety of working environment such as: hectic, uncomfortable and noisy. This survey is also using a probitanalysis to see if there is a difference in the result from the regressionanalysis. The study is limited on variables because HUS-database is a small database and lacks some of the desired test variables. Regression results indicates both significant and none significant relations. The study started with 12 test variables and 214 individuals but only 5 of them variables proved some relations with the retirement age. The final regression model declares 45 % of the changes in retirement age. The sample has limited us slightly but it gives us how ever one miniature reality picture. The probitanalysis didn’t give us a right miniature reality picture because used data didn’t fit probit.</p>

The aim of this thesis is to examine the librarian's role as an official at a public library. Hysing and Olsson describe the role of a public servant by portraying six different official types; the Bureaucrat, the Politicized official, the Street-level bureaucrat, the Entrepreneur, the Director and the Activist. By applying this theory and using qualitative document analysis when reading Biblioteksbladet from 2020, 27 articles were selected. It is important to keep in mind that the Corona pandemic has had a great influence on the result because of the chosen time period. A majority of the articles reflect the librarian as a Street-level bureaucrat who wants to be there for library visitors by keeping the libraries open during the pandemic. This period has also given the Entrepreneur opportunities to be new thinking and reach visitors in new ways by being creative. The visibility of the Bureaucrat comes mostly from the statements when answers are demanded from higher up in the hierarchy. Least visibility has the Activist and its commitment to societal issues. Articles not concerning the covid-19 virus show a Street-level bureaucrat whose greatest strength is the closeness to the citizens. With its central role in society and through direct contact, the librarian becomes a representative for the democratic system, but also a great starting point for effective policy.

The purpose of this study is to contribute with knowledge about the discourses that appear in the media concerning the librarian, as an official, in a political landscape. The method and theory used is critical discourse analysis, based on Fairclough's three-dimensional model for discourse analysis. 47 articles, editorials and debate articles related to the Lenninger affair have been analysed. Through the material three discourses emerge: The discourse of the correct and knowledgeable official, The discourse of the politician who owns the cultural policy issue and The discourse of the absent librarian.Together the discourses show the complex interplay that exists between librarians and politicians in a changing political landscape. The established image of politicians who stay at arm's length from library activities is under negotiation. With new parties the former roles are no longer self-evident. The arms of politicians can be perceived as getting shorter.The study shows the importance of finding an approach to the new political landscape as an official. The librarian also needs to be active in defining his own professional role and to be heard in the debate about professional ethics and what role the library should have in society. Politicians who do not listen to the librarian’s knowledge risk creating a breeding ground for activist librarians who shape the library's activities based on their own values. The legitimacy of the library appears to be threatened if there is not a clear common vision for it from librarians and politicians.

Idag finns kommunala projektledare som till följd av projektformens popularitet måste hantera både rollen som projektledare och rollen som tjänsteman. Denna studie undersöker konflikter mellan de två rollerna som presenterats och besvarar frågan om hur den kommunala projektledaren hanterar sitt dubbla uppdrag, för att synliggöra för läsaren den kommunala projektledarens svårigheter med sin tvåsidiga rollhantering. Genom (1) sitt analysverktyg som baseras på tidigare forskning och (2) utförandet av 11 kvalitativa djupintervjuer med kommunala projektledare finner studien flera konflikter mellan den kommunala projektledarens två roller. Dessa konflikter bidrar även till svårigheter i att leva upp till det dubbla uppdraget. Flest konflikter uppstår i den kommunala projektledarens ramverk. Bland annat tycks byråkratin förslava projektarbetet. Somliga projektledare finner däremot sätt att bemöta konflikter, där kommunikation gentemot politiker kan anses vara av störst vikt. Förhoppningen är att förvaltningar tar till sig studiens resultat och förbättrar sin projektverksamhet.

Denna studie har haft som mål att undersöka hur tjänstemän inom myndigheterarbetar med sina känslor, inom deras arbete med enskilda individer, som ofta är iutsatta situationer. Vi vill med detta kunna svara på frågeställningar kring hurdessa tjänstemän arbetar med sina emotioner, men även om det kan uppståmotstridiga krav i arbetet och hur eventuella konsekvenser av dessa hanteras.Arbetet presenteras som kvalitativt, och har inslag av både deduktivt ochinduktivt tillvägagångssätt, med infallsvinklar av socialkonstruktivism ochhermeneutiska tankegångar. I utförandet av studien har vi använt oss av en semistrukturerad intervjuform med sammanlagt tio respondenter från tre olikamyndigheter, vilka är Arbetsförmedlingen, Socialförvaltningen ochSocialpsykiatrin. I arbetet har en bild av tjänstemannen växt fram, där det finnsbehov av att finna balans mellan empati och distansering gentemot enskildaindivider. Förutom detta framställs den administrativa delen som något somtynger ner motivationen och skapar stress, medan det kollegiala stödet ger enpositiv inverkan på arbetet. / This study has had its goal to see how official workers within governmentexercise of public authority, work with their emotions, when meeting withpeople in difficult circumstances. The aim is then to be able to answer suchquestions as “how do official workers deal with their emotions?”, but also ifthere can be cases where conflicts might occur within the worker and how theyhandle such consequences. This study is of quality nature, with hints of bothdeduction and induction practice, with social constructivism as approach andhermeneutics perspective. In the empirical gathering of information we haveused semi-structured interviews with a total of ten informants from threedifferent government organizations, consisting of Employment service, Socialservice center and Social psychiatry. Through this work a clearer portrait of theofficial worker has appeared, as a human in great need to find a balance betweenempathy and distance towards individuals. Apart from this the administrativepart of the work is what’s experienced as the anchor that weighs downmotivation and creates stress, while the positive aspect against this is with thesupport that comes from co-workers.