This study examined the views of teachers in grade 7-9 in a Swedish school that teach in classes where one or several students have the diagnosis specific language impairment. The purpose was to examine the challenges these teachers experience in these classes, how they perceive the effects of different adjustments of the education for these pupils and how they believe the responsibility should be divided between the teacher and the special needs teacher. The research questions were: Which thoughts do the teachers have about different adjustments for this group of pupils? How do the teachers perceive the effects of the adjustments? Which kind of supports do the teachers think they can provide and which kind of support do the teachers think that the special needs teachers should be responsible for? The study used qualitative interviews to answer the research questions. The result showed that most of the teachers planned tailored adjustments for this group of pupils that they consider made a difference, and that the teachers considered the diversity of the diagnosis. The result showed different views among the teachers as to how the adjustments were planned, where some proceeded from the individual with the diagnosis and in which areas he or she was in need of adjustments to be able to perform, while others proceeded from the needs in the group to plan adjustments. The result also showed different views among the teachers on the conditions that the special needs teacher has, one view focusing on the possibility of giving extra time to finish tasks and the other view focusing on the possibility to create a secure relationship with the pupil. Where some teachers thought the work with the special needs teacher should consist of training and repeating, others thought the work should focus on strategies and tools that the pupil could use in the future. It is important for the special needs teacher to know what kind of work is expected.

Syftet med studien var att undersöka hur lärare använder sig av olika representationsformer i matematikundervisning̊ inom området subtraktion, både i helklass och på individnivå. Studien syftade likaså till att analysera hur användningen av representationsformer kan påverkar elevers möjligheter till ökad förståelse av subtraktion. Representationsformerna som fokuserats på var bild, konkret modell, symbol, språk ochverklighet. Det empiriska materialet samlades in genom observationer med utvalda lärare som undervisade i subtraktion. Analyserna genomfördes utifrån variationsteorin där fokus lades vid att undersöka vilka representationsformer som förekommer i matematikundervisning samt vilka likheter och skillnader som kan förekomma mellan lärares användning av representationsformer när de undervisar inom området subtraktion. Resultatet visade att lärarna hade en bred variation av representationsformer men att denkonkreta modellen framkom mer sällan. Representationsformera språk, bild, symbol ochverklighet förekom i stor utsträckning i kombination med varandra. Utifrån analyserna av lärares användning av representationsformer kan resultatet bidra till att lärare får insikt om sitt eget användande av representationsformer, för att på så sätt kunna utnyttja dem på ett mer medvetet sätt i subtraktionsundervisnigen för att förtydliga matematiken för eleverna.

Sammanfattning/AbstraktHylén Landström, Sophie (2016), ”Då känns det att jag kan läsa” – en läsintervention med upprepad läsning i helklass. Speciallärarprogrammet, Skolutveckling och ledarskap, Lärande och samhälle, Malmö högskola, 90 hp.Förväntat kunskapsbidragStudien bidrar med kunskap om en intensiv läsutvecklingsmetod som till skillnad från de flesta intensiva läsmetoder kan genomföras i helklass. Inkluderingsperspektivet betonas när alla elever, även elever i läs- och skrivsvårigheter, kan delta i interventionen. Läsning är en färdighet som kräver omfattande insatser för att utvecklas väl. Skolan har ett samhällsuppdrag att se till att barn och ungdomar utvecklar denna färdighet och inte hamnar i det utanförskap som bristande förmåga att läsa och skriva kan förorsaka.Syfte och frågeställningarStudien har som syfte att undersöka och tillföra fördjupad kunskap om en läsutvecklingsmetod med upprepad läsning som kan genomföras i grupp. Studien belyser lärares och elevers upplevelse av metoden samt elevers inställning till läsning. De eventuellt mätbara effekterna av metoden ska också undersökas. Mina frågeställningar är: Hur upplever elever och lärare läsmetoden 2x2 minuter? Vad berättar eleverna om sin inställning till läsning? Vilken effekt har läsmetoden på elevers läsförmåga?TeoriStudien grundar sig på kognitiv inlärningsteori, sociokulturella samt specialpedagogiska perspektiv. Inom kognitiv inlärningsteori som är relaterad till läsning och skrivning försöker man med olika modeller förklara vad som händer i hjärnan när man lär sig, tänker, läser och skriver. Hur elever lär sig läsa kombineras med det sociala samspelets påverkan på elevers inlärning och kunskapsutveckling.MetodStudien som genomförts är i huvudsak kvalitativ men har kvantitativa inslag. Elever och lärare har intervjuats i halvstrukturerade intervjuer under tiden läsinterventionen pågick. Före och efter interventionen fick eleverna göra ett H4-test vilket även en kontrollgrupp gjorde.3ResultatResultatet av studien visar att elever och lärare upplever att elevernas läsförmåga förbättras samtidigt som de inte påvisar någon mätbar signifikant skillnad mellan kontrollgrupp och interventionsgrupp i lästesten. Det sociala samspelet mellan eleverna under interventionen visar sig vara betydelsefullt, de betonar vikten av att lyssna på varandra och hjälpas åt med svårigheter i texten. Det individanpassade valet av böcker med lagom svårighetsgrad visar sig vara betydelsefullt. Illustrationer som stödjer texten förhöjer läsupplevelsen enligt eleverna. Lärarna berättar att en av metodens fördelar är att även elever i läs- och skrivsvårigheter deltar, inkluderade i gruppen. De poängterar dock att en del elever behöver en-till-en undervisning. Elevintervjuerna visar inte på ett genuint läsintresse utanför skolan. Läsning kopplar eleverna till att kunna göra praktiska saker i framtiden. Elevernas berättelser visar att de upplever förbättring av sin läsförmåga i form av ökat läsflyt vilket kan ha en motivationshöjande effekt och öka läsintresset.ImplikationerMed läsinterventionen 2x2 minuter är undervisningen anpassad till ett relationellt perspektiv där alla elever är socialt, didaktiskt och rumsligt inkluderade. Interventioner med upprepad läsning i helklass kan vara en del av skolors förebyggande RTI-arbete. I steg 1 handlar det om ett förebyggande arbete där lärare och speciallärare har ett nära samarbete och följer elevers läsutveckling noga. Tidigare forskning visar att tidiga förebyggande insatser är en betydelsefull del av det specialpedagogiska arbetet och för elever med risk att hamna i läs- och skrivsvårigheter kan de innebära en god utveckling av läsfärdigheten. Specialläraren har en viktig stödjande och utvecklande funktion på skolorna när det gäller elevers läs- och skrivutveckling.Nyckelord:Inkludering, helklass, läsflyt, läsintervention, upprepad läsning

Studiens syfte var att få en inblick i bakomliggande faktorer till hur skolor i Sverige organiserar sin matematikundervisning. Vad och vem som påverkar vilken organisationsform som väljs, vilka föroch nackdelar rektor och speciallärare med specialisering mot matematikutveckling ser med den valda organisationen samt vilken roll speciallärare med specialisering mot matematikutveckling har i vald organisationsform. En enkät mailades till ansvariga på 1027 högstadieskolor med årskurs 7 - 9, kommunala skolor och friskolor i hela Sverige. Enkäten, som 214 respondenter svarade på, försåg oss med både kvantitativ och kvalitativ empiri vilken gav oss bakgrundsinformation till skolornas val av organisationsform i matematikundervisningen. Genom enkäten fick vi även kontaktuppgifter till 82 rektorer och på 32 av dessa skolor fanns även en speciallärare med inriktning mot matematikutveckling. De 8 rektorer som kontaktades gav oss en djupare inblick i studiens frågeställningar, även 5 speciallärare med specialisering mot matematikutveckling bidrog med kvalitativ empiri till studien. Studien visar att av de 214 skolor som svarat på enkäten har cirka 50 % helklassundervisning, knappt 20 % tvålärarskap, knappt 20 % parallellagd undervisning och drygt 10 % annan organisationsform av matematikundervisningen. Ett tydligt mönster som syntes var att oavsett vilken organisationsform skolorna angett satsar de extra resurser på att det ska finnas fler vuxna i matematikklassrummet, det kan vara ämneslärare, resursperson, speciallärare eller specialpedagog. Det förekommer även att elever delvis arbetar med matematik i liten grupp med ämneslärare eller speciallärare. Några skolor anger att de ger eleverna mer tid för matematik, det kan vara genom utökad timplan, matematik på elevens val eller matematiktillfälle utanför ordinarie skoldag. Alla insatserna har som mål att eleverna skall bli behöriga att söka till gymnasiet. / The purpose of the study was to get an insight in the factors behind how schools in Sweden are organising the teaching of mathematics. What and whom has made the overall decisions, and the advantages and disadvantages with the selected organisation in the perspective of the principal and the special needs coordinator and what part the special needs coordinator is playing in the selected organisation in teaching mathematics. A survey was emailed to the principal of 1027 secondary schools, both compulsory mainstream schools and independent schools in the whole of Sweden. Our survey gave us both quantitative and qualitative empirics regarding the reasons behind the selected form of organisation within mathematics and contact details to 82 of the participating principals and at 32 of these schools there was also a special needs coordinator focusing on mathematics development. The 8 principals who were contacted and the 5 special needs coordinators in mathematics provided deeper understanding to the questions of the study and increased the qualitative empirics .The study shows that out of the 214 replies from different schools approx 50% are teaching mathematics in a complete class of students with one responsible teacher, 20% are using two teacher system, 20% are timetabling classes in parallel and 10% in another or combined form of organisation. A clear pattern that we identified was that the schools regardless of the form of organisation all spent resources on adding extra staff during mathematics lessons, for example another subject teacher, teacher assistant or special needs coordinator. Some schools teach their students in smaller groups, others have extended the number of hours or made mathematics a pupils choice to increase the number of hours in mathematics. The overall aim for the efforts is to make all the students qualified for studies at sixth form.

Den här undersökningen behandlar ämnet gruppstorlek och hur musiklärares didaktisk val påverkas av gruppstorlekarna hel- och halvklass. Undersökningens underlag bygger på sex stycken kvalitativa intervjuer med musiklärare verksamma i grundskolan som arbetar eller har arbetat både i hel- och halvklass. Intervjuerna har analyserats med hjälp av en hermeneutisk arbetsgång för att belysa olika ramfaktorer, faktorer utanför lärarens direkta kontroll som påverkar denne i dess profession, och hur dessa ramfaktorer står i relation till undersökningens ämne, hel- och halvklassundervisning. Resultatet visar på att de praktiskt musicerande delarna i läroplanen blir problematiska att genomföra när undervisningen sker i helklass. Det största hindret i helklassundervisning blir att organisera undervisningen på så vis att en rättvis bedömning av elevernas kunskaper möjliggörs, eftersom många av betygskriterierna skall bedömas utifrån kvalité. Här spelar tidsaspekten roll eftersom de intervjuade musiklärarna upplever att tiden inte räcker till för att se och bedöma samtliga elever i en helklass. I diskussionskapitlet behandlas klasstorlekens påverkan på musiklärares didaktiska val samt svårigheten med att hitta enkla svar på dessa frågor. Vidare beskrivs det i diskussionen hur klassens storlek påverkar lärarnas möjlighet att se eleverna och kunna ge dem formativ feedback men även hur klasstorleken påverkar lärarnas planeringsarbete och lektionsupplägg. Därefter diskuteras huruvida ramfaktorerna verkar möjliggörande eller begränsade samt hur ramfaktorn gruppstorlek inverkar på möjligheten att uppnå kursplanens mål.

<p>Syftet med vår studie var att undersöka vilka upplevelser av inkludering elever i behov av särskilt stöd i ämnena svenska, engelska eller matematik som får sin undervisning delvis förlagd i liten grupp men till största delen i helklass, hade då de befann sig i helklass. Med inkludering avseddes i den här studien olika dimensioner av delaktighet, nämligen uppgiftsorienterad delaktighet, social delaktighet samt upplevd tillhörighet (se avsnitt 3). Något som vi ytterligare ville ta reda på var till vilken dimension av delaktighet elevernas upplevelser av inkludering lättast och svårast kunde hänföras.</p><p> Den metod som användes i studien var en kvalitativ forskningsintervju. För att besvara våra frågeställningar valde vi att intervjua sex elever i årskurs nio. Som analysmetod använde vi oss av en hermeneutisk ansats.</p><p> Upplevelserna av inkludering i helklassen avseende uppgiftsorienterad delaktighet visade sig vara svår att uppnå. Detta syntes ha sin grund i dels svårigheten med att förstå det innehåll som behandlades på grund av uppgifternas svårighetsgrad, dels hjälpen från läraren som upplevdes som bristfällig samt hur felsägningar mottogs av klasskamraterna. Beträffande resultaten som hade med social delaktighet att göra, visade sig elevernas delaktighet och därmed upplevelserna av inkludering vara hög då elevernas umgänge varken under skoltid eller på fritiden var begränsat till enbart en grupp av individer, utan eleverna umgicks med både kamrater från den lilla gruppen, helklassen samt med elever från andra klasser och skolor. Inom delaktighetsdimensionen upplevd tillhörighet, där fokus läggs på självbilden, visade några av elevernas upplevelser, utifrån deras egen uppfattning om sig själva, på att eleverna upplevde sig tryggare och mer självsäkra i helklass efter att ha börjat i liten grupp. Placeringen i liten grupp visade sig även, utifrån elevernas upplevelse av andra elevers föreställningar om dem, hota självbilden av att vara en vanlig elev och därmed tillhörigheten till helklassen. För att hantera detta vanliggjorde några av eleverna sin placering i den lilla gruppen och därigenom sig själva. Utifrån dessa resultat kunde elevernas upplevelser av inkludering lättast placeras inom social delaktighet och svårast inom uppgiftsorienterad delaktighet.</p>

Syftet med vår studie var att undersöka vilka upplevelser av inkludering elever i behov av särskilt stöd i ämnena svenska, engelska eller matematik som får sin undervisning delvis förlagd i liten grupp men till största delen i helklass, hade då de befann sig i helklass. Med inkludering avseddes i den här studien olika dimensioner av delaktighet, nämligen uppgiftsorienterad delaktighet, social delaktighet samt upplevd tillhörighet (se avsnitt 3). Något som vi ytterligare ville ta reda på var till vilken dimension av delaktighet elevernas upplevelser av inkludering lättast och svårast kunde hänföras. Den metod som användes i studien var en kvalitativ forskningsintervju. För att besvara våra frågeställningar valde vi att intervjua sex elever i årskurs nio. Som analysmetod använde vi oss av en hermeneutisk ansats. Upplevelserna av inkludering i helklassen avseende uppgiftsorienterad delaktighet visade sig vara svår att uppnå. Detta syntes ha sin grund i dels svårigheten med att förstå det innehåll som behandlades på grund av uppgifternas svårighetsgrad, dels hjälpen från läraren som upplevdes som bristfällig samt hur felsägningar mottogs av klasskamraterna. Beträffande resultaten som hade med social delaktighet att göra, visade sig elevernas delaktighet och därmed upplevelserna av inkludering vara hög då elevernas umgänge varken under skoltid eller på fritiden var begränsat till enbart en grupp av individer, utan eleverna umgicks med både kamrater från den lilla gruppen, helklassen samt med elever från andra klasser och skolor. Inom delaktighetsdimensionen upplevd tillhörighet, där fokus läggs på självbilden, visade några av elevernas upplevelser, utifrån deras egen uppfattning om sig själva, på att eleverna upplevde sig tryggare och mer självsäkra i helklass efter att ha börjat i liten grupp. Placeringen i liten grupp visade sig även, utifrån elevernas upplevelse av andra elevers föreställningar om dem, hota självbilden av att vara en vanlig elev och därmed tillhörigheten till helklassen. För att hantera detta vanliggjorde några av eleverna sin placering i den lilla gruppen och därigenom sig själva. Utifrån dessa resultat kunde elevernas upplevelser av inkludering lättast placeras inom social delaktighet och svårast inom uppgiftsorienterad delaktighet.

Syftet med studien är att undersöka hur lärarare kan gå tillväga för att planera och genomföra en genomgång i ämnet matematik som inkluderar alla elever. För att samla in material använde vi oss utav 4 observationer i årskurs 2 och 3 samt intervjuer med respektive lärare. Den insamlade datan kopplades till den teoretiska bakgrunden för att säkerställa resultatet. Sammanfattningsvis har studien visat att dagens lärare lägger mycket fokus på genomgångar på grundnivå för att sedan kunna individanpassa arbetet. En mycket viktig del i genomgången är att eleverna är delaktiga genom diskussioner för att reda ut frågetecken för att underlätta det individuella arbetet.

Syftet med denna uppsats är att ta reda på vad läraren bör ta hänsyn till vid planering av matematikundervisningen, med fokus på arbetsformerna undervisning i helklass och individuellt arbete, för att förbättra inlärningseffekterna hos eleverna på det svenska högstadiet, vilket undersöks med en text/dokumentstudie. Sedan 1990-talet har det blivit mer och mer fokus på individuellt arbete (med lärobok) i matematikundervisning på det svenska högstadiet med lärare som fungerar som handledare. Samtidigt visar internationella studier som PISA och TIMSS att elevernas matematikkunskaper på högstadiet har försämrats till en genomsnittlig nivå (eller under) sedan dess vilket innebär att den svenska skolan måste agera. Undersökningen i denna uppsats visar att arbetsformerna undervisning i helklass och individuellt arbete borde genomföras på rätt sätt, att mer undervisning i helklass – utfört på rätt sätt – och mindre individuellt arbete, i synnerhet på det sätt som det ofta utförts i Sverige, borde användas, att varken undervisning i helklass eller individuellt arbete som enda arbetsform är tillräcklig för inlärningen och att arbetsformerna borde varieras beroende på det matematiska området som ska läras eller på den förmåga som ska utvecklas samt klassammansättningen. Läraren borde utveckla planeringsstrategier i två dimensioner. För det första bör läraren planera i klassdimensionen (innehållet / förmågan och klassen som helhet i fokus). Utförandet av arbetsformerna måste sedan noggrant planeras så att, om möjligt, arbetsformernas möjligheter utnyttjas och hinder undviks. För det andra bör läraren sedan planera i den individuella dimensionen (den enstaka eleven i fokus) genom variation inom arbetsformen eller genom att erbjuda olika arbetsformer parallellt utifrån elevernas förutsättningar, intressen och behov samt inlärningsstilar.

För att fullt ut kunna delta i dagens samhälle krävs god läsförmåga. Skollagens garanti för tidiga stödinsatser, vilken ofta benämns som läsa-, skriva- räknagarantin, infördes 2019. Skolsverige är långt ifrån homogent, och skolor har olika förutsättningar i uppfyllandet av läsa-, skriva- räknagarantin. Skolinspektionen har också synliggjort att det finns brister i samråd mellan undervisande lärare och lärare med specialpedagogisk kompetens, där undervisande lärare ofta lämnas ensamma med ansvaret för att garantin ska uppfyllas på gruppnivå. God avkodningsförmåga är grunden till god läsförmåga, men det finns få tidigare studier som undersöker avkodningsutveckling på gruppnivå i årskurs 1. I föreliggande studie har undervisningsmetoden Kompisläsning i helklass med Wendick-modellens läslistor undersökts, dels i syfte att bidra med kunskap om hur elevers avkodningsförmåga på gruppnivå utvecklas genom undervisningsmetoden, dels i syfte att undersöka metodens användbarhet i två skolor med olika förutsättningar. Blandad metod har använts. Den kvantitativa delen av studien har utgjorts av en interventionsstudie, med före-och efterdesign, och den kvalitativa delen av studien har utgjorts av halvstrukturerade intervjuer och lågstrukturerade observationer. Resultatet har visat att undervisningsmetoden Kompisläsning i helklass har god effekt på elevernas avkodningsförmåga på gruppnivå, både vid läsning av nonord och ord, i två skolor med olika förutsättningar. Resultatet har också visat att Kompisläsning i helklass är en metod som lämpar sig för användning på gruppnivå i skolor med olika förutsättningar, där liknande möjligheter och utmaningar har utkristalliserats vid användning av metoden.