Syftet med uppsatsen är att undersöka hur TikTok arbetar med gamification isin design av sin mobila applikation. TikTok har haft en stor tillväxt under desenaste åtta åren och har toppat nedladdningslistorna globalt.Undersökningen vill ta reda på ifall användare utsätts för en omedveten faradå TikTok implementerar starka drivkrafter som ämnar för att motiveraanvändaren till högre och längre konsumtionstid. Undersökningen utgerresultat för hur TikTok lyfter ut lustfyllda element från spelindustrin ochapplicerar detta inom sin applikation. Där resultatet visar hur starka de olikamotivationskällorna är utifrånramverket Octalysis, ramverket innehåller åttastycken drivkrafter som innefattar de mest centrala delarna som motiveraranvändare i inom spel. Med hjälp utav teori områdena som HumanComputer Interaction, Gamification och Octalysis samt metodernainnehållsanalys och visuell research, undersöks TikTok för att se hur starkade åtta olika drivkrafterna är. Resultatet visar att TikTok implementerar storadelar utav gamification och därmed visar på stor användaning utavgamification. Sociala medier har idag blivit en stor bidragande faktor till ohälsa genomnegativ motivation och jämförelser mellan användare. ChallengeYou är enapplikation som erbjuder en hälsosam och stöttande träningsgemenskap somlöser de negativa aspekterna av sociala medier genom att främja samarbete,motivation och välbefinnande. Det hjälper användare att fokusera på sinaegna framsteg och njuta av den positiva inverkan av fysisk aktivitet utan denegativa jämförelserna och stressen som kan följa med sociala medier.ChallengeYou är en banbrytande träningsapplikation som tar din fysiskaaktivitet till nya höjder genom att erbjuda spännande utmaningar som du kangenomföra tillsammans med dina vänner. Med en användarvänlig ochinteraktiv plattform, är ChallengeYou det ultimata verktyget för att boostamotivationen och skapa en stark gemenskap kring träning.

This dissertation comprises three studies with the overarching goal of investigating effective messaging strategies to encourage e-cigarette cessation among youth who use e-cigarettes. Study one employs the McGuire’s Communication/ Persuasion model to identify research gaps in the literature on health messages targeting youth e-cigarette use. The systematic review reveals a lack of research specifically targeting vaping cessation among youth who currently use e-cigarettes. As a result, the subsequent studies in this dissertation focus on youth vaping cessation to address this research gap. Study two presents a content analysis of existing vaping-cessation related TikTok videos. The findings of study 2 suggest that themes pertaining to physical health outcomes, nicotine addiction, harmful chemicals, and relatable message sources were associated with higher engagement, underscoring the importance of tailored messaging content and relatable sources to engage the young audience on TikTok. Study 3 consists of an experimental study that specifically examines the effects of message frames (gain vs. loss) and two types of expert message sources (formal vs. informal expert sources) on youth intention to quit vaping. The study found that TikTok videos employing gain-framed messages hold promise in promoting positive emotional responses and, consequently, intention to quit vaping among youth. Lastly, chapter 5 provides a summary of the findings within this dissertation, offering insights into future research directions and proposing practical implications derived from the three studies.

Der Einsatz von Social Media-Plattformen wird immer wichtiger für Gedenkstätten. Das Ziel dieser Masterarbeit ist es, einen Überblick zu den Einsatzmöglichkeiten der Kurzvideoplattform TikTok für Bildung und Vermittlung in Gedenkstätten zu geben. Bisherige Annahmen, Vorbehalte oder erwartete Potenziale sollen mit Zahlen und Daten unterlegt werden. Die Forschungsfragen der Arbeit sind deshalb, ob es für Gedenkstätten möglich ist, junge Schüler:innen, über Kurzvideos zu erreichen und wie es ihnen gelingt die Geschichtsvermittlung in die Zielgruppe zu tragen. Hierbei wird vor allem die Pionierarbeit der KZ-Gedenkstätten Neuengamme, Mauthausen, Bergen-Belsen, Dachau und Flossenbürg; der Erinnerungsstätte Villa ten Hompel und des Dokumentationszentrums NS-Zwangsarbeit Berlin genauer untersucht. Die Arbeit steht inhaltlich auf zwei Säulen. Die erste Säule bildet eine Ist-Stand Analyse und stellt einen repräsentativen Stand der Gedenkstättenszene in den Jahren 2022 bis 2023 auf TikTok dar. Dafür wurden die TikTok-Profile von insgesamt neun Gedenkstätten, Erinnerungsorten und Dokumentationszentren beobachtet und ausgewertet. Zudem werden sieben beantwortete Fragebögen von Gedenkstätten, die TikTok bereits einsetzten, analysiert und ausgewertet. Die zweite Säule umfasst die Antworten aus einer einjährigen Umfrage mit insgesamt 850 Teilnehmer:innen in der KZ-Gedenkstätte Mittelbau-Dora. Durch diese Befragung sind auch Rückschlüsse auf das Nutzer:innenverhalten von jungen Menschen, die TikTok als soziales Netzwerk nutzen, möglich.:Einleitung 1. Die Kurzvideo-Plattform TikTok 1.1 Geschichtsvermittlung mit TikTok 1.2 #GedenkenBildet 1.3 Storytelling auf TikTok 2. Gedenkstätten auf TikTok 2.1 Initiative „TikTok - Shoah Education and Commemoration“ 2.2 Holocaust Education auf TikTok 2.3 Welche Gedenkstätten nutzen TikTok 2.3.1 @neuengamme.memorial 2.3.2 @belsenmemorial 2.3.3 @mauthausenmemorial 2.3.4 @dauchaumemorial 2.3.5 @keeping_memories 2.3.6 @wannseekonferenz 2.3.7 @villatenhompel 2.3.8 @naziforcedlabourdc 2.3.9 @kazernedossin 2.3.10 Exkurs: @keine.erinnerungskultur 2.4 Wie nutzen Gedenkstätten TikTok 2.4.1 Strategie, Social Media und Content 2.4.2 Genese und Vernetzung 2.4.3 Standards, Budget und Marketing 2.4.4 Zielgruppen 2.4.5 Zukunft 2.4.6 Exkurs: Instagramprojekt @ichbinsophiescholl 3. Potentiale auf TikTok für die Geschichtsvermittlung von Gedenkstätten 3.1 Umfrage zum Nutzungsverhalten von Social Media 3.1.1 Antworten zum Nutzer:innenverhalten von Instagram 3.1.2 Antworten zum Nutzer:innenverhalten von TikTok 3.2 Chancen, Risiken und perspektivische Zusammenhänge für Gedenkstätten 3.2.1 Zielgruppen 3.2.2 Mechanismen der Plattform 3.2.3 Bildung und Vermittlung Schlussbetrachtung Literaturverzeichnis Abbildungsverzeichnis Glossar Danksagung Selbstständigkeitserklärung Anhang Dokumentation Fragebogen Fragebogen KZ-Gedenkstätte Neuengamme Fragebogen Gedenkstätte Bergen-Belsen Fragebogen Geschichtsort Villa ten Hompel Fragebogen KZ-Gedenkstätte Flossenbürg Fragebogen KZ-Gedenkstätte Dachau Fragebogen KZ-Gedenkstätte Mauthausen Fragebogen Dokumentationszentrum NS-Zwangsarbeit

Denna kandidatuppsats undersöker särskilt hur unga kvinnor förhåller sig till och interagerar med ”Clean Girl”-fenomenet, en trend som symboliserar en viss estetik och livsstil på TikTok. Genom en kvalitativ metod, inkluderande en dold observation av TikTok-innehåll och intervjuer med unga kvinnor, ger studien insikt i hur dessa individer uppfattar och anpassar sig till de ideal och föreställningar som förmedlas genom denna trend. Studien bygger vidare på tidigare forskning som har utforskat ungdomars formativa år och identitetsskapande, med särskild tonvikt på ungdomskulturens dynamik och sociala mediers påverkan, inklusive plattformar som Facebook, Instagram, och nyligen TikTok. Studien ger en förståelse för de dynamiska processer som ligger bakom identitetsskapande i den digitala eran, med fokus på hur ungdomar använder digitala plattformar som TikTok för att utforska och uttrycka olika aspekter av sin identitet. Resultaten belyser hur unga kvinnor navigerar mellan individuell självpresentation och kollektiva ideal, vilket stämmer väl överens med teorier av sociologer som Richard Jenkins om identitetens dynamiska natur,  samt Erving Goffmans koncept om 'frontstage' och 'backstage' inom social interaktion. Därtill analyseras även fenomenets skepnad till Beverly Skeggs teorier om respektabilitet.

I dagens snabbt växande sociala medielandskap står vi inför etiska frågor som ännu inte har diskuterats tillräckligt i takt med den digitala utvecklingen. Sociala medier spelar en betydande roll i att upprätthålla och sprida skönhetsideal på en skala vi aldrig tidigare skådat. Försköning av bilder har länge varit en praxis genom bildredigering och retuschering men fram till nyligen har det varit svårt för allmänheten att få tillgång till dessa verktyg. Det moderna sättet att manipulera utseendet på bilder och videoklipp för att efterlikna rådande skönhetsideal är genom användning av skönhetsfilter. Dessa filter är snabbt och enkelt tillgängliga på de flesta sociala medieplattformar, vilket möjliggör för samtliga sociala medieanvändare att utföra försköningsprocesser på sitt utseende online. Plattformen TikTok har snabbt etablerat sig som en dominant aktör inom sociala medier och erbjuder ett brett utbud av teknologiskt avancerade skönhetsfilter för videoklipp. Skönhetsfilter används flitigt på de korta videoklippen på TikTok, vilket väcker frågor kring hur de påverkar unga kvinnors självbild när de dagligen möts av manipulerade ansikten i sina flöden. Eftersom tidigare forskning har visat att en upprepad exponering för förskönade bilder på sociala medier har en negativ påverkan på användarnas självbild, är det av stor vikt att undersöka detta fenomen i en modern kontext. Därmed är det relevant att studera skönhetsfilter på rörligt material på den aktuella sociala medieplattformen TikTok. Genom en kvantitativ enkätmetod syftar denna studie till att bidra till forskningsfältet genom att undersöka sambandet mellan unga kvinnors attityd till skönhetsfilter på TikTok och filtrens påverkan på deras självbild. Resultaten visade att de flesta kvinnor upplever möjligheten till användning av skönhetsfilter som en dålig funktion i appen, och det framkom att filtren hade en negativ inverkan på deras självbild. Denna påverkan upplevdes extra stor vid exponering för innehåll med skönhetsfilter snarare än den egna skönhetsfilteranvändningen. Däremot hade de kvinnor som använder skönhetsfilter i högre utsträckning en mer positiv inställning till dem än de som inte gör det, trots de negativa effekterna de kan ha på deras självbild. / In today's fast-growing social media landscape, we are faced with ethical questions that have not yet been sufficiently discussed in pace with digital development. Social media has a significant role in maintaining and spreading beauty ideals to an unprecedented level. Beautifying images has long been a practice through image editing and retouching, but until recently it has been difficult for the general public to access these tools. Beauty filters have become the modern way to manipulate the appearance of one's photos and videos to emulate prevailing beauty ideals. These filters are quickly and easily available on most social media platforms, enabling any social media user to perform beautification processes on their appearance online. TikTok has quickly become a dominant social media giant, offering a wide range of technologically advanced beauty filters for videos. Beauty filters are widely used on the short videos on TikTok, which raises questions about how they affect the self-image of young women when they are daily met with manipulated faces in their feeds. Given the findings of previous research indicating that repeated exposure to enhanced images on social media negatively affects users' self image, it is of great importance to investigate this phenomenon within a contemporary context. Thus, there is considerable value in studying beauty filters for video formats on the popular social media platform TikTok. As a contribution to this research field, through a quantitative survey method, this study aims to investigate the correlation between young women's attitudes towards beauty filters on TikTok and the filters' impact on their self-image. The results showed that most women perceive the possibility of using beauty filters as a bad feature of the app, and it became evident that the filters had a negative impact on their self-image. This effect was perceived to be particularly significant when exposed to content with beauty filters, as opposed to their own utilization of such filters. However, the women who use beauty filters to a greater extent have a more positive attitude towards them than those who do not actively use them, despite the negative effects they can have on their self-image.

Only a fraction of events make it into Swedish news media. Previous theories on news values and selection agree on the news factors that enhance news value but new digital formats might be putting the relevance for these news values up for discussion. Younger generations primarily consume news through social media and curate their own personalized news feeds and if journalists don’t adjust their news production after this new climate we might look into democratic consequences for society in general and young people in particular. This study explores the relevance of traditional news factors for news on TikTok. Based on a summary of previous research on news value, ten news factors are proposed for studying news in new digital formats. These ten factors are the main part of the theoretical framework of this study. The study aims to investigate the news supply on TikTok and examine the correlation between news factors and news dissemination. 171 TikTok videos from five Swedish nationwide news channels with TikTok accounts were randomly selected. These videos were coded based on views, shares, and the ten news factors. Regression analysis and a correlation matrix were conducted. The study finds that news factors are present on TikTok, but few correlations exist between these factors and dissemination. Notably, views correlate with geographical proximity and surprising elements. This questions the relevance of traditional news values for user interest on TikTok and questions the role of journalists in the future. Future research could explore the news supply on TikTok based on user feeds instead of traditional news values, given that young people are influenced by their personalized feeds.

The main purpose of this study was to describe and analyze how influencers and young people express themselves about anxiety on TikTok. To answer the purpose of the study a document study was conducted, where videos and comment fields were studied, the result was analyzed with a social constructionist perspective. The results showed that on TikTok influencers share videos with content related to symptoms of anxiety. Influencers and young people share their own experiences of anxiety or give tips on how to deal with anxiety. In social work, it is important to be where young people are, as today’s young people grow up partly in an online world. And therefore, it is of great importance that professionals working with children and young people are also on social media, as they can reach out to young people in a different way than they can do in real life. / Den här studiens syfte var att beskriva och analysera hur influencers och unga uttrycker sig om ångest på TikTok. För att besvara studiens syfte gjordes en dokumentstudie, där videos och kommentarsfält studerades och resultatet analyserades med hjälp av ett socialkonstruktionistiskt perspektiv. Resultatet visade på att influencers på TikTok delar videos med innehåll som rör symptom på ångest. Influencers och unga delar med sig av sin erfarenhet av ångest eller ger tips på hur man kan hantera ångest samt stöttande ord. Inom socialt arbete är det viktigt att finnas där unga är, då dagens unga till stor del växer upp i en värld online och därför är det av stor vikt att professioner som arbetar med barn och unga också befinner sig på sociala medier, då de kan nå ut till unga på ett annat sätt än vad de kan göra ute i den riktiga verkligheten.

The aim of this study is to investigate to what extent Swedish museums perceives TikTok as a useful social media application to reach Generation Z (Gen Z), the essay additionally examines how young people are influenced by social media in relation to museums. To examine this, two different surveys were conducted, one dedicated to museums in Sweden, the other to Gen Z. The results of the study show that very few of Swedish museums in the studies selection group use TikTok, especially in comparison to the selection group consisting of Gen Z where more than half informants use the application. TikTok is a relatively new social media, and many museums are already using as many applications as they have the time and resources for at the moment. The study shows that one of the popular uses of social media in general for museums is marketing. Marketing on TikTok does not fall into the traditional frameworks of marketing strategies, something museums have to be aware of if they want to use the application effectively. The results of the study also shows that TikTok is one of the better applications if you want to reach new audiences in Gen Z, this is largely due to the applications ”For you page” and its unique algorithm. However, the ”For you page" does not make it easier for museums to communicate with their existing audiences. This is because the ”For you page" does not always ensure that you get recommended videos from the users you follow, even if it’s more likely for that to happen. The study shows as well that the majority of Gen Z informants would be motivated to visit museums if they were inspired enough by its content on TikTok or other social media. The survey responses indicate that most informants believe that they are influenced by what they see on TikTok/Social Media, there is thus a high possibility that the types of videos museums choose to publish on TikTok will influence how Gen Z perceives them. This is a two years master’s thesis in Museum and Cultural Heritage Studies.

Syftet med denna studie är att få en fördjupad förståelse för hur TikTok-användare uppfattar reklam på TikTok, samt att få en insikt i hur användarna uppfattar att deras medieanvändning har förändrats av reklamen på plattformen. Uppsatsens resultat utgår från en kvalitativ metod där åtta intervjuer har genomförts. Materialet som samlats in har analyserats utifrån begreppet medieanvändning och teorin om uses and gratifications samt utifrån tidigare forskning. Studien grundar sig på hermeneutiken som metodteori, där samtliga svar från informanterna har tolkats. Detta skapar en helhetsbild om hur informanterna uppfattar reklam på TikTok samt hur deras medieanvändning har förändrats av den.  Digital reklam har under de senaste åren utvecklats och detta kan uppfattas på olika sätt, dels beroende på motivationsfaktorer och personliga preferenser. Informant-gruppen använder TikTok och exponeras för reklam på plattformen dagligen. Digital reklam är ett sätt för företag på sociala medieplattformar att nå ut och engagera sina målgrupper. Informanterna uppfattar reklamen som målgruppsanpassad, kreativ, intressant, naturligt inbakad och lätt att skrolla förbi. De uppfattar även att deras medieanvändning är i princip oförändrad av reklamen. / The purpose of this study is to gain a deeper understanding of how TikTok users perceive advertising on TikTok, as well as to gain insight into how users perceive that their media usage has changed due to advertising on the platform. The results of the study are based on a qualitative method, where eight interviews have been conducted. The material that has been collected has been analyzed based on the concept of media usage and the theory of uses and gratifications, as well as based on previous research. The study is based on hermeneutics as a method theory, where all responses from the informants have been interpreted. This creates a comprehensive picture of how the informants perceive advertising on TikTok and how their media usage has changed due to it. Digital advertising has evolved in recent years, and this can be perceived in different ways, partly depending on motivational factors and personal preferences. The informant group uses TikTok and is exposed to advertising on the platform daily. Digital advertising is a way for companies to reach out and engage their target groups on social media platforms. The informants perceive the advertising as targeted, creative, interesting, naturally embedded, and easy to scroll past. They also perceive that their media usage is essentially unchanged by the advertising.

Denna uppsats undersöker hur den kroppspositiva rörelsen visualiseras och memifieras på plattformen TikTok. Eftersom TikTok är en nyetablerad plattform som uppnått stort engagemang det senaste året så finns det ett behov av att studera hur olika fenomen tar sig uttryck på den. Kroppspositivism är något som tidigare ofta analyserats kopplat till bildbaserade sociala medier som exempelvis Instagram. Då TikTok är uppbyggd på ett sätt där ljud och video står i fokus, och även skapandet av olika memes och ljudmemes, så kan man tänka sig att kroppspositivismen tarett annorlunda uttryck på TikTok än på andra sociala medier. Under året 2020 gick TikTok ombåde Instagram och Twitter i engagemangsgrad, så att studera TikTok och de sociala fenomen och rörelser som uppstår där är av hög relevans. Genom en kvalitativ tematisk analys av hashtaggen#normalizenormalbodies identifierades mönster och strukturer till hur kroppspositivism framställs på plattformen. Två teman identifierades: normalisering av kvinnokroppen och motaktioner till bodyshaming. Filmerna som analyserats var också strukturerade utifrån antingen någon form av ljudmeme eller en mer föreläsningsliknande struktur. Men det gick även att se hur materialet till mestadels bestod av normalviktiga eller något större personer och inte det som samhället definierar som tjocka personer. Det går därför att ifrågasätta vem kroppspositivismen på TikTok faktiskt gynnar, om det endast är en viral trend som normalviktiga individer tagit över eller om tjocka personer ges utrymme till att bryta mot samhällets normer och ideal.