No description available.

Syftet med denna studie har varit att studera uteslutning på rasterna inom skolan ur ett elevperspektiv. Denna studie behandlar olika frågor om rastvaktens agerande, eller avsaknad av agerande. Författarna har använt sig av enkät som metod på två icke närliggande skolor, två klasser från årskurs fyra, samt två klasser från årskurs fem på vardera skola vid insamlingen av empirin. Reslutatet har visat att majoriteten av eleverna anser att rastvakterna agerar direkt vid en uteslutande situation samt att rastvaktens agerande oftast eller ibland hjälper. Indirekt mobbning verkar inte vara vanligt förekommande med det existerar. Elevernas förslag på åtgärder till rastvakterna är att de bör föra en dialog mellan rastvakter och elever. Eleverna vill även att rastvakterna ska säga till med pondus så att eleverna tar till sig allvaret samt att lärarna står för vad de säger till eleverna.

Detta examensarbete har undersökt hur muntlig kommunikationsängslan, eller med andra ord en hög grad av nervositet i samband med muntlig kommunikation, ter sig för ett urval av elever på högstadiet. Kommunikationsängslan som forskningsobjekt har beskrivits för att i studien kunna definieras innan genomförandet av undersökningen och analysen av resultatet. Forskningsöversikten har också beskrivit de olika kommunikativa situationer som elever ställs inför i dagens skola. Syftet med studien har varit att undersöka elever i högstadiets nionde årskurs och deras självrapporterade kommunikationsängslan vid muntlig kommunikation. Metoden som användes var en enkätundersökning, där resultatet analyserades utifrån respondenternas kön och det betyg de hade i svenska eller svenska som andraspråk. Det visade sig att eleverna i undersökningen ansåg att en stor publik och en formell kontext var det som orsakade mest kommunikationsängslan. Bland respondenterna var det vissa som rapporterade att de blev nervösa av de flesta situationer då de måste kommunicera muntligt. Majoriteten rapporterade dock att deras ängslan berodde mycket på vilken kontext de befann sig i. Flickor visade sig vara mer nervösa än pojkar i denna undersökning, trots att de även har högre betyg, vilket intressant nog står i kontrast med att det även visade sig att elever med låga betyg blev mer nervösa än elever med höga betyg.   Nyckelord: Kommunikation i skolan, högstadiet, kommunikationsängslan, talängslan, enkät, muntlig kommunikation

Syftet med denna studie är att undersöka högstadie- och gymnasielärares nuvarande arbetssituation och stressfaktorer samt att kunna påvisa om det finns några samband mellan dessa. Detta är en kvantitativ studie som baseras på 102 enkäter från lärare på högstadiet och gymnasiet i Uppsala kommun. Enkäterna har bearbetats i Excell för att få ut tabeller gällande lärarnas arbetssituation och upplevda stressfaktorer. De mest påverkande stressfaktorerna i lärarens arbete visade sig vara arbetsbelastning, arbetsmiljö samt förändringar. Gällande lärarnas olika arbetssituationer och deras upplevelse av stress kunde denna studie inte peka på några större skillnader, men vissa mönster kunde uppvisas. Dock var det tydligt att arbetsbelastning, arbetsklimat och förändring var de mest påverkande stressfaktorerna oberoende av lärarens arbetssituation eller bakgrund. Det fanns endast en faktor som verkade ha en betydande påverkan gällande lärares upplevelse av stressfaktorer. Denna faktor bestod av om lärarna arbetade på en friskola eller en kommunal skola, där de kommunala lärarna påverkades i betydligt större utsträckning av stressfaktorerna jämfört med friskolelärarna. Det är av intresse att i vidare studier genomföra en undersökning baserad på lärare i kommunala skolor och lärare i friskolor. Detta för att kunna urskilja vad det är som gör att friskolelärare enligt denna studie påverkas mindre av stressfaktorer. Det är även av interesse att undersöka andra faktorer i lärarens arbetssituation som inte denna studie berör för att vidare försöka hitta källor som bidrar till en ökning av lärares upplevelse av stressfaktorer.

Vi har gjort en studie i hur biologilärare på gymnasiet använder läroboken i sin undervisning och hurboken används i olika moment. Vi har stött på en väl utbredd negativ inställning till läroböcker ochuppfattningen om att kreativ undervisning motverkas av användandet av läroböcker. Många av desom skrivit och forskat om just läromedel är kritiska till dessa tongångar och hävdar att läroboken ärett bra hjälpmedel för lärare och har en stark ställning i skolan. Används den rätt kan den erbjudamånga meningsfulla uppgifter.I en landsomfattande enkätundersökning har vi fått svar från 98 biologilärare. Enkätsvaren som vifått in har vi analyserat med fenomenografin som forskningsansats och med koppling tillramfaktorteori, läroplansteori och funderat över lärarnas didaktiska val.Våra resultat visar på att det finns olika grupper av lärare som använder läroboken olika mycket menalla grupper använder den mest vid läxor och vid prov. Som minst används boken vid praktiskamoment som laborationer och exkursioner. Ett annat resultat vi uppmärksammade var attmajoriteten av lärarna är med och väljer vilken lärobok som ska användas.Vi finner att det finns ett behov av en satsning på användarorienterade läromedelsstudier. Det skulleockså vara värdefullt att läromedelskunskap erbjuds via lärarutbildningar och fortbildning, så attstudenter och lärare ges en möjlighet att reflektera kring denna viktiga del av läraryrket.

<p>I detta arbete undersöks med hjälp av en enkät hur mycket eleverna på Båstads Gymnasium kan om historiska sammanhang, om historiska fakta och hur elevernas inställning är gentemot utvalda värdegrunder. Undersökningen bygger på en enkät som jämförs med den Nationella Utvärderingen (NU03). Enkäten kommer fram till att eleverna i Båstad har grundläggande kunskaper inom historia och angående de värdegrunder som har undersöks lever eleverna över lag upp till dem. Typiskt för svaren från enkäten är dess oregelbundenhet. Det går endast i ett få antal fall att utläsa ett samband med yttre faktorer. Vid jämförelsen med NU03 kan man se att det finns stora likheter mellan dessa utvärderingar trots de delvis betydelsefulla skillnader som finns mellan utvärderingarna. Uppsatsen kommer också fram till att det för vissa frågor behövs fleråriga studier på gymnasiet att eleverna skall kunna förstå sammanhangen, att det inte räcker med bara en Historia A-kurs.</p>

<p>Studien var ett uppdrag från studenthälsorådet på Högskolan i Gävle med syftet att utveckla en så kort enkät som möjligt som ska kunna användas i kartläggningar av studenternas studie och hälsosituation. Frågorna till enkäten konstruerades utifrån modellerna Kasam, Krav-Kontroll-Stöd-modellen och Stress-Energi-modellen. För att få ett underlag till analyserna delades enkäten ut till 100 studenter uppdelade på fyra program/kurser. Faktorsanalyser visade att det gick att reducera frågorna om studiesituationen, hälsa och välbefinnande till ett mindre antal index. Reliabilitetsanalyser visade att antalet items i skalorna gick att reducera utan att förlora nämnvärt i reliabilitet. Ett andra syfte var att visa studiesituationsskalornas relevans och därmed analyserades även sambanden mellan skalor som beskrev studiesituationen och olika indikatorer på hälsa och stämningsläge. Studiesituationsindexen visade sig med undantag av studiekamratstödet ha samband med hälsovariablerna. Resultatet visade även att det fanns klara skillnader mellan programmen vilket tyder på att formuläret i framtiden kan användas för att identifiera grupper med större eller mindre problem.</p>

<p>Genom min erfarenhet inom restaurangbranschen som kock har jag noterat att det mestadels är män som arbetar inom restaurangkök. Då jag för några år sedan började arbeta på en gymnasieskola som obehörig yrkeslärare på Hotell- och restaurangprogrammet uppmärksammade jag att majoriteten av elever som går Hotell- och restaurangprogrammet är kvinnor. Så min undran har varit sedan dess hur det kommer sig varför det inte är fler kvinnor som arbetar i restaurangkök? Mitt syfte med detta examensarbete är att lyfta fram kunskap om hur vi som pedagoger på Hotell- och restaurangprogrammet kan bidra till att få fler kvinnliga kockar att välja att arbeta i restaurangkök efter avslutad utbildning. För att få svar på frågeställningarna i denna undersökning har jag arbetat fram en enkät som har besvarats av kvinnor som gick ut Hotell- och restaurangprogrammet med inriktning restaurang åren 2003-2008.</p><p>Sammanfattningsvis så visar min undersökning att många kvinnor innan och under utbildningens gång verkligen vill arbeta i restaurangkök som kockar men att de möter hinder på vägen. Utifrån enkätundersökningen visar svaren bland annat att det förekommer könsdiskriminering i restaurangbranschen. Jag vill hävda att vi som pedagoger måste ta vårt ansvar och bidra med vår kunskap och erfarenhet till att könsbarriärerna bryts inom denna yrkeskategori.</p> / <p> </p><p>In my time as a chef in the restaurant business I have noticed that the main part of the employees in restaurant kitchens is men. When I started working as a non-qualified vocational teacher at the Hotel and restaurant program a few years ago, I noticed that the main part of the students in this program is women. Since then my question has been why more women aren't working in restaurant kitchens? The purpose of my examination project is to bring insight to how we, as pedagogues at the Hotel and restaurant program, can contribute to getting more female chefs working in restaurant kitchens after finishing their education. To bring light to the questions in this study I have created a questionnaire, which was answered by women who graduated from the Hotel and restaurant program, concentrating on the restaurant part, during the years 2003-2008.</p><p>In conclusion my survey shows that a lot of women, before and during the course of the education, really want to work as a chef in a restaurant kitchen, but encounter difficulties during the course of their education. Among other things, the survey shows that the restaurant business have problems with sexual discrimination. I would like to maintain that, as pedagogues, we have to take our responsibility and contribute with our insight and experience to break down the sexual obstacles within this line of work.</p>

I detta arbete undersöks med hjälp av en enkät hur mycket eleverna på Båstads Gymnasium kan om historiska sammanhang, om historiska fakta och hur elevernas inställning är gentemot utvalda värdegrunder. Undersökningen bygger på en enkät som jämförs med den Nationella Utvärderingen (NU03). Enkäten kommer fram till att eleverna i Båstad har grundläggande kunskaper inom historia och angående de värdegrunder som har undersöks lever eleverna över lag upp till dem. Typiskt för svaren från enkäten är dess oregelbundenhet. Det går endast i ett få antal fall att utläsa ett samband med yttre faktorer. Vid jämförelsen med NU03 kan man se att det finns stora likheter mellan dessa utvärderingar trots de delvis betydelsefulla skillnader som finns mellan utvärderingarna. Uppsatsen kommer också fram till att det för vissa frågor behövs fleråriga studier på gymnasiet att eleverna skall kunna förstå sammanhangen, att det inte räcker med bara en Historia A-kurs.

Genom min erfarenhet inom restaurangbranschen som kock har jag noterat att det mestadels är män som arbetar inom restaurangkök. Då jag för några år sedan började arbeta på en gymnasieskola som obehörig yrkeslärare på Hotell- och restaurangprogrammet uppmärksammade jag att majoriteten av elever som går Hotell- och restaurangprogrammet är kvinnor. Så min undran har varit sedan dess hur det kommer sig varför det inte är fler kvinnor som arbetar i restaurangkök? Mitt syfte med detta examensarbete är att lyfta fram kunskap om hur vi som pedagoger på Hotell- och restaurangprogrammet kan bidra till att få fler kvinnliga kockar att välja att arbeta i restaurangkök efter avslutad utbildning. För att få svar på frågeställningarna i denna undersökning har jag arbetat fram en enkät som har besvarats av kvinnor som gick ut Hotell- och restaurangprogrammet med inriktning restaurang åren 2003-2008. Sammanfattningsvis så visar min undersökning att många kvinnor innan och under utbildningens gång verkligen vill arbeta i restaurangkök som kockar men att de möter hinder på vägen. Utifrån enkätundersökningen visar svaren bland annat att det förekommer könsdiskriminering i restaurangbranschen. Jag vill hävda att vi som pedagoger måste ta vårt ansvar och bidra med vår kunskap och erfarenhet till att könsbarriärerna bryts inom denna yrkeskategori. / In my time as a chef in the restaurant business I have noticed that the main part of the employees in restaurant kitchens is men. When I started working as a non-qualified vocational teacher at the Hotel and restaurant program a few years ago, I noticed that the main part of the students in this program is women. Since then my question has been why more women aren't working in restaurant kitchens? The purpose of my examination project is to bring insight to how we, as pedagogues at the Hotel and restaurant program, can contribute to getting more female chefs working in restaurant kitchens after finishing their education. To bring light to the questions in this study I have created a questionnaire, which was answered by women who graduated from the Hotel and restaurant program, concentrating on the restaurant part, during the years 2003-2008. In conclusion my survey shows that a lot of women, before and during the course of the education, really want to work as a chef in a restaurant kitchen, but encounter difficulties during the course of their education. Among other things, the survey shows that the restaurant business have problems with sexual discrimination. I would like to maintain that, as pedagogues, we have to take our responsibility and contribute with our insight and experience to break down the sexual obstacles within this line of work.