The purpose of this essay was to understand why the pupils of upper secondary school are unable to pass the Mathematics A level. As method, I chose interviews, since the personal and various experiences of the informants are very important for the validity of this essay. This study has shown that the students lack motivation and consider Matematics boring. They haven’t been able to fathom the connection between the subject and how it van be used in everyday life. If the pupils’ are to pass their Mathematics A level, they need time, further recourses and teachers who are apt and attentive pedagogues. Additionally, the teachers need more knowledge when it comes to methodology and didactic styles.

De perceptuella preferenserna utgör en del av Dunns lärstilsmodell. Syftet med detta examensarbete är att med hjälp av kvantitativ innehållsanalys undersöka den procentuella andelen visuella, auditiva, kinestetiska och taktila övningar i läroböcker i spanska för årskurs 6. I samband med detta lyfts olika exempel på kinestetiska och taktila övningar fram. Övningarna undersöks även utgående från om de är multisensoriska eller stimulerar ett sinne. Utgående från resultaten ur undersökningen kan konstateras att de visuella övningarna är överrepresenterade i samtliga undersökta läroböcker. Samtidigt är de kinestetiska och taktila övningarna underrepresenterade.

Syftet med detta examensarbete var att undersöka hur mycket ett arbete med olika lärstilar/sinnesmodaliteter kan påverka ordinlärningen. Det som har undersökts är om det skiljer mycket på hur många ord elever kommer ihåg när de arbetar med olika lärstilar. Ett annat syfte var att undersöka hur medvetna eleverna är om hur de bäst lär sig ord.    Metoden som användes var kvalitativ och gick ut på att en undervisningsgrupp i tyska fyllde i en enkät om hur de trodde att de lär sig ord bäst. Sedan undervisades eleverna i gruppen utifrån de fyra sinnesmodaliteterna auditiv, visuell, taktil och kinestetisk, för att till sist genomföra ett skriftligt test på orden.    Resultatet visar att det skiljde upp till sex ord (av 20) mellan elevernas bästa och sämsta resultat på varje lärstil samt att eleverna inte var medvetna om vilken lärstil som passar dem bäst.

<p>Syftet med detta examensarbete var att undersöka hur mycket ett arbete med olika lärstilar/sinnesmodaliteter kan påverka ordinlärningen. Det som har undersökts är om det skiljer mycket på hur många ord elever kommer ihåg när de arbetar med olika lärstilar. Ett annat syfte var att undersöka hur medvetna eleverna är om hur de bäst lär sig ord.</p><p>   Metoden som användes var kvalitativ och gick ut på att en undervisningsgrupp i tyska fyllde i en enkät om hur de trodde att de lär sig ord bäst. Sedan undervisades eleverna i gruppen utifrån de fyra sinnesmodaliteterna auditiv, visuell, taktil och kinestetisk, för att till sist genomföra ett skriftligt test på orden.</p><p>   Resultatet visar att det skiljde upp till sex ord (av 20) mellan elevernas bästa och sämsta resultat på varje lärstil samt att eleverna inte var medvetna om vilken lärstil som passar dem bäst.</p>

Detta examensarbete syftar till att med hjälp av en kvantitativ innehållsanalys undersöka verbövningars frekvens vad gäller att aktivera de visuella, auditiva, kinestetiska och taktila lärstilar i spanska övningsböcker i årskurserna sju och nio. Studien grundas i Dunns Learning Style Model. Verbövningarna undersöks även utifrån frekvensen om de är multisensoriska eller bara aktiverar ett sinne samt övningens styrningsgrad utifrån kategorier: styrd, relativt styrd eller till viss del fri. Resultatet visar att verbövningarna i övningsböckerna har en överrepresentation av kombinationen visuella och styrda verbövningar och där det mest frekventa är aktivering av ett sinne. De kinestetiska, taktila och auditiva övningarna är klart underrepresenterade samt styrnings graderna relativt styrd och till viss del fri.

<p>Syftet med denna studie var att ta reda på hur lärare i grundskolans tidigare år arbetar med individualisering och vad individualisering innebär för dem. För att nå ut till en större grupp verksamma lärare i grundskolans tidigare år använde vi oss av enkäter med både kvantitativa och kvalitativa frågor. Resultatet visade att lärarna ser många fördelar med individualisering eftersom undervisningen utgår från varje elevs behov och förutsättningar. Nackdelarna med att arbeta med individualisering uppger de vara tidsbrist och gruppstorlek. Studiens resultat visade att majoriteten av lärarna tog hänsyn till olika lärstilar genom bland annat att anpassa såväl material och läromedel till elevens kunskapsnivå.</p>

Syftet med denna studie var att ta reda på hur lärare i grundskolans tidigare år arbetar med individualisering och vad individualisering innebär för dem. För att nå ut till en större grupp verksamma lärare i grundskolans tidigare år använde vi oss av enkäter med både kvantitativa och kvalitativa frågor. Resultatet visade att lärarna ser många fördelar med individualisering eftersom undervisningen utgår från varje elevs behov och förutsättningar. Nackdelarna med att arbeta med individualisering uppger de vara tidsbrist och gruppstorlek. Studiens resultat visade att majoriteten av lärarna tog hänsyn till olika lärstilar genom bland annat att anpassa såväl material och läromedel till elevens kunskapsnivå.

<p>I fysikämnet så varierar man mellan olika arbetsmetoder, t.ex. genomgångar, läsning, räkning, demonstrationer, laborationer, filmvisning mm. På så sätt stimuleras flera olika lärstilar naturligt i undervisningen och man når fler elever. Genom att låta eleverna arbeta utifrån sin lärstil så ökar motivationen till ämnet och skolan.</p><p>Syftet med undersökningen var att få kunskap om hur man kan anpassa fysikundervisningen på gymnasiet till elevernas inlärningsstilar. För att uppnå detta undersöktes vilka lärstilar som eleverna i den aktuella klassen har. Detta gjordes för att eleverna själva ska bli medvetna om hur de lär sig bäst. Sedan anpassades två fysiklektioner till lärstilarna utifrån <em>The Dunn & Dunn learning style model</em>. Elevernas upplevelser av lärstilsanpassningen undersöktes sedan med hjälp av en enkät.</p><p>Arbetet visar att eleverna är positiva till att få arbeta utifrån sin personliga lärstil. Alla tycker att de har uppnått målen med lektionerna på ett bra sätt.</p>

I fysikämnet så varierar man mellan olika arbetsmetoder, t.ex. genomgångar, läsning, räkning, demonstrationer, laborationer, filmvisning mm. På så sätt stimuleras flera olika lärstilar naturligt i undervisningen och man når fler elever. Genom att låta eleverna arbeta utifrån sin lärstil så ökar motivationen till ämnet och skolan. Syftet med undersökningen var att få kunskap om hur man kan anpassa fysikundervisningen på gymnasiet till elevernas inlärningsstilar. För att uppnå detta undersöktes vilka lärstilar som eleverna i den aktuella klassen har. Detta gjordes för att eleverna själva ska bli medvetna om hur de lär sig bäst. Sedan anpassades två fysiklektioner till lärstilarna utifrån The Dunn &amp; Dunn learning style model. Elevernas upplevelser av lärstilsanpassningen undersöktes sedan med hjälp av en enkät. Arbetet visar att eleverna är positiva till att få arbeta utifrån sin personliga lärstil. Alla tycker att de har uppnått målen med lektionerna på ett bra sätt.

No description available.