The video-sharing platform TikTok has gained popularity over the last few years. During the recent Covid-19 pandemic, TikTok was implemented in health communication strategies to target a younger audience. The platform's humorous and entertaining jargon is somewhat contradictory to the intentions of health communication. The purpose of this study was to provide insights into how TikTok has functioned as a forum for health communication during the Covid-19 pandemic, and whether the humorous jargon has affected users’ trust. The intention is that the results will be useful guidance for health communicators if similar occurrences are to happen in the future. To fulfil the purpose, the main question “How is the perceived credibility of health communication affected by the humorous jargon on TikTok?” was formulated. Two sub-questions were added to provide a further understanding of how the platform has functioned as a forum for health communication, and how it can be refined; “What do users think of the platform as a forum for health communication?” and “How can health communication on TikTok be improved?”. The theoretical framework consisted of two related theories which are vital in the evaluation of reliability in communication. Firstly, the theory of source credibility concerns the audience’s trust in a communicator. Secondly, message credibility refers to the audience’s trust in a message. Qualitative interviews were considered a suitable method to apply to arrive at answers to the research questions. The method allowed to gather material on TikTok users’ experiences and motives concerning the subject of study. The results from eight interviews with Swedish users aged between 19-25 revealed that the humorous jargon on TikTok lessens the perceived credibility in health communication which is presented in a serious way. However, credibility is heightened when humour is used in health communication on the platform. Moreover, the study showed that TikTok is a valuable platform to implement in health communication strategies, especially to target younger people. Additionally, the potential for improvement concerning TikTok as a forum for health communication involves a greater presence of expert sources, further implementation of humour, and platform-tailored presentation of information. / Den videobaserade sociala medieplattformen TikTok har ökat i popularitet under de senaste åren. Under coronapandemin användes TikTok i hälsokommunikationsstrategier för att nå ut till en yngre publik. Den humoristiska och underhållande jargongen på plattformen kan ses som något motsägande i relation till syftet med hälsokommunikation. Denna studie syftade till att bidra med insikter till hur TikTok har fungerat som en plattform för hälsokommunikation under coronapandemin, samt hur den humoristiska jargongen har påverkat användares tillit till informationen. Förhoppningen är att hälsokommunikatörer kommer kunna använda resultaten som guidning om liknande händelser skulle inträffa i framtiden. Till hjälp för att uppfylla studiens syfte användes forskningsfrågan ”Hur påverkas den upplevda trovärdigheten i hälsokommunikation av den humoristiska jargongen på TikTok?”. För att bidra till ökad förståelse för hur TikTok fungerat som ett forum för hälsokommunikation, och för att ta reda på vad som kan förbättras, formulerades ytterligare två forskningsfrågor; ”Vad tycker användare om plattformen som ett forum för hälsokommunikation?” och ”Hur kan hälsokommunikation på TikTok förbättras?”. Det teoretiska ramverket bestod av två relaterade teorier som anses vara viktiga i bedömningen av trovärdighet i kommunikation. Den första teorin innefattar källtrovärdighet, och handlar om publikens förtroende till källor så som kommunikatörer eller avsändare. Den andra teorin innefattar även den trovärdighet, men handlar i stället om publikens förtroende till meddelanden eller information. Den metod som ansågs mest lämplig för att kunna besvara forskningsfrågorna var kvalitativa intervjuer. Metoden tillät att samla in TikTok-användares uppfattningar och motiv gällande det studerade ämnet. Resultaten från åtta intervjuer med svenska användare mellan 19–25 år visade att den humoristiska jargongen på TikTok minskar den uppfattade trovärdigheten gällande hälsokommunikation som är presenterad på ett seriöst sätt. Vidare visade det sig dock att trovärdigheten ökar när humor är involverat i själva hälsokommunikationen. Utifrån studiens resultat kan slutsatsen dras att TikTok är en värdefull plattform att dela hälsokommunikation på, i synnerhet när det gäller att nå en ung publik. Slutligen finns en del förbättringspotential gällande TikTok som forum för hälsokommunikation. Detta innefattar större närvaro av källor som besitter expertis, mer användning av humor, samt plattformsanpassad framställning av information.

This study aims to investigate the effect, the social media app TikTok, has on the individual and what position of power the application has in that matter. By being the fastest growing social media app, TikTok offers the user an endless flow of content, personalized for the user by algorithms. In order to understand the impact TikTok has on the individual, several interviews have been conducted to increase understanding of if TikTok has the power to change people’s minds about themselves or topics of any kind. The study also aims to investigate whether the individual is aware of the impact of TikTok’s content or not. Through this, we are investigating if TikTok has the power in today's media society to influence people to think and feel things. The study focuses on talking to the respondents and letting them reflect on their use and the content they consume on TikTok. Based on previous research, we have studied algorithms and self-creation based on social media in order to be able to apply this to our own work. By supporting ourselves against previous research, we can fill a knowledge gap by discussing how social media has an impact on the individual and their awareness of this impact.   The dominant theme that emerged from the majority of the interviews was the awareness of the algorithms control, choosing what content the respondent would see. This included their own interests, but also the different ideals shown on the app and opinions expressed by content creators. What can be shown by the result was that the respondents got affected by different sorts of things. Talking about ideals, only half of the respondents felt affected by the content on TikTok and the other half choosed to ignore content of that kind. But when speaking about opinions and subjects, the respondents were more affected by the creators, talking about politics and trends. This shows that TikTok has a power to influence people on their thoughts, but there is an awareness of this impact which makes it a balanced power where both TikTok and the individual are working to be the ruler.

Toxiskt språk på internet och det som ofta i vardagliga termer benämns som näthat innefattar kränkningar, hot och stötande språk. Toxiskt språk är särskilt märkbart på sociala medier. Det går att upptäcka toxiskt språk på internet med hjälp av maskininlärning som automatiskt känner igen typiska särdrag för toxiskt språk. Tidigare svensk forskning har undersökt förekomsten av toxiskt språk på sociala medier med hjälp av maskininlärning, men det saknas fortfarande forskning på den allt mer populära plattformen TikTok. Syftet med denna studie är att undersöka förekomsten och särdragen av toxiska kommentarer på TikTok med hjälp av maskininlärning och manuella metoder. Studien är menad att ge en bättre förståelse för vad unga möts av i kommentarerna på TikTok. Studien applicerar en mixad metod i en dokumentundersökning av 69 895 kommentarer. Maskininlärningsmodellen Hatescan användes för att automatiskt klassificera sannolikheten att toxiskt språk förekommer i kommentarerna. Utifrån denna sannolikhet analyserades ett urval av kommentarerna manuellt, vilket ledde till både kvantitativa och kvalitativa fynd. Resultatet av studien visade att omfattningen av toxiskt språk var relativt liten, där 0,24% av 69 895 kommentarer ansågs vara toxiska enligt en både automatiserad och manuell bedömning. Den typ av toxiskt språk som mest förekom i undersökningen visades vara obscent språk, som till majoriteten innehöll svordomar. / Toxic language on the internet and what is often referred to in everyday terms as cyberbullying includes insults, threats and offensive language. Toxic language is particularly noticeable on social media. It is possible to detect toxic language on the internet with the help of machine learning in the form of, among other things, Natural Language Processing (NLP) techniques, which automatically recognize typical characteristics of toxic language. Previous Swedish research has investigated the presence of toxic language on social media using machine learning, but there is still a lack of research on the increasingly popular platform TikTok. Through the study, the authors intend to investigate the prevalence and characteristics of toxic comments on TikTok using both a machine learning technique and manual methods. The study is meant to provide a better understanding of what young people encounter in the comments on TikTok. The study applies a mixed method in a document survey of 69 895 comments. Hatescan was used to automatically classify the likelihood of toxic language appearing in the comments. Based on this probability, a section of the comments could be sampled and manually analysed using theory, leading to both quantitative and qualitative findings. The results of the study showed that the prevalence of toxic language was relatively small, with 0.24% of 69 895 comments considered toxic based on an automatic and manual analysis. The type of toxic language that occurred the most in the study was shown to be obscene language, the majority of which contained swear words.

The purpose of this study is to investigate how women from Generation Y and Z perceive and consume fitness influencers and their social media content, their consumption motives and the relationship between consumption and body image. A specific focus lies on two social media platforms: Instagram and TikTok. The study is interested in the perception of authenticity and credibility of fitness influencers and if there are differences between platforms and generations. This has been incorporated in the 11 research questions. The theoretical framework introduces the way we use social media today and how it has transformed the way we communicate with one another. Generation Y and Z show different social media behaviors, with Gen Z having the necessity of being connected to the internet everyday. Generation Y was born with both digital and traditional media, while Gen Z was directly born into the digital world. Fitness influencers on social media generally influence one's body image, promoting unrealistic body ideals which leads to body image issues. Previous research shows that authenticity and trustworthiness within credibility are the most important variables in order for a fitness influencer to be effective. Additionally, previous research investigated social media users' perceptions of influencers. Body comparisons between middle aged women and adolescent women are investigated, where they compare their bodies to idealized images of influencers and how this influences their body image and self esteem. By using a quantitative survey and SPSS as an analysis method, the study found that women from Gen Y and Z consume fitness influencers and their content differently, affecting their body image. Gen Y consumes less social media and this resulted in this group having better body image compared to Gen Z. The consumption of TikTok influences body image negatively, while no correlation was found for Instagram. The perception of authenticity of fitness influencers between Gen Y and Z showed no indication of a difference. There is no difference between the platforms when it comes to the perception of credibility for people that follow fitness influencers. No correlation was found between the perception of credibility and consumers of fitness influencers’ content on both platforms. Next, a minimal difference was found in the body image between followers and those who do not follow fitness influencers on Instagram and TikTok. The more one consumes fitness content on TikTok, the more negative body image one has. On the other hand, consumption of fitness content on Instagram does not affect women's body image. Women from both generations follow fitness influencers to get motivation to exercise. The least important motive for following fitness influencers was for the fitness community. Women who think they are influenced positively by fitness influencers have a positive body image. Women who are not influenced at all, have a positive body image. Those who think they are influenced negatively, have a negative body image. Moreover Gen Z feels more compelled to compare their body compared to Gen Y. This can be due to the high social media consumption of the younger generation. Both groups think the body ideals promoted by fitness influencers are unrealistic and unachievable. / Syftet med denna studie är att undersöka hur kvinnor från Generation Y och Z uppfattar och konsumerar fitness influencers och deras innehåll på sociala medier, deras konsumtionsmotiv och förhållandet mellan konsumtion och kroppsuppfattning. Ett specifikt fokus ligger på två sociala medieplattformar: Instagram och TikTok. Studien är intresserad av uppfattningen om autenticitet och pålitlighet hos fitness influencers och om det finns skillnader mellan plattformar och generationer. Detta har införlivats i de 11 forskningsfrågorna. Det teoretiska ramverket introducerar hur vi använder sociala medier idag och hur det har förändrat vårt sätt att kommunicera med varandra. Generation Y och Z visar olika beteenden i sociala medier, där Gen Z måste vara ansluten till internet varje dag. Generation Y föddes med både digitala och traditionella medier, medan Gen Z föddes direkt in i den digitala världen. Fitness influencers på sociala medier påverkar i allmänhet ens kroppsuppfattning, och främjar orealistiska kroppsideal som leder till kroppsmissnöje. Tidigare forskning visar att autenticitet och trovärdighet inom pålitlighet är de viktigaste variablerna för att en fitness influencer ska vara effektiv. Dessutom har tidigare forskning undersökt sociala medie användares uppfattningar om influencers. Kroppsjämförelser mellan medelålders kvinnor och ungdomar undersöks, där de jämför sina kroppar med idealiserade bilder av influencers och hur detta påverkar deras kroppsuppfattning och självkänsla. Genom att använda en kvantitativ undersökning och SPSS som analysmetod fann studien att kvinnor från Gen Y och Z konsumerar fitness influencers och deras innehåll på olika sätt, vilket påverkar deras kroppsuppfattning. Gen Y konsumerar mindre sociala medier och detta resulterade i att denna grupp fick bättre kroppsuppfattning jämfört med Gen Z. Konsumtionen av TikTok påverkar kroppsbilden negativt, medan ingen korrelation hittades för Instagram. Uppfattningen om autenticitet hos fitness influencers mellan Gen Y och Z visade ingen indikation på någon skillnad. Det finns ingen skillnad mellan plattformarna när det kommer till uppfattningen om pålitlighet för människor som följer fitness influencers. Ingen korrelation hittades mellan uppfattningen om pålitlighet och konsumenter av fitnessinfluensers innehåll på båda plattformarna. Därefter fann man en minimal skillnad i kroppsbilden mellan följare och de som inte följer fitness influencers på Instagram och TikTok. Ju mer man konsumerar fitness innehåll på TikTok, desto mer negativ kroppsuppfattning har man. Däremot påverkar inte konsumtion av fitnessinnehåll på Instagram kvinnors kroppsbild. Kvinnor från båda generationerna följer fitness influencers för att få motivation att träna. Det minst viktiga motivet för att följa fitness influencers var för fitness gemenskapen. Kvinnor som tror att de påverkas positivt av fitness influencers har en positiv kroppsuppfattning. Kvinnor som inte påverkas alls, har en positiv kroppsuppfattning. De som tror att de påverkas negativt, har en negativ kroppsuppfattning. Generation Z känner sig dessutom mer tvingad att jämföra sin kropp jämfört med Gen Y. Detta kan bero på den unga generationens höga konsumtion av sociala medier. Båda grupperna tycker att de kroppsideal som främjas av fitness influencers är orealistiska och ouppnåeliga.

The mediatization of society has gradually led to an increasingly prominent presence of music in our daily lives, a process which Tobias Pontara and Ulrik Volgsten refer to as musicalization. One media platform that has experienced rapid growth in recent years is TikTok, which, with its one billion users, has become a hub for music discovery and distribution. TikTok's interface fosters a participatory culture, where users actively engage in musical challenges and memes. In this paper, I examine musical memes as a phenomenon and explore their influence on society's musicalization process. By examining TikTok's user interface and its self-promotion strategies, it becomes apparent that the platform aims to establish itself as a contemporary music medium. The app's features actively encourage users to utilize music and dances as a tool for storytelling and community-building. TikTok's rise in the media landscape has led to a mediatization process where other media adapt to TikTok's logic, and due to music being such a central part of the platform, it contributes to an increased presence of music in our day-to-day lives.

The main purpose of this essay is to investigate the role of teachers of religious education in the proactive work against violent extremism and radicalization. Furthermore, the ambition is to raise awareness of how these five teachers of religious education in the Swedish upper secondary schools and primary schools in the subject of religious studies work with and implement the school's democratic mission, and to find structures to teach about radicalization,fundamentalism, pro-violence extremism and terrorism. To obtain a result, five semi-structured interviews with active religious education teachers in the upper secondary schools and theprimary schools were conducted. To show the extent to which the school's democratic mission in the proactive work against radicalization and violent extremism is carried out, the collected empirical material has been analyzed based on Paulo Freire's awareness-raising pedagogy as a theoretical framework which indicates whether the interviewed teachers of religious education work according to what Freire calls the bank view or the liberating teaching. The study shows that all interviewed teachers work according to both these models. The teachers believe that it is inevitable to ignore the teaching of facts but prefer the liberating teaching. This is because all interviewed teachers believe that through dialogues and discussions, a critical thinking is created in the students.Furthermore, it appears that all teachers find it essential to create a good and open classroom climate where there is mutual acceptance of dissent. Thus, a long-term effort to create students as source-critical thinkers is fundamental.

Den här studien har undersökt hur psykisk ohälsa representeras på TikTok. Syftet med undersökningen var att genom netnografi observera hur användarna visar upp och diskuterar ämnet för att få en större förståelse för hur sociala medier kan användas för att sprida kunskap och medvetenhet kring psykisk ohälsa. För att genomföra analysen användes en tematisk analys och materialet analyserades utifrån både tidigare forskning samt de teoretiska perspektiven representation, offentlighetsteori och deltagarkultur. Resultatet visar att innehållet kan delas in i två huvudteman, nämligen ”egna erfarenheter” och ”professionell information”. Delteman som identifierats är ”kunskap, information och medvetenhet”, ”utmana stigmatiseringen”, ”information om behandling” samt ”ge stöd och hopp”. Vidare visade analysen att innehållet ofta visar sådant som traditionellt varit privat och inte hörts eller setts av andra, men som nu lyfts i offentliga sammanhang. Trots att sociala medier möjliggör för allt fler att delta i diskussioner visade även resultatet att det inte är alla som faktiskt deltar lika aktivt men att det ändå förekommer en hel del interaktion. Med utgångspunkt i undersökningens analys och resultat samt tidigare forskning diskuteras även vilken möjlig inverkan innehållet kan ha på stigmatiseringen kopplad till psykisk ohälsa. Diskussionen visade att innehållet, beroende på hur det pratas om, både kan bidra till en ökad eller minskad stigmatisering. / This study has examined mental health representations on TikTok by using a netnographic approach. The aim of the study has been to obtain a deeper understanding of how social media can be used to spread information and advocate for mental health issues. The method used to analyze the results was a thematic analysis. To analyze the results both previous research within the field and theoretical perspectives about representation, the public sphere and participatory culture were applied. The result show that the content can be separated into two main themes, “lived experience” and “professional information”. The subthemes identified were “knowledge, information and awareness”, “challenge stigma”, “information about treatment” and “support and hope”. The analysis showed that the content often revealed things that traditionally have been private and haven’t been seen or heard by others. Despite that social media has lowered the threshold for participation in public discussions the results showed that not everyone is actively participating. However, there was still a lot of interaction between the users that were active. Based on the analysis and result, there is also a discussion about the possible effects the content can have on the stigmatization around mental health. The discussion showed that the content has the possibility to both contribute to the stigma but also challenge it, depending on how it is talked about.

TikTok är en snabbt växande plattform som främst används av generation Z. Innehållet på plattformen har förändrats de senaste åren, där det har gått från att i störst del bestå av dans och musik till att numera även beröra ämnen som politik, aktivism och nyheter. Detta kräver ett källkritiskt förhållningssätt av användarna eftersom det tenderar att spridas desinformation. Därför syftar studien till att undersöka hur källkritiska generation Z är till samhällsnyttig information på TikTok samt deras förmåga att källkritiskt granska innehållet. Vidare diskuterar studien hur plattformens funktioner påverkar generation Z och deras förmåga att avgöra vad som är sant eller falskt.  Studien baseras på en kvantitativ och kvalitativ metodansats i form av enkät- och intervjuundersökningar. Intervjun genomfördes med sju personer inom generation Z fördelat på tre åldersgrupper, 16–19 år, 20–23 år och 24–27 år. Resultatet visade att generation Z har kännedom om innebörden av källkritik, men att de inte utnyttjar deras källkritiska kunskaper på plattformen. Respondenterna uppgav även att de sällan granskar innehåll på TikTok och att de tenderar att referera till innehållet i samtal med andra. Studien konstaterar även att generation Z använder TikTok framför allt för underhållning och tidsfördriv vilket bidrar till att det dels saknas intresse av att ifrågasätta innehåll som bekräftar deras egna övertygelser. Dels saknas det förutsättningar för att de ska kunna vara källkritiska på grund av det korta videoformatet och avsaknad av bakgrundsinformation från avsändaren. Utifrån studiens resultat kan slutsatsen dras att ansvaret gällande att vara källkritisk enbart ligger på användaren, men det krävs även ansvar från avsändare. Vidare visade även resultatet från intervjuerna att TikToks funktioner i form av gilla-markeringar, kommentarsfält och tillägg av bilder har en påverkan på generation Z:s tillförlitlighet till innehållet, både positivt och negativt. / TikTok is a rapidly growing platform used mainly by Generation Z. The content of the platform has changed in recent years, moving from a predominantly dance and music content to topics such as politics, activism and news. This requires a source-critical approach from the users as there is a tendency to spread misinformation. Therefore, the study aims to investigate how source-critical Generation Z is to socially useful information on TikTok and their ability to critically review the content. Furthermore, the study discusses how the platform's functions affect generation z's trustworthiness of TikTok content.  The study is based on a quantitative and qualitative methodological approach in the form of surveys and interviews. The interviews were conducted with seven people in Generation Z divided into three age groups, 16-19 years, 20-23 years and 24-27 years. The results showed that Generation Z is aware of the meaning of source criticism, but that they do not utilize their source criticism knowledge on the platform. The respondents also stated that they rarely review content on TikTok and that they tend to refer to the content in conversations with others. The study also notes that Generation Z uses TikTok mainly for entertainment and amusement, which contributes to a lack of interest in questioning content that confirms their own beliefs. On the other hand, there are no conditions for them to be critical of the source due to the short video format and the lack of background information from the creator. Based on the results of the study, it can be concluded that the responsibility for being source-critical lies solely with the user, but responsibility is also required from the creators. Furthermore, the results from the interviews also showed that TikTok's functions in the form of likes, the comment section and the addition of images have an impact on generation Z's credibility to the content, both positively and negatively.

I takt med att sociala medier har växt sig större har konsumenters shoppingbeteende förändrats. Inköp av produkter sker numera i allt större utsträckning på sociala medier. Den senaste plattformen TikTok har påskyndat förändringen av informationssökning med sitt korta videoformat som låter användare dela information om produkter samtidigt som de har roligt. Studiens syfte är att undersöka hur TikTok som plattform används vid informationssökning och hur konsumenterna påverkar varandra vid användandet av TikTok. Kvalitativa semistrukturerade intervjuer har genomförts för att samla in material för att besvara studiens syfte. Fem teman kring konsumenters upplevelse av TikTok har identifierats genom en tematisk analys. Teorierna electronic word-of-mouth (eWOM) och flow har använts för att analysera de fem temana. Resultatet visar att TikTok är en källa till inspiration som kan leda till konsumtion och nöje. På TikTok skapas en ny form av communities som är löst sammansatta till skillnad från communities som har varit slutna på andra sociala plattformar. Flow är en betydande del av den underhållande upplevelsen och engagemanget på TikTok men studien visar också att flow kan leda till negativa effekter. Studien har ett begränsat omfång på grund av urval av respondenter men kan användas som grund för vidare forskningen kring flow och communities på TikTok då den visar att detta påverkar konsumenters informationssökning. / As social media has grown in popularity, consumers’ shopping behaviour has changed. The purchase of products is now increasingly done on social media. The latest platform TikTok has accelerated the change in information seeking with its short video format that allows users to share information about products while having fun. The purpose of the study is to investigate how TikTok as a platform is used when searching for information and how consumers influence each other when using TikTok. Qualitative semi-structured interviews have been conducted to collect material to answer the study's purpose. Five themes surrounding consumers' experience of TikTok have been identified through a thematic analysis. The theories electronic word-of-mouth (eWOM) and flow have been used to analyse the five themes. The result shows that TikTok is a source of inspiration that can lead to consumption and enjoyment. TikTok has formed a new form of communities that are loosely composed, unlike closed communities on other social platforms. Flow is a significant part of the joyful experience and engagement on TikTok, but the study also shows that flow can lead to negative effects. The study has a limited scope due to the selection of respondents, but can be used as a basis for further research on flow and communities on TikTok as it shows that this affects consumers' information search. This study will be written in swedish.

I ett digitaliserad samhälle har biografbesök blivit allt färre då alternativa val för filmtittande har presenterat sig. I denna studie undersöks implementeringen av TikTok-marknadsföring för biografer och dess påverkan på 15–25-åringars intresse för biografbesök. Studien undersöker även vad 15–25-åringar har för tankar och åsikter om biograf som ett sätt att se film på. För att svara på studiens frågeställningar har rapporten använt en metodkombination av en kvantitativ och kvalitativ metod. En enkätundersökning av 150 respondenter samt en fokusgruppsintervju med sex personer genomfördes. Med systematisk litteraturundersökning har relevanta teorier samlats ihop med anknytningar till studiens ämnesområde. Studiens resultat visade hur marknadsföring på TikTok påverkar intresset bland 15–25-åringar för biografer. Resultatet visar att 15–25-åringar föredrar innehåll som bland annat är autentiska i form av TikTok-trender, roligt innehåll i form av memes och nya typer av biografupplevelser. Undersökningen visar ytterligare att en del av respondenterna har aversion för biografbesök på grund av dess begränsade flexibilitet och höga kostnad. Streamingtjänster har visat sig vara ett alternativt sätt för filmtittande, med lätt tillgänglighet samt det låga månadspriset för det stora utbudet av filmer och serier blir det ett attraktivt val för 15–25-åringar. Trots att resultaten visar att TikTok- marknadsföring kan öka intresset för biografbesök har respondenterna uttryckt andra brister med biografen som leder till färre biografbesök av målgruppen. Det som krävs för att biografbesök ska vara värda den höga kostnaden är att filmen som visas är av hög betydelse. Studien tyder på att biografer bör utveckla och anpassa sina verksamheter och marknadsföring för 15–25-åringar att locka denna unga målgrupp. / In this digital era, visiting a cinema occurs less frequently since other alternatives for movie watching have presented themselves. This study examines the effect TikTok marketing has on 15–25 year olds' will to visit a cinema. This study also examines 15–25 year olds opinion on cinema as a way of watching films. A combination of both quantitative and qualitative methods has been used to reach a conclusion. The result is based on a survey with 150 respondents, a focus group with 6 interviewees, and a systematic literature review. A combination of results and theory data collection shows how TikTok marketing can affect the interest 15–25 year olds have for visiting a cinema. The conclusion shows that 15–25 year olds prefer content in the form of TikTok trends, funny content in the form of memes and content that shows new experiences available at a cinema. The results show that some respondents have an aversion to visiting the cinema due to its limited flexibility and high cost. Streaming services have proven to be a more attractive alternative to movie watching for young people. In order for cinemas to justify the high costs of visits, the films shown have to be important. The study suggests that cinemas should develop and adapt their operations and marketing strategies for 15–25 year olds in order to attract this young target group.