I detta arbete jämför jag Waldorf (muntlig undervisning och eurytmi), Montessori (ser barnet i dess egen utveckling) och förhållningssättet inlärningsstilar (individanpassat klassrum för maximal inlärning). Syftet med arbetet är att beskriva metoderna och att jämföra likheter och skillnader. Arbetet är indelat i; en inledande del där jag beskriver syfte, metod och ger en bakgrund till varför jag valt detta ämne, en litteraturdel där jag går igenom de tre metoderna Waldorf, Montessori och inlärningsstilar samt deras syn på den lärande eleven och dess miljö, min egen erfarenhet där jag berättar om hur jag använt och kommit i kontakt med dessa metoder, en undersökning där jag jämför åtta klassers inlärningspreferenser med varandra och därefter presenterar jag min slutdiskussion. Min hypotes när jag började detta arbete var att stökiga klasser har en majoritet av kinestetiskt/taktila elever och att dessa kan bli hjälpta av programmet inlärningsstilar. Min hypotes gick inte att bevisa genom detta arbete.

Det finns forskning som hävdar att undervisningen bör grunda sig på den enskilde elevens personliga inlärningsstil och den härstammar främst från USA. En del svenska forskare försöker också lansera denna undervisningsform i den svenska skolan. Den här undersökningen grundar sig därför på om ovanstående forskning från USA används av svensklärare i Sverige. Enligt Boström och Wallenberg (1997) inriktar sig den traditionella skolan huvudsakligen sin undervisning genom visuell och auditiv inlärning (inlärning via syn och hörsel). Enligt Lpo 94 skall undervisningen anpassas till den enskilde elevens behov och förutsättningar (Lärarnas Riksförbund, 2005). Inga konkreta förslag ges dock för hur detta skall verkställas. Examensarbetet har därför som utgångspunkt att undersöka hur lärare i svenskundervisningen arbetar utifrån elevers olika inlärningsstilar och utgår från det visuella, auditiva och det kinestetiska (då eleven bl.a. lär sig genom rörelse).   Syftet med examensarbetet är att undersöka i vilken utsträckning lärare i de tidiga skolåren planerar och genomför sin undervisning i svenska utifrån elevers tre specifika inlärningsstilar. Frågeställningarna lyder som följer: Vilken eller vilka inlärningsstilar tar lärare som utgångspunkt i sin undervisning i svenska? Finns det inlärningsstilar som är lätta eller svåra att anpassa sin undervisning efter? Utifrån undersökningens syfte granskas även, med frågeställningarna som utgångspunkt, om det finns några likheter och skillnader mellan hur undervisningen utformas av lärare som arbetar inom år 1-3, 4-6 samt 1-6. Utifrån syftet genomfördes en enkätundersökning på 14 skolor.   Resultaten visade bl.a. att en majoritet av samtliga lärare känner till begreppen inlärningsstilar samt visuella, auditiva och kinestetiska inlärare. De flesta har ganska bra kännedom om sina elevers inlärningsstilar, men är inte helt säker på dem. Den kinestetiska undervisningen utövas minst av lärare inom samtliga år. 1-3 lärare använder sig mer av kinestetisk undervisning än vad de resterande lärarna gör. Detta kan bero på att de har en längre tradition av att arbeta med kinestetiska inslag då det ingår naturligt i lektionerna i form av att eleverna t.ex. får klappa takten till rim och ramsor. Rent allmänt anser lärare att det är enklare att bedriva visuell och auditiv undervisning jämfört med den kinestetiska i svenskämnet. Det beror bl.a. på att det finns mer material att tillgå då det gäller den visuella undervisningen än vad det gör för den kinestetiska. Anledningen till att det anses lätt att bedriva auditiv undervisning beror främst på att det är lätt att diskutera och föra en dialog med elever.

Syfte och frågeställningar Syftet med studien var att synliggöra genom vilka lärstilar kursplanens mål förmedlas från styrdokument till elev samt hur detta påverkar elevens möjligheter att utveckla Lgr11’s kunskapsformer (förmågor). Studiens frågeställningar var: Vilka lärstilar använder sig läraren av då läraren synliggör kursplanens mål under lektionstid? Vilka av Lgr11’s kunskapsformer (förmågor) ges eleven möjlighet att utveckla inom ämnet idrott och hälsa? Metod Studien har en kvalitativ ansats där strukturerade observationer utgjorde forskningsmetod. Observationerna ha gjorts i tre olika skolor under 45-50 minuter per observation. Samtliga skolor var belägna i Stockholms södra förorter. Sammanlagt byggde datainsamlingen på sex observerade lärare och 134 elever. Resultat Synliggörandet av kunskapsmålen skedde mest frekvent genom den auditiva lärstilen. Den begreppsliga förmågan gavs möjlighet att tränas vid flest antal tillfällen tätt följt av den metakognitiva förmågan. Slutsats De slutsatser som studien ledde till var att de observerade lärarna sällan utnyttjade möjligheten att kombinera flera lärstilar i samband med sin undervisning. En annan slutsats var att fler tillfällen fanns inom ämnet som skulle kunna brukas till att medvetandegöra eleverna om var de är på väg i förhållande till kursplanens mål och varför en viss typ av träning eller aktivitet skulle kunna ge eleven en knuff i rätt riktning mot kunskapsmålet. / Aim The aim of the study was to highlight how, through which learning styles, curriculum goals are mediated by regulatory documents to student and how this affects the student's ability to develop Lgr11’s forms of knowledge (skills). The study questions were: Which learning styles are the teacher practicing when the teacher reveals goals of the curriculum during class? Which of Lgr11’s forms of abilities gives the student opportunity to develop in physical education? Method The study had a qualitative approach where structured observations constituted research method. The observations have been made in three different schools during the time aspect of 45-50 minutes per observation. All schools where located in Stockholm's southern suburbs. The total data of research was collected by six observed teachers and 134 pupils. Results The most frequently shown learning style was auditory. The conceptual ability was given the opportunity to develop at the largest number of occasions, closely followed by the metacognitive ability. Conclusions The study led to the conclusions of that the observed teachers rarely used the opportunity to combine multiple learning styles in the context of their teaching. Another conclusion was that more opportunities were in substance that could be used to raise awareness among pupils about where they are going in relation to the goals of the curriculum and why a particular type of exercise or activity could give the pupils a nudge in the right direction towards the learning goal. / <p>Studiegång Idrott, fritidskultur och hälsa skolår F-6. Vt 2013</p>

<p>I detta arbete jämför jag Waldorf (muntlig undervisning och eurytmi), Montessori (ser barnet i dess egen utveckling) och förhållningssättet inlärningsstilar (individanpassat klassrum för maximal inlärning). Syftet med arbetet är att beskriva metoderna och att jämföra likheter och skillnader. </p><p>Arbetet är indelat i; en inledande del där jag beskriver syfte, metod och ger en bakgrund till varför jag valt detta ämne, en litteraturdel där jag går igenom de tre metoderna Waldorf, Montessori och inlärningsstilar samt deras syn på den lärande eleven och dess miljö, min egen erfarenhet där jag berättar om hur jag använt och kommit i kontakt med dessa metoder, en undersökning där jag jämför åtta klassers inlärningspreferenser med varandra och därefter presenterar jag min slutdiskussion. </p><p>Min hypotes när jag började detta arbete var att stökiga klasser har en majoritet av kinestetiskt/taktila elever och att dessa kan bli hjälpta av programmet inlärningsstilar. Min hypotes gick inte att bevisa genom detta arbete.</p>

I denna studie undersöks vilka undervisningsformer verksamma lärare i årskurs 1 använder i bokstavsinlärningen samt om dessa stämmer överens med elevernas framträdande sinnespreferenser. De sinnespreferenser studien utgår från är: visuell, auditiv, kinestetisk och taktil. Kunskapsinhämtningen kan påverkas av samtliga fyra sinnen som beskriver att lärande sker med hjälp av syn, hörsel, kropp och känsel. För att studera detta har vi valt att genomföra intervjuer med fyra lärare i årskurs 1. Intervjuerna avser att ta reda på om, hur och varför lärarna arbetar med sinnespreferenser i bokstavsinlärningen samt om de individanpassar undervisningen utifrån elevernas olika sätt att lära. Vidare innehåller studien en enkätundersökning med de intervjuade lärarnas elever för att ta reda på vilka sinnespreferenser som är mest framträdande. Vi har noggrant undersökt och sammanställt resultatet i vilket samtliga lärare uttrycker att eleverna har olika förutsättningar och behov i relation till inlärning. Undervisningsformerna varierar, dock utgår de till störst del från en visuell och en auditiv lärstil. Lärarna legitimerar framförallt sina val genom auktorisering och moralisk värdering, det är också vanligt förekommande att de intervjuade lärarna rationaliserar sina handlingar. Enkätundersökningen visade att det var en kombination mellan flera olika sinnespreferenser som var vanligast förekommande, därefter kom kroppsligt arbete, det vill säga kinestetiskt som 22 % av eleverna föredrog. Endast en lärare nämner att anpassningar i undervisningen sker utifrån ett individperspektiv. För att eleverna ska ha samma möjlighet att lyckas i skolan är det av relevans att inkludera samtliga fyra sinnespreferenser i undervisningen.

Syftet med vår undersökning har varit att få en ökad förståelse för vilken betydelse de estetiska kommunikationsformerna har i det pedagogiska arbetet och vilket syfte de estetiska kommunikationsformerna har i den pedagogiska verksamheten. Genom undersökningen ville vi därigenom öka kunskapen om hur arbetet med de estetiska uttrycksformerna kan utvecklas i förskolan. Våra frågeställningar har varit: Vilken betydelse har de estetiska kommunikationsformerna i det pedagogiska arbetet? Vilket syfte har de estetiska kommunikationsformerna i den pedagogiska verksamheten? De teorier som vi använt oss av berör våra centrala begrepp som är; auditiv, visuell, kinestetisk, multimodalitet, pedagogroller och miljö. Dessa har kopplats till, samt ifrågasatt resultatet av pedagogernas beskrivning av sitt arbete med de estetiska kommunikationsformerna. Vi har använt oss av kvalitativa intervjuer i vår empiriska undersökning. Utifrån det samlade materialet från intervjuerna har vi analyserat resultatet som sedan tolkats. Resultatet visar hur pedagogerna arbetar med de estetiska kommunikationsformerna för att främja barnens egenskaper så som kommunikation och det fria valet av att kunna påverka sin egen verksamhet i förskolan, samt skapa meningsfullhet genom att arbeta utifrån barnens egna intressen. Utifrån resultatet har vi dragit slutsatsen att arbetet med estetiska kommunikationformer i det pedagogiska arbetet öppnar upp för kommunikation, skapar varierade arbetssätt, ger barnen möjlighet att uttrycka sig på det sätt som passar dem bäst, skapar glädje och gemenskap samt meningsfullhet. Syftet med de estetiska kommunikationsformerna i den pedagogiska verksamheten ansåg pedagogerna var att utveckla barnens språk, sociala samspel, identitetsskapande, grov- och finmotorik.

Uppsatsens syfte är att undersöka hur ett material som produceras kan tänkas speglas i upplevelsen av den bakomliggande filmklippningsprocessens rytm och arbetsmiljön inom vilket den tar form. Materialet som studeras utgörs av dokumentärfilmerna Almost There (2016), The Raft (2018) och Corona Film Club (2021), inom vilka den isolerade individen, det isolerade kollektivet, samt vad som kan ses som en kombination, skildras. Filmernas användning av visuella grepp studeras i en formanalys, där fokus riktas mot den varierande rytmen och den fysiska inramningen i bildkompositionen. Vidare utfördes kvalitativa intervjuer med filmernas upphovsmän och klippare, där tankar kring visuella grepp och rytmskapande behandlades. I uppsatsens narrativa analys sammankopplades upplevelserna av processerna och belyste orsakssamband. Den forskning som lyfts fram i studien redogör för den skildrade isoleringens visuella grepp samt klipparens kognitiva och perceptiva funktioner där användningen av kinestetisk empati diskuteras som grundläggande för dennes intuitiva förmåga att formge rytm. Sammantaget landar studien i att klippningsprocessernas klipprum och rutiner till stor del liknat varandra men att en rytmisk spegling i stället går att se i hur filmerna formgivits i en beständig eller föränderlig arbetsmiljö, där de bearbetats av en och samma klippare eller samklippts av fler.

Abstract Title: The dance-teacher body as a sounding board - a hermeneutic phenomenological study about dance-teachers experiences observing (their own) dance education. Author: Anders Frisk, Stockholm University of the Arts - School of Dance and Circus Language: Swedish Key words: Dance, dance teacher, dance education, dance pedagogy, phenomenology, kinaesthetic empathy, interaffectivity, bodily resonance    The aim of this study is to give insights into how dance teachers experience observing (their own) dance lessons. The interest lies in what they are reacting to and what gives an action in the form of feedback, guiding or ending an exercise, and how these reactions and actions are manifested in the body. Two teachers at the Swedish school of sport and health sciences (GIH) in Stockholm were observed and filmed during dance lessons with PE&amp;H-student teachers. The subject of the lessons were experiencing and exploring dance as expressive form. From the videos of the lessons, different situations were chosen and discussed during a so-called re-experiencing interview. The interviews were transcribed and the text has been analysed using a hermeneutic phenomenological method.  The analysis resulted in the following findings: To observe one’s own teaching seems to be a valuable tool for the teachers in order to reflect upon didactical considerations and possibilities for developing the teaching. The teachers seem to react on (lack of) movement, presence, focus and movement qualities. This creates a dissonance in their own bodily resonance that seems to create an embodied experience that they react upon. They act by guiding the students by adding more movement, verbal affirmation or instruction, metaphors or by ending the exercise. Sometimes they postponed reacting in order to give the students a chance to find their way back in focus. The teachers also have a focus on creating a learning environment where the aim is for the students to explore and to experience their own bodily resonance and how this can relate to other bodies.  It seems that the teachers show a sensibility for the situation and the harmony in the dance studio that could be derived from a professional-personal competence or from an embodied practical pedagogical knowledge. The results of the study are discussed with the concepts of interaffectivity, mutual incorporation and kinaesthetic empathy. By raising awareness around how bodily (and embodied) interactions are intertwined within dance education these concepts might help and support the development of teaching in this specific context.

This thesis aims at identifying and exploring properties and design aspects of human movement when used as interaction modality between people and technology. The work has been carried out with a multidisciplinary approach and combines theories, methods and practices from various areas such as modern dance, pedagogy, behavioural science, human computer interaction and research through design. The research question asked in this work is: Which communicative aspects and properties of human full-body movement are important when designing for movement-based interaction, and how could such design be accomplished? This question has been dealt with through carrying out an explorative study of people experiencing dance-based human movement. The informants used were participants on a dance course called Physical Expression. On the basis of this study the following aspects of human movement were identified and discussed: Movement imitation, Movement generation, Natural movements, The meaning of movement, Personal space, Self-confidence, and Movement literacy. These notions were further explored, in relation to movement-based interaction design, through the design and implementation of an interaction concept and a research prototype called BodyBug. BodyBug can be described as an artefact that initiates and maintains bodily movements through its need to be fed with movement input. It gives the users a possibility to create and explore three-dimensional movements within a personal interaction space, both individually and in groups. BodyBug is a small device but does not necessary create small-scale interaction and movements The main findings from this research can be summarised in four theoretical notions that are related to human movement as a dynamic and communicative process: Movement Literacy, Personal Interaction Space, Imitate-React-Express and Social Acceptability. These notions reflect aspects of human movement such as the ability to verbalise, describe, sense and express intentions through human movement; the physical and emotional space we create when moving; the naturalness and understanding of movement; and finally, the social impact of movement. The design and implementation process of the interaction concept exemplifies how we can apply knowledge and physical experiences of human movement in concrete design for movement-based interaction. The design process of BodyBug is therefore described as a holistic design process. It also argues for the importance of, and need for, multidisciplinary competencies and contributions throughout the whole design process. This work has shown that making use of movement as interaction modality means to provide possibilities for getting to know one’s own movement pattern and thus utilising the kinaesthetic sense and kinaesthetic awareness. However, since movement-based interaction is still in its early phase, we need more experiences and physical examples of this kind of interaction in order to develop an increased knowledge of human movement as design material. We also need to further investigate how movement-based interaction is experienced, and to continue the search for the essence and physical grounding of human movement in relation to technology and computational artefacts. Some of the biggest challenges are to design for movement-based interaction without loosing the aspects of individual preferences and differences in movement, and to preserve the spontaneity and ambiguity in human movement. As shown in this thesis, one approach to deal with these issues is to design for the pleasure of motion. / <p>QC 20100913</p>

I denna studie försöker vi finna svar på hur en praktisk lärardemonstration kan utföras på ett pedagogiskt vis. Vi undersöker även övergången från den stund som domineras av läraren till den stund som utmärks av individuellt elevarbete. Skolämnet som studien utgår ifrån är slöjd men vi tror att de utmaningar och resultat som framkommer kan appliceras även på andra skolämnen. Från svar på enkäter riktade till elever och intervjuer utförda med både lärare och elever framkommer att ett flertal aspekter spelar in för ett framgångsrikt lärande knutet till  demonstrationer. Lärarens kapacitet och förmåga att både förbereda och framföra något är viktig. Samtidigt spelar lärarens kontakt med och kunskap om, både grupp och individ, roll. Återkoppling till elever bör ske med fokus på det som utförts och som eleven kan påverka. Även faktorer av mer praktiska slag påverkar, som vid vilken tid på dagen lektionen pågår och om eleverna då är pigga eller ofokuserade. Att få demonstrationen och det efterkommande elevarbetet att vara en lärorik stund istället för något tråkigt är en utmanande, komplex och rolig del av läraryrket. Att lyckas med det kan vara avgörande för elevernas förståelse och lust att engagera sig i ämnet. / In this study we try to find answers on how a practical demonstration, performed by a teacher, can be conducted in both effective and pedagogic ways. We also explore the transition from a teacher lead period to a period defined by practical work and understanding performed by pupils. The subject studied is the swedish sloyd, but we think the challenges are mainly the same in any school subject. Through research on literature in areas such as rhetorics, leadership and pedagogy we contrast different aspects on the subject with surveys conducted on pupils and interviews with both pupils and teachers. From empirics we conclude that different aspects play important roles in succeeding with bringing a sloyd demonstration into individual pupil knowledge. The teacher’s capacity in preparation and enthralling an audience as well as his or her empathy and knowledge of the mental constitution of the class all play a part. It is also important how well the teacher gives individualized feedback, when pupils start working or no longer do work due to various reasons. Practical factors such as hour of the day and whether the pupils are alert or hungry also do contribute.  Bringing a demonstration from a dull experience into engaged pupil work is a challenging, complex and enjoyable part of a lesson. It may be crucial to the pupil’s future effort making and understanding.