<p>TIKTOK FORENSIC SCRAPER TO RETRIEVE USER VIDEO DETAILS.</p> <p><br></p> <p>Thesis - Akshata Thole </p> <p><br></p>

Syftet med uppsatsen är att kartlägga vilka partier samt vilket politiskt block som fått mest utrymme på plattformen TikTok under valrörelsen 2022. Fokuset är att ta fram ett underlag till hur plattformen ser ut 2022 samt att kunna diskutera eventuella konsekvenser av resultatet. Detta kommer vi kunna genomföra genom sökordet “Valet 2022” på plattformen TikTok genom en kvantitativ innehållsanalys. Uppsatsens frågeställningar kommer belysa vilka partier som haft mest utrymme på plattformen. Frågeställningarna kommer även visa vilka reaktioner som användarna på appen har till partierna samt vad de politiska partierna associeras med på plattformen.  Resultatet visar att högerblocket är överrepresenterat på plattformen samt att det ofta publicerades klipp från Moderaternas officiella TikTok konto. Vi har tagit fram en graf som visar vilken relevans en användare med få visningar hade på plattformen och vi kunde utifrån detta konstatera att TikToks huvudfokus ligger på För dig sidan. Till sist har vi även parat ihop relevanta variabler från vår studie för att få allt från partiers storheter, till hur kommentarsfältet på klippen sett ut. De slutsatser vi har kommit fram till utifrån resultatet är att det fanns en stor skillnad mellan höger- och vänsterblocken. Där höger både syntes mer i antal klipp och även hade fler reaktioner från andra användare. Vår forskning kommer även kunna användas och utvecklas i framtida studier för att belysa plattformen TikTok och dess påverkan vid riksdagsval.

Sociala medie-appen Tiktok når 24 procent av personer under 35 år i världen, där 7 procent av dem använder appen för nyheter. I Sverige är det åldersgruppen 9 till 14 år som förr inte tagit del av nyheter alls i någon hög grad, som nu tar del av nyheter via Youtube, Instagram och Tiktok, där Tiktok är den vanligaste nyhetskällan. Tiktoks snabbt ökande popularitet i samband med en progressiv adaption av nyhetsmedier som har tagit steget till plattformen gör det intressant att studera vad svenska nyhetsmedier publicerar på Tiktok. Studiens syfte är att bidra med kunskap om vilket typ av innehåll svenska nyhetsmedier publicerar på sina egnaTiktok-konton. Det här examensarbetet har med utgångspunkt från teorierna nyhetsvärdering och medielogiken/sociala medie-logiken undersökt Svt Lilla aktuellt, Expressen, Aftonbladet,och Tv4 Nyheternas Tiktokkonton genom en kvantitativ innehållsanalys. Totalt har 209 Tiktokvideor analyserats från ovannämnda nyhetsmedier under en 32-dagars tidsperiod. Resultatet av undersökningen visar att nyhetsmedierna publicerar mest om brott och/ellernöjesnyheter och att de flesta nyhetsmedierna anpassar sig efter Tiktoks format.

Tiktok was the world’s most visited website in the year 2021 and is one of the fastest growing applications with a large quantity of users in several countries. Every month, more than 1 billion people around the world use TikTok. The aim of the study is therefore to gain an understanding of how Swedish TikTok-users between ages 18-30 experience the application, by exploring their options about the application user interface, usability and features. A semi-structured interview was conducted as a qualitative data collection method. A theoretical view of the study is based on affordance, teachability and visibility. The result of the study shows that TikTok is perceived as an application that is easy to learn as the user interface works the way the users expect it to. Therefore, it did not take a long time for the participants to understand how to interact with the application. It also emerged that TikTok’s features are perceived as visible and easily accessible. Many of the features’ symbols were already known to the users and they therefore understood how to use them. The participants had suggestions for more features which could possibly increase the usability of the application, such as being able to check their viewing history to find videos.

Mit dem Konzept der Erstellung und Verbreitung mobiler Kurzvideos hat sich die Plattform TikTok innerhalb von fünf Jahren zu einer Konkurrenz für weltweit etablierte Namen wie Instagram oder YouTube entwickelt. Insbesondere Verlage mit einem Fokus auf Belletristik, wie Penguin Random House und Bastei Lübbe mit seinem New-Adult-Imprint Lyx, haben eine Präsenz auf TikTok bereits in ihre Kommunikationspolitik integriert. Doch bietet die Plattform auch kommunikationspolitische Potenziale für Ratgeberverlage, wie z.B. humboldt? Ziel dieser Arbeit ist die analytische Ermittlung einer Handlungsempfehlung der potentiellen Integrierung von TikTok in die Kommunikationspolitik von Ratgeberverlagen. Diese wird basierend auf den Potenzialen zur Erreichung von Kommunikationszielen auf der Plattform erörtert. Hierzu wird die Forschungsfrage gestellt: Ist die Plattform TikTok ein geeigneter Kanal für die Kommunikationspolitik des Ratgeberverlages humboldt? Zur Beantwortung dieser Frage sind die kommunikationspolitischen Ziele und Voraussetzungen einer TikTok-Präsenz aus der Innenperspektive der Marke humboldt mittels eines Experteninterviews zu erheben. Das Erreichen der Ziele wird mittels eines Vergleichs des Mediennutzungsverhaltens von TikTok-Nutzern und der ratgeberaffinen Zielgruppe der Marke humboldt zu überprüft. Zur Generierung der notwendigen Daten ist eine empirische Datenerhebung im Rahmen einer Online-Umfrage durchzuführen. Eine Konkurrenzanalyse hinsichtlich der Social-Media-Kommunikation der direkten und indirekten Konkurrenz von humboldt ergänzt diese Erkenntnisse, wodurch eine abschließende fundierte Aussage und Zukunftsperspektive der Eignung von TikTok als Kommunikationsinstrument für Ratgeberverlage entsteht.:1. Einleitung 1.1 Motivation und Darstellung des Forschungsthemas 1.2 Zielsetzung und Erkenntnisinteresse 1.3 Argumentationsstruktur und Forschungskonzept 2. Der Ratgebermarkt in Deutschland 2.1 Nutzenversprechen und Zielgruppe der Warengruppe Ratgeber 2.2 Marktsituation 2.3 Konkurrenzsituation 2.4 Herausforderungen und deren Auswirkungen auf den Ratgebermarkt 3. Online-Marketing als Bestandteil der Kommunikationspolitik 3.1 Theoretische Grundlagen des Online-Marketings 3.2 Social-Media-Marketing 3.3 Aktuelle Anforderungen an die Kommunikation im Online-Marketing 4. TikTok als Kommunikationsinstrument für Verlage 4.1 Die Social-Media-Plattform TikTok 4.2 Erfolgsfaktoren einer Präsenz auf TikTok 4.3 Chancen und Risiken für das Online-Marketing von Verlagen 5. Das Ratgeber-Imprint humboldt 5.1 Die Verlagsmarke humboldt 5.2 Experteninterview mit humboldt-Kommunikationsmanagerin 5.3 Auswertung der Ausgangssituation für die Erstellung einer TikTok-Präsenz 5.4 Grundvoraussetzungen für die Erstellung einer TikTok-Präsenz 6. Affinität der humboldt-Zielgruppe zu der Plattform TikTok 6.1 Online-Umfrage in der humboldt-Zielgruppe 6.2 Nutzungsverhalten von Social Media 6.3 Markenwahrnehmung 6.4 Die humboldt-Zielgruppe und TikTok 7. Konkurrenzanalyse 7.1 Direkte Konkurrenz 7.2 Indirekte Kommunikationskonkurrenz auf TikTok 8. Eignung von TikTok als Kommunikationsinstrument für humboldt 8.1 Kommunikationsziele 8.2 Zielgruppenplanung 8.3 Handlungsempfehlung 8.4 Zukunftsperspektive 9. Reflexion und Ausblick Bibliographie Literaturverzeichnis Onlinequellenverzeichnis Anlagen Selbstständigkeitserklärung

No description available.

TikTok är idag den mest populära nyhetskällan bland barn och ungdomar i Sverige och allt fler nyhetsmedier etablerar sig på plattformen. För att anpassa sig efter TikTok-formatet behöver nyhetsmedierna producera en ny typ av journalistiskt innehåll. Underhållande och engagerande element, förenkling och personifiering är medel som TikTok premierar. Denna studie avser därför att undersöka hur Aftonbladets nyheter på deras sajt och TikTok-konto skiljer sig åt och jämföra hur samma nyheter paketeras på de olika plattformarna. Syftet med studien är att få en djupare förståelse kring vad som reduceras och vad som adderas när en webbartikel TikTokifieras. Frågeställningarna syftar till att svara på om fördjupningen i nyheterna skiljer sig åt och i så fall hur, hur paketeringen av innehållet skiljer sig åt audiovisuellt samt hur innehållet skiljer sig åt retoriskt på respektive plattform. För att svara på frågeställningarna har en metodtriangulering tillämpats bestående av en kvantitativ innehållsanalys av 126 analysenheter varav 12 av dessa kommer att analyseras djupare genom en kompletterande kvalitativ analys. Den kvalitativa metoden består av en multimodal analys med sociosemiotisk inriktning ur ett massmedieretoriskt perspektiv. Studien tar avstamp i teorierna om platformization, infotainment och medielogik. Teorierna om multimodalitet, sociosemiotik samt retorik används som utgångspunkter i operationaliseringen av den kvalitativa multimodala analysen. Resultatet visar att när en nyhet TikTokifieras reduceras fördjupningen till stor del. Dessutom adderas flera semiotiska modaliteter och semiotiska resurser som, till skillnad från webbartiklarna på Aftonbladets sajt, främst appellerar till pathos, alltså känslor. Slutsatserna i denna studie berättar att paketeringen av webbartiklarna skiljer sig åt markant från TikTok-inläggen. Skillnaden kan bero på TikTok-publikens flyktiga nyhetskonsumtion och plattformens algoritmer som gör att innehållet behöver paketeras på ett sätt som leder till att inlägget blir viralt och därmed når sin publik. När en nyhet TikTokifieras adderas därför element som syftar till att väcka känslor och skapa engagemang.

Uppsatsen undersöker och exemplifierar hur innehållsskapare, influencers, kommunicerar med sin publik på plattformar där huvudinnehållet är tidsbegränsade videor med en tidsgräns på några minuter, till exempel TikTok. Huvudfrågan är om, och i så fall hur, innehåll som är sponsrat skiljer sig från innehåll som inte är sponsrat. Genom en narrativ analys och med hjälp av visuell analys diskuteras två innehållsskapares videor, vilka likheter och skillnader som finns mellan det sponsrade och det icke-sponsrade innehållet. Slutsatsen som nås är att det sponsrade och icke-sponsrade materialet kommuniceras på mycket lika sätt, där beteendet runt den sponsrade produkten är den enda konkreta skillnaden.

No description available.

This thesis investigates how queer women on the social networking site (SNS) TikTok are expressing their cultural identity and building community. Previous research has shown that self-expression and self-presentation are important parts of defining one's identity and building community for queer individuals, and this study analyzes details specifically within the unique platform of TikTok. Its popularity and success as an SNS that utilizes an advanced algorithm justifies its examination and highlights its multifaceted benefits, such as ease of community building and accessibility to diverse content. In a thematic analysis of 66 TikTok videos using the song "girls" by Girl in Red, and consisting of female-presenting individuals, two themes were revealed and defined: color combinations communicating identity and viral trends as queer confirmation or communication. These themes reveal two ways those in the queer community are embracing small content details to find each other and practice cultural identity expression. Study findings outline the social and technological advancements of online community building, while also illuminating how stigma symbols defined by previous studies are continually employed in the TikTok videos examined in this study. Results also support previous TikTok research suggesting that queer users are developing self-organized practices in response to algorithmic functions. / MACOM / This study examines strategies employed by queer women on TikTok to express their identity and build community with one another. The mobile app, which allows users to post short video clips accompanied by audio, often songs that are popular or coordinated with the message of the video, has become an increasingly important channel of communication for members of various communities. For gender and sexual minorities, self-expression and self-presentation are important parts of defining one's identity and building community. Inspired by the growing popularity online of the Norwegian singer-songwriter Girl in Red, this study analyzes the contents of 66 videos using her song, "girls." The study illustrates how online community building has advanced since early social media, the influence of the innovative TikTok algorithm, and provides context for a popular trend on the app. Results show that queer women recognize and utilize TikTok affordances to their advantage, such as participating in trends or liking specific content to encourage cultural identity connections via the algorithm.