<p>This is a literature study of learning mathematics in general and algebra in particular. The goal is to explore and investigate the learning procedure and the difficulties pupils have with their understanding. Furthermore, to understand what qualities is requested of pupils in their effort to be successful in mathematics and algebra. I have also explored different pupil thinking styles in mathematics and what consequences that has on their learning and understanding. Moreover, I have investigated some different learning styles and how they can be addressed in teaching of mathematics in general and algebra in particular. Finally, the goal has been to suggest how you can improve the teaching in order to enhance the understanding of algebra. As a result I have presented a variety of methods to literally illustrate the basic concepts of algebra. The conclusions of this work are that it is possible to make algebra more visual or kinaesthetic by illustrating the function of the equal sign as a similarity and not an operational command by scales for instance, in order to enhance the understanding of algebra. Additionally, it is for example possible to make the multiplication of binomial visual or kinaesthetic by treating the product of the binomials as an area of a rectangle with the binomials as sides. Finally, the importance of team work should not be underestimated as it lets the pupils learn from each other, toss ideas and develop a more flexible thinking style.</p>

<p>Detta utveklingsarbete går ut på att genom den syntetiska läsinlärningsmetoden lära eleverna bokstäver med hjälp av den kinestetiska lärstilen.</p><p>Arbetet utförs i en år 1 genom en försökslektion som innebär att jag som lärare lär ut en för klassen, och för vissa elever, ny bokstav som vi därefter tränar på genom olika moment, både enskilt och i grupp. Det kinestetiska momentet består av att arbeta med play-doh och forma veckans bokstav och sedan bygga ett ord med play-dohn.</p><p>Arbetet utvärderas med intervju som en metod och analys av bokstavsböcker som en annan.</p><p>Resultatet visar att alla eleverna lärt sig Z på olika sätt. Några elever har lärt sig genom att forma play-dohn till bokstaven och andra genom att skriva bokstaven. Dessa resultat har eleverna uppgett vid intervjuerna.</p><p>Min främsta slutsats är att alla elever lär sig läsa och skriva men på olika sätt. Därför gäller det som lärare att gå igenom bokstäverna från grunden och låta barnen arbeta på olika sätt, med alla sinnen och framförallt få se, höra, göra till varje bokstav.</p>

<p>Undervisningen i skolan bedrivs ofta utifrån "förmedlingspcdagogik", vilket kan göra</p><p>undervisningen begränsad, ur både elevens och lärarens synvinkel. Många elever når inte upp</p><p>till skolans uppställda mål. För att hjälpa elever i sitt lärande, menades i uppsatsen, att</p><p>användandet aven lärstilsteori kan vara ett sätt och om lärare är medvetna om sin lärstil kan</p><p>det vara en faktor som påverkar elevers lärande positivt. Syftet med uppsatsen var att</p><p>kartlägga vilka lärstilar svensklärare har i årskurs 6-9 och gymnasiet. Syftet var dessutom att</p><p>belysa olika undervisningsmetoder som är lämpliga inom respektive lärstil. För att kartlägga</p><p>svensklärares lärstilar har lärstilsteorin The Dunn & Dunn Learning Style Model och teorins</p><p>analysinstrument; stilenkäter använts. Av enkätens olika stildrag redovisades de fyra</p><p>sinnesmodaliteterna; det visuella, det auditiva, det taktila och det kinestetiska och en</p><p>redogörelse för visuella och auditiva lärstilars metodiska inslag, matchande taktil och</p><p>kinestetisk lärstil gjordes. Resultatet i undersökningen visade att flest svensklärare har visuell</p><p>lärstil och att många även har en auditiv lärstil och det är fler lärare som har taktil lärstil i</p><p>jämförelse med kinestetisk. Då den vanligaste undervisningspedagogiken i skolan stimulerar</p><p>auditivt och visuellt, och de flesta lärarna i underökningen har visuell och auditiv lärstil kan</p><p>det innebära att många svensklärare i undersökningen undervisar så som de själva lär sig.</p>

Detta utveklingsarbete går ut på att genom den syntetiska läsinlärningsmetoden lära eleverna bokstäver med hjälp av den kinestetiska lärstilen. Arbetet utförs i en år 1 genom en försökslektion som innebär att jag som lärare lär ut en för klassen, och för vissa elever, ny bokstav som vi därefter tränar på genom olika moment, både enskilt och i grupp. Det kinestetiska momentet består av att arbeta med play-doh och forma veckans bokstav och sedan bygga ett ord med play-dohn. Arbetet utvärderas med intervju som en metod och analys av bokstavsböcker som en annan. Resultatet visar att alla eleverna lärt sig Z på olika sätt. Några elever har lärt sig genom att forma play-dohn till bokstaven och andra genom att skriva bokstaven. Dessa resultat har eleverna uppgett vid intervjuerna. Min främsta slutsats är att alla elever lär sig läsa och skriva men på olika sätt. Därför gäller det som lärare att gå igenom bokstäverna från grunden och låta barnen arbeta på olika sätt, med alla sinnen och framförallt få se, höra, göra till varje bokstav.

Undervisningen i skolan bedrivs ofta utifrån "förmedlingspcdagogik", vilket kan göra undervisningen begränsad, ur både elevens och lärarens synvinkel. Många elever når inte upp till skolans uppställda mål. För att hjälpa elever i sitt lärande, menades i uppsatsen, att användandet aven lärstilsteori kan vara ett sätt och om lärare är medvetna om sin lärstil kan det vara en faktor som påverkar elevers lärande positivt. Syftet med uppsatsen var att kartlägga vilka lärstilar svensklärare har i årskurs 6-9 och gymnasiet. Syftet var dessutom att belysa olika undervisningsmetoder som är lämpliga inom respektive lärstil. För att kartlägga svensklärares lärstilar har lärstilsteorin The Dunn & Dunn Learning Style Model och teorins analysinstrument; stilenkäter använts. Av enkätens olika stildrag redovisades de fyra sinnesmodaliteterna; det visuella, det auditiva, det taktila och det kinestetiska och en redogörelse för visuella och auditiva lärstilars metodiska inslag, matchande taktil och kinestetisk lärstil gjordes. Resultatet i undersökningen visade att flest svensklärare har visuell lärstil och att många även har en auditiv lärstil och det är fler lärare som har taktil lärstil i jämförelse med kinestetisk. Då den vanligaste undervisningspedagogiken i skolan stimulerar auditivt och visuellt, och de flesta lärarna i underökningen har visuell och auditiv lärstil kan det innebära att många svensklärare i undersökningen undervisar så som de själva lär sig.

This is a literature study of learning mathematics in general and algebra in particular. The goal is to explore and investigate the learning procedure and the difficulties pupils have with their understanding. Furthermore, to understand what qualities is requested of pupils in their effort to be successful in mathematics and algebra. I have also explored different pupil thinking styles in mathematics and what consequences that has on their learning and understanding. Moreover, I have investigated some different learning styles and how they can be addressed in teaching of mathematics in general and algebra in particular. Finally, the goal has been to suggest how you can improve the teaching in order to enhance the understanding of algebra. As a result I have presented a variety of methods to literally illustrate the basic concepts of algebra. The conclusions of this work are that it is possible to make algebra more visual or kinaesthetic by illustrating the function of the equal sign as a similarity and not an operational command by scales for instance, in order to enhance the understanding of algebra. Additionally, it is for example possible to make the multiplication of binomial visual or kinaesthetic by treating the product of the binomials as an area of a rectangle with the binomials as sides. Finally, the importance of team work should not be underestimated as it lets the pupils learn from each other, toss ideas and develop a more flexible thinking style.

Genom detta arbete har vi utvecklat ett metodhäfte med en tillhörande lärarhandledning. Häftet består av sång- och rörelseövningar som tränar begrepp inom kemi och fysik, eftersom vi har märkt att ämnena kemi och fysik kan upplevas som svåra och därför behöver göras mer lustfyllda och lättillgängliga. Arbetet grundar sig på den kinestetiska inlärningsstilen och intelligensen. Meningen är att övningarna ska tillgodogöra den kinestetiska inlärningsstilen men även tilltala elever med andra inlärningsstilar. Genom anpassning kan våra övningar användas i alla årskurser. Övningarna har testats i årskurs 4-6 och resultatet visade att kinestetisk undervisning är efterfrågad och uppskattad samt att ämnena kemi och fysik kan upplevas som lustfyllda och ge mersmak. Vårt arbete visar att elever med kinestetisk intelligens behöver uppmärksammas mycket mer för att de ska kunna inkluderas i undervisningen. Vi anser att vårt arbete kan ge verktyg och kunskaper som behövs för att tillgodose den kinestetiska inlärningsstilen i kemi och fysik.

<p>Det blir allt vanligare med aktiva lektioner, där elever kroppsligt får vara med och delta. Alla elever kan inte lära sig på det stillasittande traditionella sättet. Efter det att psykologen Howard Gardner påvisade att det finns sju olika intelligenser, har allt fler"intelligenstester"framtagits, som med olika svårighetsgrad kan användas i klassrummet.</p><p>En av intelligenserna, den kinestetiska har jag i detta arbete vänt ut och in på. I arbetet finns svar på vad det är, hur de kinestetiska eleverna behöver arbeta i klassrummet och hur en lärare med hjälp av olika intelligenstest kan finna dessa elever. Arbetet avslutas med elevintervjuer där kinestetiska elever ger sin bild av hur det är att gå i en skola där alla elevers intelligens framhålls. Eftersom de kinestetiska elevernas minne aktiveras av kroppsrörelser är de i ständigt behov av att röra på sig. Fungerar det i ett klassrum med andra elever?</p>

<p>Det finns forskning som hävdar att undervisningen bör grunda sig på den enskilde elevens personliga inlärningsstil och den härstammar främst från USA. En del svenska forskare försöker också lansera denna undervisningsform i den svenska skolan. Den här undersökningen grundar sig därför på om ovanstående forskning från USA används av svensklärare i Sverige. Enligt Boström och Wallenberg (1997) inriktar sig den traditionella skolan huvudsakligen sin undervisning genom visuell och auditiv inlärning (inlärning via syn och hörsel). Enligt Lpo 94 skall undervisningen anpassas till den enskilde elevens behov och förutsättningar (Lärarnas Riksförbund, 2005). Inga konkreta förslag ges dock för hur detta skall verkställas. Examensarbetet har därför som utgångspunkt att undersöka hur lärare i svenskundervisningen arbetar utifrån elevers olika inlärningsstilar och utgår från det visuella, auditiva och det kinestetiska (då eleven bl.a. lär sig genom rörelse).</p><p> </p><p>Syftet med examensarbetet är att undersöka i vilken utsträckning lärare i de tidiga skolåren planerar och genomför sin undervisning i svenska utifrån elevers tre specifika inlärningsstilar. Frågeställningarna lyder som följer: Vilken eller vilka inlärningsstilar tar lärare som utgångspunkt i sin undervisning i svenska? Finns det inlärningsstilar som är lätta eller svåra att anpassa sin undervisning efter? Utifrån undersökningens syfte granskas även, med frågeställningarna som utgångspunkt, om det finns några likheter och skillnader mellan hur undervisningen utformas av lärare som arbetar inom år 1-3, 4-6 samt 1-6. Utifrån syftet genomfördes en enkätundersökning på 14 skolor.</p><p> </p><p>Resultaten visade bl.a. att en majoritet av samtliga lärare känner till begreppen inlärningsstilar samt visuella, auditiva och kinestetiska inlärare. De flesta har ganska bra kännedom om sina elevers inlärningsstilar, men är inte helt säker på dem. Den kinestetiska undervisningen utövas minst av lärare inom samtliga år. 1-3 lärare använder sig mer av kinestetisk undervisning än vad de resterande lärarna gör. Detta kan bero på att de har en längre tradition av att arbeta med kinestetiska inslag då det ingår naturligt i lektionerna i form av att eleverna t.ex. får klappa takten till rim och ramsor. Rent allmänt anser lärare att det är enklare att bedriva visuell och auditiv undervisning jämfört med den kinestetiska i svenskämnet. Det beror bl.a. på att det finns mer material att tillgå då det gäller den visuella undervisningen än vad det gör för den kinestetiska. Anledningen till att det anses lätt att bedriva auditiv undervisning beror främst på att det är lätt att diskutera och föra en dialog med elever.</p>

Det blir allt vanligare med aktiva lektioner, där elever kroppsligt får vara med och delta. Alla elever kan inte lära sig på det stillasittande traditionella sättet. Efter det att psykologen Howard Gardner påvisade att det finns sju olika intelligenser, har allt fler"intelligenstester"framtagits, som med olika svårighetsgrad kan användas i klassrummet. En av intelligenserna, den kinestetiska har jag i detta arbete vänt ut och in på. I arbetet finns svar på vad det är, hur de kinestetiska eleverna behöver arbeta i klassrummet och hur en lärare med hjälp av olika intelligenstest kan finna dessa elever. Arbetet avslutas med elevintervjuer där kinestetiska elever ger sin bild av hur det är att gå i en skola där alla elevers intelligens framhålls. Eftersom de kinestetiska elevernas minne aktiveras av kroppsrörelser är de i ständigt behov av att röra på sig. Fungerar det i ett klassrum med andra elever?