De perceptuella preferenserna utgör en del av Dunns lärstilsmodell. Syftet med detta examensarbete är att med hjälp av kvantitativ innehållsanalys undersöka den procentuella andelen visuella, auditiva, kinestetiska och taktila övningar i läroböcker i spanska för årskurs 6. I samband med detta lyfts olika exempel på kinestetiska och taktila övningar fram. Övningarna undersöks även utgående från om de är multisensoriska eller stimulerar ett sinne. Utgående från resultaten ur undersökningen kan konstateras att de visuella övningarna är överrepresenterade i samtliga undersökta läroböcker. Samtidigt är de kinestetiska och taktila övningarna underrepresenterade.

Syftet med denna studie är att ta reda på om sinnespreferenser (inlärningskanaler)påverkar samspelet mellan pedagoger och barn i en lärandesituation. Studien är gjord på en förskola med barn i åldrarna tre till fem år. Vi genomförde en fallstudie och använde oss av metodtriangulering (observation, enkät och intervju). Informanterna är fyra pedagoger och fem barn. Resultatet visar på att sinnespreferenser påverkar samspelet.

Det finns flera studier som har undersökt om lärare förmedlar lärandemål till sina elever i ämnet idrott och hälsa, men färre har undersökt hur de förmedlas. Denna undersökning fokuserar därför på att ta reda på hur lärandemålen förmedlas till eleverna i ämnet. Detta genomfördes med en observationsstudie av lärare som visade att den vanligaste metoden lärare använder för att förmedlar lärandemål på var via auditiv kommunikation, det vill säga att läraren pratar till eleverna. I denna studie undersöktes även hur eleverna föredrar att ta emot information, det vill säga deras preferenser och hur de fördelar sig. Detta genomfördes genom en enkätstudie på elever som visade att elever i störst utsträckning föredrar att motta information auditivt. Därefter jämfördes resultatet från observationsstudien av lärarna med resultatet från enkätundersökningen av eleverna. Det visade sig att den vanligaste metoden som lärare förmedlade lärandemålen på, överensstämde med den sinnesintryckpreferens som elevernas i störst grad föredrog att mot ta information med. Studien visar även att det är vanligt att elever har en visuell preferens som i mindre utsträckning tillgodoses av lärare.

I denna studie undersöks vilka undervisningsformer verksamma lärare i årskurs 1 använder i bokstavsinlärningen samt om dessa stämmer överens med elevernas framträdande sinnespreferenser. De sinnespreferenser studien utgår från är: visuell, auditiv, kinestetisk och taktil. Kunskapsinhämtningen kan påverkas av samtliga fyra sinnen som beskriver att lärande sker med hjälp av syn, hörsel, kropp och känsel. För att studera detta har vi valt att genomföra intervjuer med fyra lärare i årskurs 1. Intervjuerna avser att ta reda på om, hur och varför lärarna arbetar med sinnespreferenser i bokstavsinlärningen samt om de individanpassar undervisningen utifrån elevernas olika sätt att lära. Vidare innehåller studien en enkätundersökning med de intervjuade lärarnas elever för att ta reda på vilka sinnespreferenser som är mest framträdande. Vi har noggrant undersökt och sammanställt resultatet i vilket samtliga lärare uttrycker att eleverna har olika förutsättningar och behov i relation till inlärning. Undervisningsformerna varierar, dock utgår de till störst del från en visuell och en auditiv lärstil. Lärarna legitimerar framförallt sina val genom auktorisering och moralisk värdering, det är också vanligt förekommande att de intervjuade lärarna rationaliserar sina handlingar. Enkätundersökningen visade att det var en kombination mellan flera olika sinnespreferenser som var vanligast förekommande, därefter kom kroppsligt arbete, det vill säga kinestetiskt som 22 % av eleverna föredrog. Endast en lärare nämner att anpassningar i undervisningen sker utifrån ett individperspektiv. För att eleverna ska ha samma möjlighet att lyckas i skolan är det av relevans att inkludera samtliga fyra sinnespreferenser i undervisningen.