Föreliggande studie syftar att undersöka rollhantering bland ideella ledare inom bandy utifrån två aspekter, egna rollskiften samt hantering av andras rollskiften. Rollskiftet avser skiftet mellan föräldrarollen och ledarrollen. För att besvara syftet och forskningsfrågorna användes en kvalitativ forskningsansats i form av semistrukturerade intervjuer. I vår studie intervjuades totalt sju ideellt aktiva bandyledare från flertal orter runtom i Sverige. Sex av de sju är föräldrar och ledare. Intervjuernas upplägg och kodning inspirerades av ett fenomenologiskt perspektiv. Insamling av data skedde genom semistrukturerade intervjuer. Teorierna som tillämpades för att analysera och tolka det insamlade materialet från intervjuerna är Mertons rollbegrepp och Goffmans teorier om rollagerande. Därtill användes även Ahrnes och Hedströms teori om relationen mellan organisationer och människor för att förklara hur människor agerar utifrån organisationstillhörighet.    Analysen påvisar att rollskiften ständigt sker samt att informanterna hanterar rollskiftena på olika sätt, antingen genom att slå samman eller särskilja de olika rollerna. Med hjälp av Goffman och Merton förklaras detta genom acceptans för rolluppsättningen, rollomfamning och lyckade framträdanden där informanterna omfamnar ledarrollen och övertygar samtliga spelare om sin roll. Intervjuerna påvisar även att föreningar agerar för att påverka föräldraengagemanget genom att bland annat tillämpa förhållningsregler i form av uppförandekoder. När det uppstår konflikter eller situationer där föreningsdokument överträds, tillämpas i första hand samtal då föreningarna sällan utesluter individer som vill engagera sig ideellt. Vårt resultat stämmer därmed överens med tidigare slutsatser av Ahrne och Hedström (1999) om auktoritet och sammanhållning där individerna delar ett gemensamt intresse. Samma auktoritet används för att kontrollera och motivera medlemmar i föreningen. Föreningarna tillämpar främst en socialiseringsstrategi, där föreningsmedlemmar spenderar mycket tid tillsammans och där målet är att skapa medlemmar som instämmer med alla organisatoriska krav samt att göra dem beroende av föreningen.

Identitets- och åtkomsthantering innebär att hantera systemanvändares identiteter och deras åtkomst till olika system. För att kontrollera att en identitet är den som den utger sig för att vara och tilldela rätt åtkomst utefter detta används autentisering och auktorisering. Karlstads kommun genomförde nyligen ett projekt med syftet att modernisera den dåvarande plattformen som hanterade kommunens användarkonton och öka automationen på ett säkert och effektivt sätt. I denna uppsats har kommunens arbete med identitets- och åtkomsthantering undersökts för att ta reda på hur de arbetar med identiteter och åtkomst och om projektet har bidragit med nytta som de anställda kan gagnas av. För att ta reda på detta har fyra intervjuer genomförts med involverade i projektet på Karlstads kommuns IT-avdelning samt tre personer i olika verksamheter i kommunen för att få både projektdeltagarnas och verksamheternas uppfattning. Resultatet av intervjuerna visar att projektet har resulterat i en uppdaterad plattform som bidrar med ett antal nya funktioner. Bland annat användarkonton som skapas automatiskt, förenklad inloggning med tillgång till fler resurser och möjlighet till flera engagemang till samma konto om en användare till exempel både är anställd och elev i kommunen. Slutsatsen för denna undersökning är att plattformen har skapat många nya möjligheter och att mer funktionalitet kommer i framtiden. Arbetet har förändrats för enstaka anställda men de flesta märker ingen större skillnad ännu.

Idag finns kommunala projektledare som till följd av projektformens popularitet måste hantera både rollen som projektledare och rollen som tjänsteman. Denna studie undersöker konflikter mellan de två rollerna som presenterats och besvarar frågan om hur den kommunala projektledaren hanterar sitt dubbla uppdrag, för att synliggöra för läsaren den kommunala projektledarens svårigheter med sin tvåsidiga rollhantering. Genom (1) sitt analysverktyg som baseras på tidigare forskning och (2) utförandet av 11 kvalitativa djupintervjuer med kommunala projektledare finner studien flera konflikter mellan den kommunala projektledarens två roller. Dessa konflikter bidrar även till svårigheter i att leva upp till det dubbla uppdraget. Flest konflikter uppstår i den kommunala projektledarens ramverk. Bland annat tycks byråkratin förslava projektarbetet. Somliga projektledare finner däremot sätt att bemöta konflikter, där kommunikation gentemot politiker kan anses vara av störst vikt. Förhoppningen är att förvaltningar tar till sig studiens resultat och förbättrar sin projektverksamhet.

Vi har undersökt konsultchefer på ett bemanningsföretag. Syftet med studien har varit att ta reda på hur de upplever sina olika roller, vilket känsloarbete de utför i dessa roller, samt hur ledarskapet ser ut i chefsrollen. Vi har utgått från ett individperspektiv och med kvalitativ ansats intervjuat sex konsultchefer på ett bemanningsföretag, för att ta reda på vår frågeställning: Hur upplever konsultcheferna sina olika roller (som chef och säljare) och vilket känsloarbete utför de i rollerna mot konsulter och kunder? Denna har vi besvarat med hjälp av tre huvudsakliga teoretiska ramar: Goffmans (2009) dramaturgiska teori, Hochschilds (2003)teorier om emotionellt arbete och slutligen Sandahl et al.s (2010) teorier om chefens roll i organisationen. Undersökningen visade att konsultcheferna upplever det vara viktigare att “hålla rollen” som säljare mot kunder, än rollen som chef mot konsulter. De använder sig av Surface acting i sitt känsloarbete för att göra kunderna nöjda. Konsultcheferna bearbetar sina “underliggande äkta känslor” genom att samtala med sina kollegor. I rollen som chef är konsultcheferna behandlande mot konsulterna, samtidigt som de leder och styr konsulterna i arbetet.