En etnografisk studie om hur lärare kommunicerar med nyanlända elever i ämnet matematik. Studien är kvalitativ och består av både observationer och intervjuer. Ett syfte utformades och utefter det formades två forskningsfrågor. För att analysera datan användes aktivitetsteorin och dess aktivitetstriangel. I studien berörs den tidigare forskning som finns inom området. En klass observerades på sina matematiklektioner under en vecka. Klassens lärare intervjuades som uppföljning av lektionerna. Datan som observationerna och intervjuerna gav, kodades och analyserades sedan med hjälp av den valda teorin. Ett resultat som studien visar är att lärare använder olika kommunikationsformer beroende på situation och elever. Studien visar också att det i många fall är bristen på språkkunskaper hos eleverna som försvårar inlärningen i matematik och inte alltid de faktiska kunskaperna.

Syftet med denna studie har varit att undersöka hur förskollärare utifrån deras perspektiv ser på samarbete och interaktion med vårdnadshavarna i förskolans verksamhet. I undersökningen deltog åtta legitimerade förskollärare. Vi har använt oss av en kvalitativ forskningsmetod med semistrukturerade intervjuer som fokus. Den modell som har lagt grunden för detta arbete är Granströms samarbetsmodeller. När data hade samlats in genom intervjuer, använde vi oss av en tematisk analys där vi delade upp resultatets olika innehåll. Resultatet visade att ett lyckat samarbete grundar sig på olika faktorer, bland annat kommunikation och förtroende. Den dagliga kontakten anses vara väsentlig för att en relation ska skapas mellan vårdnadshavare och förskollärare. Dock menar förskollärare att det även finns utmaningar med samarbetet, bland annat intresse och tid. Studiens slutsats är att det behövs skapas relationer mellan förskollärare och vårdnadshavare som behöver börja tidigt. En kontinuitet och fortlöpande samtal mellan de båda parterna är betydelsefullt. Om dessa faktorer inte förekommer kan det uppstå olika typer av utmaningar som kan bidra till att samarbetet försvåras och att barnets vistelse på förskolan påverkas.

Barnen som publik har blivit en allt viktigare målgrupp för medieorganisationerna. Det finns en mängd TV-program i olika kanaler som riktar sig mot barnen som publik och många studier är gjorda om innehållet i olika barnprogram, men mycket litet är skrivet om relationen mellan barn och TV-sport. Temat för den här uppsatsen är att från ett medievetenskapligt perspektiv beskriva vad innehållet i ett barnprogram som Lilla Sportspegeln kan berätta om vårt samhälles syn på sport, barn och kön. Genom att studera innehållet i 5 avsnitt av programmet har material till en innehållsanalys samlats in. För att göra materialet hanterbart har analysen tematiserats i 3 huvudområden : kollektiva identiteter och relationer mellan generation och mellan genus, i syfte att försöka förstå och synliggöra hur programinnehållet förmedlar en sportideologi som kan ha betydelse för hur vi uppfattar barn och sport. Med hjälp av medieteorier från bl a John B Thompson, lyfts mediernas betydelse för ideologireproduktion fram. Detta kommuniceras av TV-mediet med hjälp av vissa symboliska former i en viss kontext, dvs Lilla Sportspegelns framställningsform. Kommunikation innefattar även en språklig dimension, som med begrepp hämtade från Deborah Tannen tillför de relationsskapande processer, som jag menar också finns i programmet och ger en motvikt till ideologibegreppets maktdiskurs. Ibland tjänar medierad sport de politiska och ekonomiska intressen som finns i ett samhälle, medan de i andra sammanhang inte alls har särskilt mycket med maktrelationer att göra. De maktrelationer som kommer till uttryck i Lilla Sportspegeln visar sig i förhållanden mellan generation och genus. I relationer mellan vuxna och barn är det de vuxna programledarna som har makten att definiera den sport som visas i reportagen. Genom olika programinslag fostras barnen till respekt för vuxna, av vuxna som själva internaliserat den sportideologi som de förmedlar såväl till de medverkande barnen i programmet, som till de tittande barnen i TV-publiken. Programmets vänskaplig atmosfär visar även exempel på hur goda relationer mellan barn och vuxna kan se ut, genom att de medverkande barnen till viss del respekteras av programledarna i inslagen. I relationer mellan kön delas den kollektiva identiteten i 2 separata delar, där killarnas könsidentitet innebär ett kollektivt idrottande tillsammans i en manlig gemenskap, medan tjejernas könsidentitet innebär att vara annorlunda som individer utan att tillhöra ett stort kollektiv av varken tjejer eller killar. Den kollektiva identiteten uttrycks även som ett medelklassideal, där barn förväntas ha möjligheter att självständigt välja en eller flera livsstilar inom idrotten.      Konklusion : Lilla Sportspegeln presenterar sport och idrott som en typiskt manlig verk-samhet. Ideologireproduktionen av sporten sker enligt samhällets manliga värderingsnormer, som överförs med hjälp av programinnehållet till den unga publiken, vilket också visar att barn numera är så viktiga för samhället att de tidigt ska fostras till sportideologins värderingsgrunder och inlemmas i sportkulturen. Det går även att uppfatta programmet som ett uttryck för att sporten förändrats och blivit mer jämlik, eftersom att tjejer också ges plats i programmet. Dock sker detta fortfarande på männens villkor, där tjejerna tvingas anpassa sig till en manlig struktur som definierar kvinnan som det andra och annorlunda, vilket därigenom stärker den manliga sportidentiteten och gemenskapen för ett manligt idrottskollektiv.

Syfte med denna kvalitativa fallstudie är att öka kunskapen kring platsens betydelse för barns samspeloch barns fria lek, med begränsning till förskolans gård. Begreppet affordance används somanalysverktyg för att synliggöra vilka förutsättningar platsen har, vilket visar sig när barnen har ellerinte har möjlighet att fortskrida leken utifrån miljön och platsens påverkan. Forskningsfrågorna somundersöks i studien är; Vad har platsen för betydelse för barns samspel och för barns fria lek iutomhusmiljö på förskolan? Var möter barnen varandra när de formar sina lekar? Vilkaförutsättningar finns för barns fria lek och samspel i utomhusmiljön på förskolan? Metoden för attundersöka forskningsfrågorna har varit observationer på barn för att få syn på barnens samspel irelation till den valda platsen, för en tydligare kunskapsbild har kombinationen med samtal medbarnen i observationer och efter observationer använts. Våra metodval har bidragit till kunskapenkring helheten för platsens betydelse i barns samspel och lek. I denna studie har 12 femåriga barnstuderats i utomhusmiljön på en förskola. Vi har kommit fram till att varje plats har olika affordancesom i sin tur är individberoende och som leder till barnens val av plats och lek. Miljön ochnaturmaterialet har olika förutsättningar i form av affordance men väderförhållanden kan ge andrasamspelsmöjligheter. Förutsättningarna som platserna har, påverkar barns samspel då det skiljer sigmellan de fasta lekställningarna och den fria miljön. Vi har sett att den stora lekställningen som liggeri mitten på förskolans gård innebär ett centrum för barns möten och därför skapat ensamspelsknutpunkt. Den stora lekställningen bildar en mötesplats för barnen som skaparförutsättningar för samspel och lek och möten kring den stora lekställningen har bidragit till attbarnen hittar varandra, startar samspelet och tar leken vidare till en annan plats i den fria miljön. / <p>Godkännande datum:2019-01-04</p>

Syftet med vår undersökning har varit att få en ökad förståelse för vilken betydelse de estetiska kommunikationsformerna har i det pedagogiska arbetet och vilket syfte de estetiska kommunikationsformerna har i den pedagogiska verksamheten. Genom undersökningen ville vi därigenom öka kunskapen om hur arbetet med de estetiska uttrycksformerna kan utvecklas i förskolan. Våra frågeställningar har varit: Vilken betydelse har de estetiska kommunikationsformerna i det pedagogiska arbetet? Vilket syfte har de estetiska kommunikationsformerna i den pedagogiska verksamheten? De teorier som vi använt oss av berör våra centrala begrepp som är; auditiv, visuell, kinestetisk, multimodalitet, pedagogroller och miljö. Dessa har kopplats till, samt ifrågasatt resultatet av pedagogernas beskrivning av sitt arbete med de estetiska kommunikationsformerna. Vi har använt oss av kvalitativa intervjuer i vår empiriska undersökning. Utifrån det samlade materialet från intervjuerna har vi analyserat resultatet som sedan tolkats. Resultatet visar hur pedagogerna arbetar med de estetiska kommunikationsformerna för att främja barnens egenskaper så som kommunikation och det fria valet av att kunna påverka sin egen verksamhet i förskolan, samt skapa meningsfullhet genom att arbeta utifrån barnens egna intressen. Utifrån resultatet har vi dragit slutsatsen att arbetet med estetiska kommunikationformer i det pedagogiska arbetet öppnar upp för kommunikation, skapar varierade arbetssätt, ger barnen möjlighet att uttrycka sig på det sätt som passar dem bäst, skapar glädje och gemenskap samt meningsfullhet. Syftet med de estetiska kommunikationsformerna i den pedagogiska verksamheten ansåg pedagogerna var att utveckla barnens språk, sociala samspel, identitetsskapande, grov- och finmotorik.

TikTok är en sociala medier-plattform där användarna kan publicera korta videoklipp. Applikationen används idag av över 1 miljard människor. Plattformen erbjuder funktioner som främjar interaktion och kunskapsutbyte mellan användarna. Underhållning är sedan tidigare förknippat med TikTok men sedan 2020 har även ung aktivism börjat ta plats på plattformen. På TikTok kan användare uttrycka sociala värderingar och nätverka med varandra, det är även vanligt att hashtags används för att koppla videoklippen till ett specifikt ämne. Syftet med studien är att förstå hur TikTok-användarna upplever audiovisuell information som berör ämnet feminism. Videoklipp har valts ut från plattformen via sökordet feminism samt hashtaggen #feminism. Därefter genomfördes en innehållsanalys av klippen för att avgöra deras likheter och olikheter, för att på så sätt kunna välja ut fem klipp att använda i studiens nästa fas. De fem klippen presenterades i kvalitativa intervjuer där respondenterna svarade på frågor och uttryckte sina åsikter kring bland annat trovärdighet, funktioner och informationen i sig. Det insamlade materialet jämfördes och analyserades dels utifrån respondenternas olika upplevelser, dels ur ett teoretiskt perspektiv.  Respondenterna i studien visade störst intresse för två förklarande videoklipp som presenterade ny information genom att använda bilder, video och tal.  Information som presenterades med hjälp av bilder ansågs underlätta förståelsen för budskapet, göra videoklippet mer intressant och bidra till att öka respondenternas nyfikenhet. Ett annat klipp som uppskattades använde ett narrativ för att framföra utbildande underhållning som mottagarna kunde relatera till. Mottagarnas vilja att engagera sig kunde kopplas till deras positiva upplevelser av hur informationen presenterades i dessa klipp. Studien visade även att mottagarens upplevelser påverkas av individens tidigare kunskap, deras informationsbehov, motivation till att använda TikTok samt hur de bearbetar information. / TikTok is a social media platform where users produce short videos. Today TikTok is used by over 1 billion people. The application offers various features that promotes interaction and knowledge exchange among its users. Entertainment is strongly associated with TikTok, however since 2020 the use of the platform for youth activism has increased. On TikTok, users can express their social values and cooperate with each other. It is also common to use hashtags as a way of linking videos to a specific topic. The aim of this study is to understand how TikTok users experience audiovisual information regarding the topic of feminism. Videos were selected from the platform by using the search word feminism and the hashtag #feminism. This was followed by a content analysis to determine the videos differences and similarities, which enabled the final selection of five videos to be used in the next step of the study. The five videos were then presented during qualitative interviews where the respondents answered questions and expressed their opinions about for example trustworthiness, features and the information itself. The data was compared and analyzed both from a theoretical point of view and regarding different experiences expressed by the respondents. The respondents in this study showed the most interest in an explanatory video which presented them with new information by using pictures, video and speech.  The respondents showed greatest interest in two explanatory videos who presented new information by using pictures, video and speech. Information presented with pictures were considered to facilitate the understanding of the message, make it more interesting and arouse curiosity. Another video appreciated by the respondents used a narrative to convey entertaining education they could relate to. The recipients’ willingness to engage in the videos were linked to their positive experiences of how the information was presented. This study also shows that previous knowledge, information needs, motivation to use TikTok as well as different processing styles affected the respondents’ experiences.