<p>Studien var ett uppdrag från studenthälsorådet på Högskolan i Gävle med syftet att utveckla en så kort enkät som möjligt som ska kunna användas i kartläggningar av studenternas studie och hälsosituation. Frågorna till enkäten konstruerades utifrån modellerna Kasam, Krav-Kontroll-Stöd-modellen och Stress-Energi-modellen. För att få ett underlag till analyserna delades enkäten ut till 100 studenter uppdelade på fyra program/kurser. Faktorsanalyser visade att det gick att reducera frågorna om studiesituationen, hälsa och välbefinnande till ett mindre antal index. Reliabilitetsanalyser visade att antalet items i skalorna gick att reducera utan att förlora nämnvärt i reliabilitet. Ett andra syfte var att visa studiesituationsskalornas relevans och därmed analyserades även sambanden mellan skalor som beskrev studiesituationen och olika indikatorer på hälsa och stämningsläge. Studiesituationsindexen visade sig med undantag av studiekamratstödet ha samband med hälsovariablerna. Resultatet visade även att det fanns klara skillnader mellan programmen vilket tyder på att formuläret i framtiden kan användas för att identifiera grupper med större eller mindre problem.</p>

Studien var ett uppdrag från studenthälsorådet på Högskolan i Gävle med syftet att utveckla en så kort enkät som möjligt som ska kunna användas i kartläggningar av studenternas studie och hälsosituation. Frågorna till enkäten konstruerades utifrån modellerna Kasam, Krav-Kontroll-Stöd-modellen och Stress-Energi-modellen. För att få ett underlag till analyserna delades enkäten ut till 100 studenter uppdelade på fyra program/kurser. Faktorsanalyser visade att det gick att reducera frågorna om studiesituationen, hälsa och välbefinnande till ett mindre antal index. Reliabilitetsanalyser visade att antalet items i skalorna gick att reducera utan att förlora nämnvärt i reliabilitet. Ett andra syfte var att visa studiesituationsskalornas relevans och därmed analyserades även sambanden mellan skalor som beskrev studiesituationen och olika indikatorer på hälsa och stämningsläge. Studiesituationsindexen visade sig med undantag av studiekamratstödet ha samband med hälsovariablerna. Resultatet visade även att det fanns klara skillnader mellan programmen vilket tyder på att formuläret i framtiden kan användas för att identifiera grupper med större eller mindre problem.

Volvo GTO i Skövde tillhör tillverkningsindustrin och levererar motorer till lastvagnskunder över hela världen. Alla motorer som sänds på export går genom ett produktionsflöde, CBU-line. CBU-line är en monteringslina som sedan konstruktion 1996 inte genomgått någon större layoutmässig förändring, trots att uppgiften för flödet förändrats. Syftet med projektet är att genom analys ta fram förutsättningar för att kunna bedöma flödets kapacitet samt att ta fram fokusområde för kommande förbättringsinsatser. Flödet saknar i stor utsträckning det produktionstekniska data som behövs för att bedöma dess kapacitet. Baserat på detta har ett antal olika metoder används för att tillsammans skapa en bild över flödets nuläge. Metoder såsom tidsstudie, frekvensstudie och AviX-studie har genomförts för att identifiera flaskhalsarna i flödet. Det tydliggör också hur mycket arbete som kategoriseras som värdeadderande, i hela flödet och per station. Utöver dessa traditionella produktionstekniska verktyg har det genomförts en produktionssimulering. Genomförda analyser visar genomgående på en gemensam flaskhals i produktionsflödet som därmed blir fokus för förbättringsarbete. Genom simuleringsanalys har flödets tekniska kapacitet uppskattats till cirka 40 % högre genomströmning än som sker i flödet idag. En simuleringsanalys baserad på ett framtaget förbättringsförslag visar även på en potentiell ökning med 32 %. För att skapa förutsättningar att uppnå detta krävs systematiskt arbete med att balansera upp flödet samt att reducera påverkan från störningar och slöseri som utgörs av över 70 % av all aktivitet i flödet. Arbetet har tagit fram förslag på att med relativt enkla medel kunna reducera flaskhalsen och öka genomströmningen genom flödet. / Volvo GTO in Skövde belongs to manufacturing and supply engines for truck customers worldwide. All engines to be sent for export goes through a production flow, CBU-line. CBU-line is an assembly line that not since construction in 1996 has undergone any major layout changes of substance, although the details of the flow changed. The object of the project is that by analyzing access conditions in order to determine the flow capacity and to produce focus areas for future improvement efforts. The flow lacks a large amount of the production engineering data necessary to assess its capabilities. Based on this a number of methods have been used together to create a picture of the current state of flow. Methods such as time study, work-study and AviX study have been conducted to identify bottlenecks in flow. While it is clear how much work is categorized in value-added in whole flow and per station. In addition to these traditional production engineering tools, there have been a production simulation. Implemented analyzes consistently shows a common bottleneck in the production flow which becomes the focus of improvement efforts. Through simulation analysis, the flow technical capacity estimated to be approximately 40 % higher than the throughput that occurs in the flow today. Simulation Analysis based on one developed suggestion for improvement indicates a potential increase of 32 %. To create the conditions to achieve this requires systematic efforts to reduce the effect of interference and wastage in the flow comprising over 70 % of all activity in the flow. The work has proposed that with relatively simple means to reduce bottleneck and increase throughput through the flow.

Syftet med denna studie är att undersöka hur lärares arbete med lyrik inom svenskämnet på gymnasiet korresponderar med hur elever uppfattar att de tar till sig kunskaper om genren. Informanterna som deltog i studien var verksamma lärare inom ämnet svenska på gymnasieskolan och elever till de medverkande lärarna. Denna kvalitativa och kvantitativa metodstudie bestod av både intervjuer med lärare och enkätinsamlingar från elever. Resultatet visar att lärares undervisningsstrategier om lyrik korresponderar väl med elevers uppfattningar, men att det går att se skillnader kring tankar som elevinflytande och hur elever tar till sig syftet med undervisningen. Genom att undersöka detta samband diskuterar studien hur man kan förstå resultatet ur ett större perspektiv. Undersökningen om lyrik i detta fall har lett till att en förståelse för ett allmändidaktiskt tillvägagångssätt även går att applicera på ett arbete med andra textgenrer. Ett sådant arbete skulle potentiellt, i sin tur, kunna bidra till elevers kunskapsutveckling när man arbetar med olika textgenrer inom svenskämnet.

För att fullt ut kunna delta i dagens samhälle krävs god läsförmåga. Skollagens garanti för tidiga stödinsatser, vilken ofta benämns som läsa-, skriva- räknagarantin, infördes 2019. Skolsverige är långt ifrån homogent, och skolor har olika förutsättningar i uppfyllandet av läsa-, skriva- räknagarantin. Skolinspektionen har också synliggjort att det finns brister i samråd mellan undervisande lärare och lärare med specialpedagogisk kompetens, där undervisande lärare ofta lämnas ensamma med ansvaret för att garantin ska uppfyllas på gruppnivå. God avkodningsförmåga är grunden till god läsförmåga, men det finns få tidigare studier som undersöker avkodningsutveckling på gruppnivå i årskurs 1. I föreliggande studie har undervisningsmetoden Kompisläsning i helklass med Wendick-modellens läslistor undersökts, dels i syfte att bidra med kunskap om hur elevers avkodningsförmåga på gruppnivå utvecklas genom undervisningsmetoden, dels i syfte att undersöka metodens användbarhet i två skolor med olika förutsättningar. Blandad metod har använts. Den kvantitativa delen av studien har utgjorts av en interventionsstudie, med före-och efterdesign, och den kvalitativa delen av studien har utgjorts av halvstrukturerade intervjuer och lågstrukturerade observationer. Resultatet har visat att undervisningsmetoden Kompisläsning i helklass har god effekt på elevernas avkodningsförmåga på gruppnivå, både vid läsning av nonord och ord, i två skolor med olika förutsättningar. Resultatet har också visat att Kompisläsning i helklass är en metod som lämpar sig för användning på gruppnivå i skolor med olika förutsättningar, där liknande möjligheter och utmaningar har utkristalliserats vid användning av metoden.