Sammanfattning Syfte och frågeställningar  Syftet med studien var att få ökad kunskap om hur ett antal svenska bandytränare beskriver sammanhållning, hur tränare tycker att de ska arbeta med sammanhållning samt vilka fördelar tränare upplever med ökad sammanhållning i sitt bandylag. Studien ska förhoppningsvis ge en insikt över hur bandytränare förhåller sig till sammanhållning i deras arbete, vilket skulle kunna visa på styrkor och förbättringsmöjligheter. Frågeställningar: Hur beskriver bandytränare sammanhållning? Hur arbetar bandytränare med sammanhållning? Vilka fördelar upplever bandytränare att bra sammanhållning ger? Metod  Studien undersökte hur bandytränare förhåller sig till sammanhållning genom individuella semistrukturerade intervjuer. Tränarna som deltog i studien var män som hade en medelålder på 49 år och en median på 51 år. Tränarnas berättelser har analyserats genom innehållsanalys. Resultat  Tränarna anser att sammanhållning är viktigt i ett lag och att det ständigt förändras. Arbetet med sammanhållning ska ske långsiktigt och kontinuerligt. Strategier för att nå sammanhållning är ökad kommunikation som är rak och öppen både mellan spelare och mellan tränare och spelare. Tränare arbetar med att bygga rätt kommunikationsnormer genom att närvara i träningsmiljöer där spelarnas kommunikation sker. Aktiviteter som har annat innehåll än bandy ses som en bra strategi för att bygga sammanhållning genom att spelare får en större förståelse för andra spelares roller i laget. Fördelarna med sammanhållning enligt tränarna är bland annat att spelare kämpar hårdare för varandra och att de trivs och stöttar varandra.   Slutsats Tränarna har en gemensam syn på sammanhållningens karaktär och dess fördelar men har varierande uppfattning hur de ska arbeta med sammanhållning. / <p>Ämneslärarprogrammet, Specialidrott</p>

Vid matchspel i lagidrott uppstår akut trötthet som drabbar muskelfunktionen hos deltagarna. Tidigare studier inom lagidrotter har visat skillnader mellan fysiska egenskaper och akut trötthet. Hur dessa skillnader visar sig hos bandyspelare är i dagsläget outforskat. Syfte och frågeställningar: Studien syftar till att undersöka hur aerob förmåga och muskelstyrka påverkar akut trötthet efter avslutad bandymatch bland bandyspelare i åldern 16-19 år. För att besvara studiens syfte utarbetades följande frågeställningar; Vilka skillnader finns det i akut trötthet hos bandyspelare i åldern 16-19 år med hög fysisk kapacitet och låg fysisk kapacitet sett till aerob förmåga och muskelstyrka? Vilka samband finns det mellan akut trötthet och aerob förmåga samt muskelstyrka hos bandyspelare i åldern 16-19 år? Metod: 15 stycken bandyspelare i åldrarna 16–19 år hemmahörande i två olika bandyföreningar i Sverige deltog i studien. Syfte och frågeställningar besvarades genom mätningar av fysiska egenskaperna, aerob förmåga och muskelstyrka. Fysiska egenskaperna analyserades genom skillnader och samband till studiens trötthetsmarkörer, som innefattade CMJ, laktat, upplevt mående och muskeltrötthet. Dessa markörer användes för att studera den akuta trötthet som uppstod efter en simulerad bandymatch. Resultat: Studien visade inte på någon skillnad mellan hög och låg fysisk kapacitet på deltagarnas akuta trötthet. Studien fann inte heller något signifikant samband mellan akut trötthet och aerob förmåga samt muskelstyrka. Något som antyder att aerob förmåga och muskelstyrka inte påverkar akut trötthet hos bandyspelare i åldrarna 16-19 år efter avslutad bandymatch.

Inledning: Bandy är en vinterlagsport som innehåller både fysiska och tekniska krav. Till författarnas kännedom finns begränsat med vetenskaplig forskning om bandyspelares fysiska krav under match. Syfte: Syftet med denna studie var att beskriva manliga elitbandyspelares rörelseprofiler utifrån total distans, maximal hastighet, medelhastighet, speltid, hastighetszoner och acceleration under matchsituation mellan olika spelarpositioner. Metod: Datainsamlingen utfördes med tio hertz GPS-enheter på ett elitserielag i bandy från mellersta Sverige under säsongen 2014/15. Sex till åtta manliga elitbandyspelare studerades under elva matchtillfällen. Data analyserades både deskriptivt och genom envägs variansanalys (ANOVA) för att se signifikanta skillnader mellan spelarpositioner. Resultat: Mätningarna visade att spelarpositionen halv uppnådde den längsta totala distansen. Anfall hade den högsta medelhastigheten och utförde flest antal accelerationer per spelad minut. Spelarpositionen libero, back och halv hade den högsta speltiden och det var signifikanta skillnader till mittfält och anfall. Libero och back hade i de två långsammaste hastighetszonerna högst procent av total distans och utförde flest antal aktioner. Halv, mittfält och anfall hade i de två snabbaste hastighetszonerna högst procent av total distans och utförde flest antal aktioner. Slutsats: Detta indikerade att halv, mittfält och anfall hade likande resultat och hade de största fysiska kraven under match jämfört mot libero och back. / Introduction: Bandy is a team winter sport that contains both physical and technical demands. To the authors knowledge there is a limited scientific research on bandy player’s physical demands during the matches. The Aim: The aim of this study was to describe the male elite bandy players movement profiles based on total distance, maximum velocity, mean velocity, game time, velocity zones and acceleration during the match between different playing positions. Method: Data was collected with ten hertz GPS-units in an elite league team in bandy from middle of Sweden during the season 2014/15. Six to eight male elite bandy players were examined during eleven matches. Data were analyzed both descriptive and with one-way analysis of variance (ANOVA) to see significant differences between playing positions. Results: The measurements showed that the playing position half preformed the longest total distance. Forward preformed the highest mean velocity and performed the most number of accelerations per played minute. The playing positions libero, back and half had the highest game time and had significant differences to midfield and forward. Libero and back had the highest percent of the total distance, and performed the highest number of efforts in the two slowest velocity zones. Half, midfield and forward had the highest percent of the total distance and performed the highest number of efforts in the two fastest velocity zones. Conclusion: This indicated that half, midfield and forward had similar results and had the highest physical demands during the game compared to libero and back.

No description available.

No description available.

During the spring of 2013 we developed a visual identity for Jönköping Bandy, a bandy association in Jönköping, which was founded in 1947. Jönköping Bandy’s main problem was the low interest for the association by the local people. The association also had problems with the economy, which made it hard for them to merchandise themselves. In Jönköping, there were a lot of sport associations, and therefore, it was difficult to find sponsors. One way to help the association, was to create a good visual identity for them. A visual identity that would reflect on the proper values of the association. The intention was: “Through graphical design, we want to convey Jönköping Bandy to a larger amount of people, and get increased knowledge in graphical idiom.” and was torn apart into these three questions: What core values does Jönköping Bandy have, and how can we convey them through the visual identity? Which visual materials does Jönköping Bandy need? How do other teams in Allsvenskan Södra merchandise themselves through their websites? The work began with a study of relevant theoretical literature, with focus on graphical design. After studying literature, we went into a more investigative section, where we interviewed Jönköping Bandy, and performed a survey with members of the association. With the survey, we corroborated the associations values. We also performed a competitive analysis about the other teams in Allsvenskan Södra and interviewed experts. We analysed the scientific studies, and compiled the information that we distilled from it. Our analysis showed that emotions such as sports, speed, family and children were in focus. After that, we started our design process, where the first step was to create a moodboard. The second step of our design process was to create an element, and after that create a basic layout to apply on the graphical materials in the visual identity. The finished visual identity became a strong, tuff profile that expressed a sense of sport and speed, which truly reflected Jönköping Bandy.    The conclusions of our work, was that the visual identity would help Jönköping Bandy to grow. Improvements that we would like to have seen, was that the enquiry could have been shorter, to give the design process more time. We would also have liked to seen competitive analyses that gave us more valuable information. / I examensarbetet under våren 2013 tog vi fram en grafisk profil åt Jönköping Bandy, en bandyklubb i Jönköping som bildades 1947. Problemet var att intresset för föreningen var lågt, och man saknade ekonomi för en bra marknadsföring. Det fanns många föreningar i och runt Jönköping, vilket även gjorde det svårt att locka sponsorer. Föreningen behövde en tydligare grafisk profil som speglade klubbens rätta värden och känslor. Syftet löd: ”Vi vill genom grafisk design nå ut med Jönköping Bandy till en större målgrupp, samt få fördjupade kunskaper inom grafiskt formspråk.” och bröts ner i dessa tre frågerställningar: Vilka kärnvärden har Jönköping Bandy och hur kan vi förmedla dem genom den grafiska profilen? Vilket grafiskt material behöver Jönköping Bandy? Hur profilerar sig andra bandylag i Allsvenskan södra genom sina webbsidor? Arbetet inleddes med en teoretisk studie där relevant litteratur inom området grafisk design studerades. Detta övergick sedan i en undersökande, vetenskaplig del. Där genomfördes intervjuer, konkurrentanalyser samt en enkätundersökning mot klubbens medlemmar, som styrkte klubbens kärnvärden. Samtliga vetenskapliga undersökningar sammanställdes och analyserades. Utifrån analysen startades designprocessen, där ett moodboard togs fram. Känslor som sport, fart, familj och barn/ungdomar sattes i fokus. Andra steget i designprocessen var att ta fram ett grafiskt element, som tillsammans med logotypen, skulle skapa en grundlayout, innan den applicerades på materialen i den grafiska profilen. Den grafiska profilen blev en enhetlig, tuff profil, med en stark känsla av sport och fart, där Jönköping Bandy speglades väl. Slutsatserna som drogs, var att den grafiska profilen kunde hjälpa Jönköping Bandy att växa. Förbättringar kunde vara att undersökningarna kortats ner, för att ge mer tid åt designprocessen. Konkurrentanalyser som gav mer väsentlig information hade även önskats.

Borlänge Bandy är en sportförening med säte i Borlänge. Målet med detta arbete var att utreda hur Borlänge Bandy uppfattas av sin målgrupp idag, och utifrån detta skapa en ny grafisk profil som gör att Borlänge Bandy bättre uppfattas som enhetligt av målgruppen, det vill säga bandyspelare på Borlänge Bandy, anställda och styrelseledamöter på Borlänge Bandy och nya potentiella medlemmar. Dessutom skapades en förnyad logotyp i enighet med åsikterna som kom fram i enkätundersökningarna som utfördes.   Genom flera enkätundersökningar gavs bakgrundsinformation om hur Borlänge Bandy uppfattas av sin målgrupp. Svaren från enkätundersökningarna låg sedan till grund för en förnyelse av Borlänge Bandys logotyp då det framkommit att en majoritet av Borlänge Bandys målgrupp ansåg att den behövde förändras. Genom diskussion med en fokusgrupp diskuterades förslag på en förnyad logotyp och utifrån deras kritik skapades en slutgiltigt förnyad logotyp. I fokusgruppen diskuterades även vilka typsnitt som passar att bli Borlänge Bandys nya hustypsnitt. Alla resultat som togs fram jämfördes och kontrollerades med hjälp av teorin som framtagits. En utvärderande fokusgrupp kontrollerade sedan att det önskade resultatet uppnåtts genom att jämföra Borlänge Bandys tidigare visuella utseende med den nya grafiska profilen som skapats.     Resultatet blev en ny grafisk profil med tillhörande grafisk manual till Borlänge Bandy innehållandes information om typografi, färger, logotyp, bildspråk, korrespondensmaterial, företagsprodukter och grafiska element. Om det grafiska materialet hanteras konsekvent skapas igenkänning. Slutsatserna blev att den nya grafiska profilen uppfattas som enhetlig och harmonisk enligt den utvärderande fokusgruppen bestående av Borlänge Bandys målgrupp. / Borlänge Bandy is a sports association based in Borlänge. Before this work took place they had no visual identity. To help Borlänge Bandy create better perception, a visual identity was created. The goal was to create a visual identity supported by the target group’s views. To investigate the target group's opinions on Borlänge Bandy’s visual appearance several surveys was conducted. These formed the basis for a renewal of Borlänge Bandy’s logotype. Material to the visual identity was analyzed in a focus group. This then led to an updated version of the logotype along with graphic material. An evaluative focus group then checked that the goal had been achieved. The result was a new visual identity with associated graphic identity manual to Borlänge Bandy that contains information about typography, colors, logotype, visual identity imagery, correspondence materials, business products and graphic elements. If the graphic material is handled with consistency it will create recognition. The conclusions were that the new visual identity is perceived as unified, harmonious, and related throughout the manual.

Det har skett stora förändringar inom kulturarvsfältet under senare tid, immateriella världsarvs, har öppnar upp för nya områden att utforska i termer av kulturarv. Idrotten och i synnerhet supporterkulturen har aldrig betraktats som en del av kulturarvsfältet. Syftet med den här uppsatsen är att undersöka om vi kan se fenomenet supporterkultur som ett kulturarv och hur det i så fall uttrycks. Ser supportrarna på sig själva som en del av kulturarvet och finns det skillnader mellan supportrar från olika lag och idrotter? Hur kan vi jämföra supporterkulturens kulturarv med nationens, som en form av föreställd gemenskap? Källmaterialet består i den första delen av webbplatserna och souvenirshopar till de tre klubbarna Djurgårdens IF, Edsbyns IF och Leksands IF och deras supportrars. Den andra delens källmaterial består av ett online-frågeformulär som supportrar svarade på. Metoden för att analysera materialet består av en innehållsanalys och diskursanalys. Svaren kommer vidare att diskuteras utefter teorin om föreställd gemenskap från Benedict Anderson och orientalism från Edward Said. Undersökningen visar på att fler av de uttryck som används inom supporterkulturen kan förstås i termer av kulturarv

This thesis concerns the development of Swedish ice hockey as a national phenomenon during the period 1920–1972. The dissertation explores how the sport of ice hockey in just over half a century was transformed from a rather insignificant North American cultural import to one of Sweden’s most treasured pursuits by and large, and harbouring a national team (known as “Tre Kronor”) that at the height of its popularity in 1970 gathered almost the whole nation (82 percent of the adult population) in front of TV-sets during national game broadcasts. The analytical approach of the study is grounded in the theoretical assumption that “to be Swedish” is something you “learn” on a daily basis, and that an investigation of how “the nation” is constructed as an imagined community must see to the interplay between national rhetoric on the one hand and national practice on the other. This means that the analysis moves on two different levels, where the first is comprised of the sporting practice in itself (teams, games, players etc.), while the other deals with the conception of ice hockey in relation to national identity. The empirical investigation shows that the introduction of ice hockey in Sweden was “launched from above” under the influence of unbridled nationalistic sentiment in Sweden at large at the turn of the 20th century. The study also shows that during the inter-war era the Swedish Ice Hockey Federation promoted the spread of ice hockey in Sweden by stressing the game’s benefits as a more practical sport than the similar and already established winter sport, bandy. It is also argued that in most cases it was not so much a genuine passion for the game itself, but instead prosaic factors (economical considerations, sporting success and maintenance of ice surface etc.) that made sporting clubs take up ice hockey. After World War II the public interest in ice hockey exploded in Sweden. In the cold war era, Tre Kronor came to function as a thermometer of how the so called Swedish model stood up in comparison to the superpowers of the world. The analysis also underlines the importance of the comprehensive organizational and moral rearmament of Swedish ice hockey at large conducted by the Swedish Ice Hockey Federation in the post-war era, since it helped its cultural incorporation in the Swedish welfare state and its connection to Swedish national identity

Tidigare studier har visat att övergången från junior till senior är en av de svårasteövergångarna i en idrottsligkarriär samtidigt ses övergången som en kritisk tid i livet. Miljönses både som en resurs och barriär beroende på hur individen upplever miljön, vidare visarforskning att motivation samt målmedvetenhet ses som resurser. Syftet med föreliggandestudie är med hjälp av semistrukturerade intervjuer studera elitbandyspelares upplevelser avövergången mellan junior till senior med betoning på krav, coping, barriärer och resurser. Istudien deltog fyra manliga elitbandyspelare från svenska landslaget mellan åldrarna 25-31år(M= 29, SD=2.34). Tre semi-strukturerade intervjuer genomfördes som baserades på temanutifrån studies syfte. Intervjuerna analyserades med hjälp av kvalitativ innehållsanalys.Resultatet visade att det förekom inre och yttre krav i samband med övergången såsomindividuella krav samt de fysiska skillnaderna. Miljön påverkar övergången både positivt ochnegativ, både när det kommer till faktorer i samt utanför sporten. Vidare ansågs mentalaresurser såsom självförtroende som en resurs medan skador som barriär. Deltagarna har haften målmedvetenhet under övergången som upplevts som coping. För framtida forskningrekommenderas vidare forskning inom bandy. Det är av intresse att forska kring skillnadermellan dam respektive herrspelare under övergången från junior till senior, vidare såförekommer intresse att forska kring ekonomiska skillnaderna mellan ryska respektivesvenska högsta ligan i bandy. / Previous studies has shown that the transition from junior to senior is one of the mostdifficult transitions in a sports career, at the same time the transition is seen as a critical periodin life. The environment can both be seen as a resource and a barrier, depending on how theathletes experience the environment. Furthermore, studies have shown that determination andgoal awareness are seen as resources. The purpose of the essay was to study elite bandyplayer’s experience of the transitions from junior to senior with the aid of semi-structuredinterviews with emphasis on experienced demands, coping, barriers and resources. Theparticipant were four male elite bandy players from the national team in Sweden at the age of25-31 (M= 29, SD=2.34).The participants in the study participated in three semi-structuredinterviews, were the themes were based on the purpose. The interviews were analyzed byusing a qualitative content analysis. The results showed that internal and external demandsduring the transition were individual demands as well as physical differences. Theenvironment affects the transition positively and negatively, both factors inside and outsidethe sport. Furthermore, mental resources as self-confidence were resources while injurieswere considered to be barriers. The participants have had goal awareness during the transitionwhich was considered as coping. For future recommendations, it is of interest to keepconducting research in bandy. More precisely, to investigate the differences between womenand men in the transition from junior to senior. It is also of interest to study the economicaldifference between the highest league in Russia and Sweden.