No description available.

Inledning: Bandy har en låg skadeincidens med cirka 7 skador per 1000 matchtimmar. Den vanligaste skadelokalisationen är ansiktet som står för ca en tredjedel av rapporterade skador. Eftersom antalet studier inom bandy är begränsat, finns anledning till att öka kunskapen om skadepanoramat, för att på sikt kunna arbeta förebyggande för att minska antalet skador. Syfte: Att med en kvantitativ ansats analysera rapporterade skador i elitseriebandy herrar 2007-2012. Metod: Resultatet av samtliga inrapporterade skador mellan 2007-2012 har analyserats. Materialet bestod av det totala antalet individer från lag som rapporterat skador, totalt 378 spelare. Resultat: Totalt rapporterades 97 skador under 2007-2012. Av dessa klassades 36 % (35/97) som allvarliga, det vill säga spelaren bedömdes avstå träning samt match mer än sju dagar. Ansiktsskador stod för 28 % (29/97) av skadorna. Slutsats: Studien visade i att ansiktsskador var den vanligaste skadelokalisationen, och att andelen allvarliga skador i likhet med tidigare studie inom elitbandy var hög. Nyckelord: ansiktsskada, bandy, retrospektiv, skadeprevention / Introduction: A low injury incidence has been reported from elite bandy (approximately 7 injuries/1000 game hours). The most common location was in the face, which represent about 30% of reported injuries. However, the studies are few and more knowledge is needed to support planning of preventive measures. Objective: To investigate injuries in Elite male bandy the years 2007-2012. Method: All reported injuries from participating teams in the Swedish professional 2007-2012 has been analysed. The participants consisted of 378 players followed between one and four seasons. Result: Totally, 97 injuries were reported during 2007-2012. Of those were 36 % (35/97) classified as severe, meaning that the player could not participate in training or games for at least 7 days. Facial injuries represent 29 % (28/97) of total injuries. Conclusion: Present study show similar results as previous report that face injuries is the most common injury in male elite bandy, and that the share of severe injuries is high. Key words: bandy, facial injury, injury prevention, retrospective

Föreliggande studie syftar att undersöka rollhantering bland ideella ledare inom bandy utifrån två aspekter, egna rollskiften samt hantering av andras rollskiften. Rollskiftet avser skiftet mellan föräldrarollen och ledarrollen. För att besvara syftet och forskningsfrågorna användes en kvalitativ forskningsansats i form av semistrukturerade intervjuer. I vår studie intervjuades totalt sju ideellt aktiva bandyledare från flertal orter runtom i Sverige. Sex av de sju är föräldrar och ledare. Intervjuernas upplägg och kodning inspirerades av ett fenomenologiskt perspektiv. Insamling av data skedde genom semistrukturerade intervjuer. Teorierna som tillämpades för att analysera och tolka det insamlade materialet från intervjuerna är Mertons rollbegrepp och Goffmans teorier om rollagerande. Därtill användes även Ahrnes och Hedströms teori om relationen mellan organisationer och människor för att förklara hur människor agerar utifrån organisationstillhörighet.    Analysen påvisar att rollskiften ständigt sker samt att informanterna hanterar rollskiftena på olika sätt, antingen genom att slå samman eller särskilja de olika rollerna. Med hjälp av Goffman och Merton förklaras detta genom acceptans för rolluppsättningen, rollomfamning och lyckade framträdanden där informanterna omfamnar ledarrollen och övertygar samtliga spelare om sin roll. Intervjuerna påvisar även att föreningar agerar för att påverka föräldraengagemanget genom att bland annat tillämpa förhållningsregler i form av uppförandekoder. När det uppstår konflikter eller situationer där föreningsdokument överträds, tillämpas i första hand samtal då föreningarna sällan utesluter individer som vill engagera sig ideellt. Vårt resultat stämmer därmed överens med tidigare slutsatser av Ahrne och Hedström (1999) om auktoritet och sammanhållning där individerna delar ett gemensamt intresse. Samma auktoritet används för att kontrollera och motivera medlemmar i föreningen. Föreningarna tillämpar främst en socialiseringsstrategi, där föreningsmedlemmar spenderar mycket tid tillsammans och där målet är att skapa medlemmar som instämmer med alla organisatoriska krav samt att göra dem beroende av föreningen.

<p>Syfte</p><p>Syftet med undersökningen har varit att studera hur elitbandytränare arbetar med att utveckla individer genom målsättning, roller och konflikthantering i sina respektive lagprocesser.</p><p>Frågeställningarna har varit: Hur arbetar elittränare inom bandy med individuell målformulering i lagprocessen? Hur arbetar elittränare inom bandy med individer gällande roller i lagprocessen? Hur hanterar elittränare inom bandy konflikter i lagprocessen?</p><p>Metod</p><p>Undersökningen gjordes på allsvenska tränare inom bandy. Urvalet till denna undersökning har skett i relation till syftet, föreställningar, kön och geografi. Urvalet grundade sig på föreställningen/uppfattningen att två av respondenterna var kunniga angående coachande samtal och två var mindre bekanta med sådana samtal. Insamlingen av empiriska data har skett genom intervjuer och sammanlagt intervjuades fem tränare (en under förundersökningen och fyra under huvudundersökningen). Datainsamlingen ägde rum efter tränarnas behov (gällande tidpunkt och plats) med bandupptagning och följande utskrift.</p><p>Resultat</p><p>Tre av tränarna arbetar med individuell målfomulering, dock med lite olika utgångspunkter. Tränarna använder sig av lite olika metoder gällande utvärdering av mål och för att förstärka målbilder. Två av tränarna utvärderar mål i stor grupp. Samtliga av tränarna som arbetar med målformulering ser tydliga effekter. Samtliga tränare tycker att varje individ har ett speciellt bidrag till lagprocessen. De tycker att det är viktigt att spelarna är delaktiga och vill kunna ställa krav eller förväntningar på dem. Samtliga av tränarna tycker att det finns individer som tar mer plats än andra. De kan verka både i positiv och negativ bemärkelse. Samtliga av tränarna tycker att det är viktigt med regler för att minimera vissa konfliktillfällen. De ger dock en tvetydig bild. Tränarna beskriver rollkonflikter och att slitningar upstår när normer bryts. Samtliga av tränarna tycker att det är viktigt med regler för att minimera vissa konfliktillfällen.</p><p>Slutsatser</p><p>Två av tränarna tycks arbeta som coacher genom att de sätter upp mål, som de följer upp, med sina respektive lagmedlemmar dessutom med vetenskaplig förankring i utgångspunkten för arbetet. Tränarna kan identifiera två typer av informella roller som författaren beskriver. Samtliga vill att alla spelare skall delta i lagprocessen. En bra teknik för att få individer som inte pratar så mycket att bli mer aktiva är att dela upp laget i smågrupper och diskutera. Tränarna ger en tvetydig bild av huruvida konflikter är skadliga. Samtliga respondenter tycker att det är viktigt med regler för att minimera vissa konfliktillfällen.</p>

Syfte Syftet med undersökningen har varit att studera hur elitbandytränare arbetar med att utveckla individer genom målsättning, roller och konflikthantering i sina respektive lagprocesser. Frågeställningarna har varit: Hur arbetar elittränare inom bandy med individuell målformulering i lagprocessen? Hur arbetar elittränare inom bandy med individer gällande roller i lagprocessen? Hur hanterar elittränare inom bandy konflikter i lagprocessen? Metod Undersökningen gjordes på allsvenska tränare inom bandy. Urvalet till denna undersökning har skett i relation till syftet, föreställningar, kön och geografi. Urvalet grundade sig på föreställningen/uppfattningen att två av respondenterna var kunniga angående coachande samtal och två var mindre bekanta med sådana samtal. Insamlingen av empiriska data har skett genom intervjuer och sammanlagt intervjuades fem tränare (en under förundersökningen och fyra under huvudundersökningen). Datainsamlingen ägde rum efter tränarnas behov (gällande tidpunkt och plats) med bandupptagning och följande utskrift. Resultat Tre av tränarna arbetar med individuell målfomulering, dock med lite olika utgångspunkter. Tränarna använder sig av lite olika metoder gällande utvärdering av mål och för att förstärka målbilder. Två av tränarna utvärderar mål i stor grupp. Samtliga av tränarna som arbetar med målformulering ser tydliga effekter. Samtliga tränare tycker att varje individ har ett speciellt bidrag till lagprocessen. De tycker att det är viktigt att spelarna är delaktiga och vill kunna ställa krav eller förväntningar på dem. Samtliga av tränarna tycker att det finns individer som tar mer plats än andra. De kan verka både i positiv och negativ bemärkelse. Samtliga av tränarna tycker att det är viktigt med regler för att minimera vissa konfliktillfällen. De ger dock en tvetydig bild. Tränarna beskriver rollkonflikter och att slitningar upstår när normer bryts. Samtliga av tränarna tycker att det är viktigt med regler för att minimera vissa konfliktillfällen. Slutsatser Två av tränarna tycks arbeta som coacher genom att de sätter upp mål, som de följer upp, med sina respektive lagmedlemmar dessutom med vetenskaplig förankring i utgångspunkten för arbetet. Tränarna kan identifiera två typer av informella roller som författaren beskriver. Samtliga vill att alla spelare skall delta i lagprocessen. En bra teknik för att få individer som inte pratar så mycket att bli mer aktiva är att dela upp laget i smågrupper och diskutera. Tränarna ger en tvetydig bild av huruvida konflikter är skadliga. Samtliga respondenter tycker att det är viktigt med regler för att minimera vissa konfliktillfällen.

A journalist’s task is to – in a fair, balanced and objective way – deliver news to the world. But how does it affect a sportswriter’s reporting when he/she has two teams to monitor? Can you still be objective reguarding both teams, or does one team get more attention then the other? The purpose of this study was to examine the objectivity in the reporting of the two bandy teams Bollnäs GIF and Edsbyns IF in the local news paper Ljusnan. Based on different theories of objectivity, I conducted a quantitative content analysis and a qualitative critical discourse analysis of articles written during two Elite League seasons. The result showed a constant slight advantage for Bollnäs GIF before Edsbyns IF. / Journalistens uppgift är att på ett nyanserat, balanserat och objektivt sätt förmedla nyheter till allmänheten. Men hur påverkas rapporteringen för en sportjournalist när man har två lag att rapportera om? Kan man fortfarande vara rättvis och objektiv, eller får det ena laget mer publicitet än det andra? Syftet med den här studien var att undersöka hur objektivt lokaltidningen Ljusnan rapporterat om de två bandylagen Bollnäs GIF och Edsbyns IF. Med utgångspunkt i teorier om objektivitet har jag genomfört en kvantitativ innehållsanalys och en kvalitativ kritisk diskursanalys på artiklar skrivna under två elitseriesäsonger. Resultatet visade, både i den kvantitativa och kvalitativa analysen, på ett konstant litet övertag för Bollnäs GIF.

<p>Syfte</p><p>Syftet med föreliggande studie är att jämföra tre manliga elittränares arbetssätt i rollen som coach, analysera deras synsätt på coachrollen samt beskriva vägen till framgång.</p><p>Frågeställningar</p><p>Hur kan de tre elittränarnas bakgrund beskrivas?</p><p>På vilket sätt ser de tre elittränarna på sin roll som coach och hur arbetar de i praktiken?</p><p>Hur ser kollegorna och spelarna, i det egna laget, på elittränaren i rollen som coach?</p><p>Om det finns några gemensamma nämnare för tränarna, vilka är de?</p><p>Vilka är framgångsfaktorerna?</p><p>Metod</p><p>Undersökningen är genomförd i tre steg:</p><p>1. Observationer av de tre elittränarna i rollen som coach under en tävlingsmatch. Dessa obser-vationer är gjorda utifrån ett eget författat observationsprotokoll.</p><p>2. Halvstrukturerade intervjuer med en assisterande tränare och en lagkapten, inom respektive idrott, för att få deras syn på tränaren ifråga.</p><p>3. Halvstrukturerade intervjuer med de tre elittränarna.</p><p>Resultat</p><p>De undersökta tränarna har en tydlig självbild. Denna självbild förstärktes genom observatio-ner och kompletterande intervjuer. Alla intervjuade tilltalades av de aktuella tränarnas lugna coachstil. Tränarna är präglade av sin idrottsliga uppväxt, de har många av sina värderingar därifrån. De är kunniga och noggranna i sitt arbete och strävar efter att skapa en positiv och stimulerande miljö. Kommunikation är ett arbetsredskap. Coacherna har många gemensamma nämnare, exempelvis: uppväxtmiljö, långa karriärer inom respektive idrott, engagemang, öd-mjukhet och situationsanpassat ledarskap.</p><p>Slutsats</p><p>De tre undersökta tränarna har i mångt och mycket samma arbetssätt. De sätter laget och den enskilde spelaren i fokus under såväl träning som match. Vid dessa tillfällen har tränarna total koncentration på laget och spelarna. De arbetar mycket hårt för att laget ska nå framgång. Vä-gen till framgång kan bero på tillfälligheter, men hårt arbete och ödmjukhet inför uppgiften, här och nu, ger troligtvis utslag i det långa loppet.</p> / <p>Purpose</p><p>The purpose of this essay is to compare three male elite coaches’ way of working, analyze their views on coaching, as well as describing the road to success.</p><p>Questions</p><p>How can the background of the coaches´ be described?</p><p>What are the three coaches’ views on coaching, and how do they coach in real life?</p><p>What do team colleagues and team players think of their trainer, as a coach?</p><p>If there are any common factors for the coaches, could they be identified?</p><p>What are the factors for success?</p><p>Method</p><p>This study focuses on bandy, soccer and ice hockey and is carried out in three steps:</p><p>1) Through observations of the trainers in their roles as coaches during a</p><p>competition match.</p><p>2) Through semi structured interviews with one team colleague and one</p><p>team player from each sport.</p><p>3) Through semi structured interviews with the three coaches themselves.</p><p>Result</p><p>The coaches have a clear self-image, which was confirmed through observation and supplementary interviews. All the interviewees like the coaches’ calm coaching style. The coaches are formed by their athletic upbringing, from which many of their values have derived. They are knowledgeable and precise in their work, and strive to create a positive and stimulating environment. Communication is a basic work tool. The three coaches have many things in common, for example upbringing, long careers, commitment, a humble attitude and well-adjusted leadership.</p><p>Conclusion</p><p>The coaches’ way of working is, in many respects, carried out in the same way. They put the team and the individual player in focus, both during practice and matches. They work hard in order for the team to reach success. The road to success can depend on chance, but hard work and a humble attitude toward the task will most likely yield better results in the long run.</p>

Syfte Syftet med föreliggande studie är att jämföra tre manliga elittränares arbetssätt i rollen som coach, analysera deras synsätt på coachrollen samt beskriva vägen till framgång. Frågeställningar Hur kan de tre elittränarnas bakgrund beskrivas? På vilket sätt ser de tre elittränarna på sin roll som coach och hur arbetar de i praktiken? Hur ser kollegorna och spelarna, i det egna laget, på elittränaren i rollen som coach? Om det finns några gemensamma nämnare för tränarna, vilka är de? Vilka är framgångsfaktorerna? Metod Undersökningen är genomförd i tre steg: 1. Observationer av de tre elittränarna i rollen som coach under en tävlingsmatch. Dessa obser-vationer är gjorda utifrån ett eget författat observationsprotokoll. 2. Halvstrukturerade intervjuer med en assisterande tränare och en lagkapten, inom respektive idrott, för att få deras syn på tränaren ifråga. 3. Halvstrukturerade intervjuer med de tre elittränarna. Resultat De undersökta tränarna har en tydlig självbild. Denna självbild förstärktes genom observatio-ner och kompletterande intervjuer. Alla intervjuade tilltalades av de aktuella tränarnas lugna coachstil. Tränarna är präglade av sin idrottsliga uppväxt, de har många av sina värderingar därifrån. De är kunniga och noggranna i sitt arbete och strävar efter att skapa en positiv och stimulerande miljö. Kommunikation är ett arbetsredskap. Coacherna har många gemensamma nämnare, exempelvis: uppväxtmiljö, långa karriärer inom respektive idrott, engagemang, öd-mjukhet och situationsanpassat ledarskap. Slutsats De tre undersökta tränarna har i mångt och mycket samma arbetssätt. De sätter laget och den enskilde spelaren i fokus under såväl träning som match. Vid dessa tillfällen har tränarna total koncentration på laget och spelarna. De arbetar mycket hårt för att laget ska nå framgång. Vä-gen till framgång kan bero på tillfälligheter, men hårt arbete och ödmjukhet inför uppgiften, här och nu, ger troligtvis utslag i det långa loppet. / Purpose The purpose of this essay is to compare three male elite coaches’ way of working, analyze their views on coaching, as well as describing the road to success. Questions How can the background of the coaches´ be described? What are the three coaches’ views on coaching, and how do they coach in real life? What do team colleagues and team players think of their trainer, as a coach? If there are any common factors for the coaches, could they be identified? What are the factors for success? Method This study focuses on bandy, soccer and ice hockey and is carried out in three steps: 1) Through observations of the trainers in their roles as coaches during a competition match. 2) Through semi structured interviews with one team colleague and one team player from each sport. 3) Through semi structured interviews with the three coaches themselves. Result The coaches have a clear self-image, which was confirmed through observation and supplementary interviews. All the interviewees like the coaches’ calm coaching style. The coaches are formed by their athletic upbringing, from which many of their values have derived. They are knowledgeable and precise in their work, and strive to create a positive and stimulating environment. Communication is a basic work tool. The three coaches have many things in common, for example upbringing, long careers, commitment, a humble attitude and well-adjusted leadership. Conclusion The coaches’ way of working is, in many respects, carried out in the same way. They put the team and the individual player in focus, both during practice and matches. They work hard in order for the team to reach success. The road to success can depend on chance, but hard work and a humble attitude toward the task will most likely yield better results in the long run.

Denna studie syftade till att undersöka elitidrottares anknytning till arbete under och efter avslutad idrottskarriär - och deras psykiska välbefinnande och anpassning kring avslutet på karriären. Studien var avgränsad till sporten bandy och gjord i en svensk småstad där bandy är den största på orten. Studien gjordes med intervjuer, antingen ansikte mot ansikte eller per telefon. Resultatet visade att samtliga upplevde att de hade haft stor hjälp av sin organisation/klubb att hitta jobb, och hade jobbat större delen under sina aktiva idrottskarriärer. Samtliga hade heltidsanställningar när intervjuerna gjordes. Deltagarna anpassade sig bra till ett civilt yrkesliv efter avslutad idrottskarriär  - trots att den första perioden just vid tiden runt avslutet upplevdes som traumatisk. Det psykiska välbefinnandet upplevdes som gott när väl denna anpassning skett. / Ina qualitative study professional athletes relation to employment - during andafter retirement from the sport was explored. The psychological transition fromactive to retired active was also investigated - and so was the psychologicalwell-being . The study was limited to the sport of bandy and the study was done in a smallSwedish town where bandy is the biggest sport around.  Interviews were made face to face with theinformants, or by telephone. The result showed that all the informants felt thatthey have had great assistance from the club in  finding employment, and all informants had civilemployments during their career as professional athletes.  All informants had fulltime employments whenthe interviews were made (except for one who was retired). The participants adjustedthemselves well psychologically to a life focused solely on family and a civilcareer - though the first period just around the retirement from bandy wereexperienced as traumatic.  Thepsychological well-being was experienced as good when the transition fromprofessional athlete to a civil career was well in place.

Att ge sponsorer det perfekta erbjudandet – En undersökning om Ljusdals Bandyklubb Bandyföreningar har det ofta tufft ekonomiskt och för att förbättra den ekonomiska ställningen kan föreningen öka sina sponsorintäkter. Syftet med den är studien blev således att undersöka hur en idrottsförening kan öka sina sponsorintäkter, samt hur en idrottsförening ger sponsorn det perfekta erbjudandet. Uppsatsen utgörs av en fallstudie och främst av en kvalitativ form. En induktiv ansats användes för att kunna forma en teori. Primärdata har samlats in genom fem olika intervjuer, vilka har analyserats utifrån det hermeneutiska synsättet. Även en enkät har använts vid insamlingen av primärdata. Primärdata presenteras i ett empirikapitel där varje intervju sammanfattas samtidigt som enkätundersökningens resultat presenteras med en fråga i taget. Primärdata och sekundärdata ligger till grund för analysen och slutsatsen i slutet av studien. Resultaten från studien kan användas som komplement för en idrottsförening så att de kan se vad sponsorer vill ha, och därmed kunna ta mer betalt för sina tjänster. Studien visar hur Ljusdals BK kan förbättra sina relationer och motprestationer för att slutligen också öka sina sponsorintäkter. Även andra bandyföreningar eller mindre idrottsföreningar skulle kunna ha nytta av studien om de vill se hur de kan förbättra sponsorintäkterna.