I takt med att sociala medier har växt sig större har konsumenters shoppingbeteende förändrats. Inköp av produkter sker numera i allt större utsträckning på sociala medier. Den senaste plattformen TikTok har påskyndat förändringen av informationssökning med sitt korta videoformat som låter användare dela information om produkter samtidigt som de har roligt. Studiens syfte är att undersöka hur TikTok som plattform används vid informationssökning och hur konsumenterna påverkar varandra vid användandet av TikTok. Kvalitativa semistrukturerade intervjuer har genomförts för att samla in material för att besvara studiens syfte. Fem teman kring konsumenters upplevelse av TikTok har identifierats genom en tematisk analys. Teorierna electronic word-of-mouth (eWOM) och flow har använts för att analysera de fem temana. Resultatet visar att TikTok är en källa till inspiration som kan leda till konsumtion och nöje. På TikTok skapas en ny form av communities som är löst sammansatta till skillnad från communities som har varit slutna på andra sociala plattformar. Flow är en betydande del av den underhållande upplevelsen och engagemanget på TikTok men studien visar också att flow kan leda till negativa effekter. Studien har ett begränsat omfång på grund av urval av respondenter men kan användas som grund för vidare forskningen kring flow och communities på TikTok då den visar att detta påverkar konsumenters informationssökning. / As social media has grown in popularity, consumers’ shopping behaviour has changed. The purchase of products is now increasingly done on social media. The latest platform TikTok has accelerated the change in information seeking with its short video format that allows users to share information about products while having fun. The purpose of the study is to investigate how TikTok as a platform is used when searching for information and how consumers influence each other when using TikTok. Qualitative semi-structured interviews have been conducted to collect material to answer the study's purpose. Five themes surrounding consumers' experience of TikTok have been identified through a thematic analysis. The theories electronic word-of-mouth (eWOM) and flow have been used to analyse the five themes. The result shows that TikTok is a source of inspiration that can lead to consumption and enjoyment. TikTok has formed a new form of communities that are loosely composed, unlike closed communities on other social platforms. Flow is a significant part of the joyful experience and engagement on TikTok, but the study also shows that flow can lead to negative effects. The study has a limited scope due to the selection of respondents, but can be used as a basis for further research on flow and communities on TikTok as it shows that this affects consumers' information search. This study will be written in swedish.

I ett digitaliserad samhälle har biografbesök blivit allt färre då alternativa val för filmtittande har presenterat sig. I denna studie undersöks implementeringen av TikTok-marknadsföring för biografer och dess påverkan på 15–25-åringars intresse för biografbesök. Studien undersöker även vad 15–25-åringar har för tankar och åsikter om biograf som ett sätt att se film på. För att svara på studiens frågeställningar har rapporten använt en metodkombination av en kvantitativ och kvalitativ metod. En enkätundersökning av 150 respondenter samt en fokusgruppsintervju med sex personer genomfördes. Med systematisk litteraturundersökning har relevanta teorier samlats ihop med anknytningar till studiens ämnesområde. Studiens resultat visade hur marknadsföring på TikTok påverkar intresset bland 15–25-åringar för biografer. Resultatet visar att 15–25-åringar föredrar innehåll som bland annat är autentiska i form av TikTok-trender, roligt innehåll i form av memes och nya typer av biografupplevelser. Undersökningen visar ytterligare att en del av respondenterna har aversion för biografbesök på grund av dess begränsade flexibilitet och höga kostnad. Streamingtjänster har visat sig vara ett alternativt sätt för filmtittande, med lätt tillgänglighet samt det låga månadspriset för det stora utbudet av filmer och serier blir det ett attraktivt val för 15–25-åringar. Trots att resultaten visar att TikTok- marknadsföring kan öka intresset för biografbesök har respondenterna uttryckt andra brister med biografen som leder till färre biografbesök av målgruppen. Det som krävs för att biografbesök ska vara värda den höga kostnaden är att filmen som visas är av hög betydelse. Studien tyder på att biografer bör utveckla och anpassa sina verksamheter och marknadsföring för 15–25-åringar att locka denna unga målgrupp. / In this digital era, visiting a cinema occurs less frequently since other alternatives for movie watching have presented themselves. This study examines the effect TikTok marketing has on 15–25 year olds' will to visit a cinema. This study also examines 15–25 year olds opinion on cinema as a way of watching films. A combination of both quantitative and qualitative methods has been used to reach a conclusion. The result is based on a survey with 150 respondents, a focus group with 6 interviewees, and a systematic literature review. A combination of results and theory data collection shows how TikTok marketing can affect the interest 15–25 year olds have for visiting a cinema. The conclusion shows that 15–25 year olds prefer content in the form of TikTok trends, funny content in the form of memes and content that shows new experiences available at a cinema. The results show that some respondents have an aversion to visiting the cinema due to its limited flexibility and high cost. Streaming services have proven to be a more attractive alternative to movie watching for young people. In order for cinemas to justify the high costs of visits, the films shown have to be important. The study suggests that cinemas should develop and adapt their operations and marketing strategies for 15–25 year olds in order to attract this young target group.

The significant growth of the social media platform TikTok over the past years has led to trends being evoked on the platform. One trend, of which this study explores, is content related to ideals of masculinity that includes how men can change themself to become successful and achieve wealth. This study “Boys focus on girls, men focus on money – A qualitative analysis of masculinity ideals on TikTok” aims to disclose how TikTok’s recommendation algorithm contributes to create and maintain ideals of masculinity on the platform, as well to identify discourses within the content of this ideal to gain an understanding on how they may affect gender norms from a societal aspect. This study finds that TikTok’s recommendation algorithm is able to create and maintain an ideal of masculinity by recommending content to the user that is sorted by patterns within the type content of which the user engages with. Three identified patterns that relate to content within the ideal of masculinity that we explore on TikTok are wealth, lifestyle change and motivation as well as world view. These three identified patterns conclude norms within these ideals of which we further research to enlighten the contents discourses. The analysis of these norms from a discursive perspective found that the ideal of masculinity on TikTok is established on men being expected to achieve institutional power and authority. This is problematic from the perspective of male supremacy and female subordination in an historical context of gender norms.

This thesis deals with topics such as masculinity, stereotypes, social media and influencers. The area of interest for the authors is how masculinity and stereotypes can be represented within social media. To investigate this, six TikTok videos of Andrew Tate have been selected. According to a multimodal critical discourse analysis, these six analysing objects are analysed. A total of eight analysis categories have been selected that aim to analyse selected videos in an accurate manner. Videos of Andrew Tate are segmented to analyse more objectively. The concept of denotations and connotations from semiotics will be used to explain hidden meanings within the videos and to see representations that are not explicitly mentioned. The authors have used literature on masculinity, stereotypes and social media to easily obtain a theoretical framework for the results presented. This thesis has two research questions:  How are ideas of masculinity represented in TikTok videos of Andrew Tate? What different ideas of masculinity are represented within TikTok videos of Andrew Tate? The results showed that representations of masculinity were represented within several of the selected analysis categories. Categories, where representations were most clear, were in clothing, visual representation but also in language or what was said. Hierarchies that played on masculine stereotypes such as men being stronger and more independent than women were also found within the analysis. Ideas of masculinity that portray men as strong, warriors and independent were also found in the material. Therefore, the authors conclude that there are several different semiotic categories in which ideas of masculinity are represented within the material by Andrew Tate. The specific ideas represented within the material are based on older stereotypes regarding gender roles and masculinity. Thus, TikTok videos on Andrew Tate become an extension of old gender roles where ideas are reconstructed in new forms.

Många människor använder sig idag av olika sociala medier som sin främsta utgångspunkt för information och kommunikation. Bland de sociala medier som används mest har TikTok kommittill att bli en av de mest populära, främst bland den yngre publiken. Innehållet på TikTok har kommit till att bli ett nav för delvis humor och underhållning, men å andra sidan opinionsbildning och åsiktsspridning. Eftersom TikTok är en sådan ny plattform finns det stora forskningsluckorkring mediets funktioner och hur dessa funktioner kan användas för att sprida budskap av alla olika slag. Detta resulterar i spridning av åsikter som inte alltid är hälsosamma. Ett ämne som har på senare tid fått stor spridning på plattformen är kring vad det är att vara “man” idag. Det finns många studier om maskulinitet, men forskning om maskulinitet på TikTok är bristande. Denna studie är därav ämnad till att undersöka hur åsikter kring maskulinitet kan konstrueras i plattformens videomaterial. I denna studie analyserade vi, sammantaget, sex olika videoklipp från TikTok med hjälp av en multimodal kritisk diskursanalys. Den kvalitativa textanalys metoden valdes för att ge oss möjlighet till att analysera och utvinna så många olika visuella och auditiva komponenter i videoklippen somvi ansåg vara relevanta och på så sätt hitta underliggande konnotationer i allt från kroppsspråk till musikval. Vi analyserar videoklippen utifrån ett teoretiskt ramverk som består av bland annat representation, stereotyper och hegemoni. Vårt resultat gav oss två diskurser; Hotad maskulinitet och Maskulinitet som ett spektrum, som presenterar sambanden i vårt material. Det gav oss en ökad insikt om hur TikTok material konstruerar och reproducerar maskulinitet genom semiotiska resurser grundade i hegemoni. De åtskilda trenderna har en tendens att försöka positionera den motsvarande representationen av maskulinitet som överlägsen gentemot andra. Det konstrueras ytterligheter för att visa på rätt och fel. Slutsatsen är att konstruktionen av maskulinitet grundar sig i samma stam, men växer sig ut i olika förgreningar. Vår studie bidrar till insikt kring hur toxisk maskulinitet reproduceras genom TikTok, likt genom andra plattformar, och förhoppningsvis kan insikterna förebygga att detta mönster fortsätter att froda. / Many people today use various social media as their starting point for information and communication. Among the most used social media, TikTok has developed into one of the most popular, mainly among the younger audience. The content on TikTok has come to be a hub for partly humor and entertainment but on the other hand for advocacy and opinion spreading. Because TikTok is such a new platform, there are large research gaps around the medium's functions and how these functions can be used to spread messages of all different kinds. This results in the spread of opinions that are not always healthy. A topic that has recently been widely spread on the platform is about what it is to be a "man" today. There are many studies on masculinity, but research on masculinity on TikTok is lacking. This study is therefore intended to investigate how opinions about masculinity can be constructed in the platform's video material. In this study, we analyzed six different videos from TikTok using multimodal critical discourse analysis. The qualitative text analysis method was chosen to allow us to analyze and extract as many different visual and auditory components in the clips as we thought relevant and thus find underlying connotations in everything from body language to music choices. We analyze the clips based on a theoretical framework that consist of, among other things, representation, stereotypes and hegemony. Our result gave us two discourses; Threatened Masculinity and Masculinity as a Spectrum, which present the connections in our material. It gave us an increased insight into how TikTok material construct and reproduce masculinity through semiotic resources grounded in hegemony. The separate trends tend to try to position the corresponding representation of masculinity as superior to others. Extremes are constructed to demonstrate right and wrong. The conclusion is that the construction of masculinity is based on the same stem but grows in different branches. Our study contributes to insight in how toxic masculinity is reproduced through TikTok, much as through other platforms, and hopefully the insights can prevent this pattern from continuing to thrive.

TikTok har blivit en populär plattform under de senaste åren, särskilt bland unga kvinnor. Tidigare forskning har visat att med användningen av sociala medier, särskilt visuella plattformar som TikTok, kan påverka mental hälsa hos kvinnor. TikToks algoritm översvämmar användare med riktat innehåll som fokuserar på utmaningar och trender relaterade till utseendeförändringar genom kosten, träning och försköningsfilter. För unga kvinnor kan detta leda till ökad oro över kroppen och försämrad mental hälsa. Denna studie syftar till att undersöka innehållet som publiceras på TikTok och dess potentiella inverkan på mental hälsa. En kvantitativ enkätundersökning genomfördes för att undersöka unga kvinnor i åldrarna 15-25 år och deras attityder till TikTok och kroppsideal. Genom en kvalitativ tematisk videoanalys av hashtaggen #bodypositivity identifierades strukturer för hur kroppspositivitet framställs på plattformen. Studien har funnit både negativa och positiva effekter av applikationen och vilket innehåll användarna exponeras för i relation till kroppspositivitet. Det framkom att hashtaggen #bodypositivity ibland kan missbrukas. Användarna har en viss grad av kontroll över vilket innehåll de konsumerar, vilket påverkar deras upplevelse och känsla av plattformen. Trots medvetenheten om detta har användare emellertid ibland svårt att distansera sig från negativa påverkningar och fortsätter att exponera sig för innehåll som påverkar dem negativt. / TikTok has become a popular platform in recent years, especially among young women. Previous research has shown that the use of social media, especially visual platforms such as TikTok, can affect the mental health of women. TikTok's algorithm floods users with targeted content that focuses on challenges and trends related to appearance changes through diet, exercise and beautification filters. For young women, this can lead to increased anxiety about the body and deteriorating mental health. This study aims to examine the content posted on TikTok and its potential impact on mental health. A quantitative survey was conducted to investigate young women aged 15-25 and their attitudes towards TikTok and body ideals. Through a qualitative thematic video analysis of the hashtag #bodypositivity, structures were identified for how body positivity is presented on the platform. The study has found both negative and positive effects of the application and the content the users are exposed to in relation to body positivity. It emerged that the hashtag #bodypositivity can sometimes be misused. Users have a certain degree of control over what content they consume, which affects their experience and feel of the platform. However, despite awareness of this, users sometimes find it difficult to distance themselves from negative influences and continue to expose themselves to content that affects them negatively.

Denna studie har som syfte att öka förståelse för hur generation Zs attityder som konsumenter påverkas av den sociala medieplattformen TikTok. Attityder är utifrån de två använda teoretiska modellerna uppdelade i tre komponenter respektive sex faser. Baserat på tidigare relevant forskning och teorier togs det fram tre hypoteser. Studien tillämpar en kvantitativ forskningsmetod för att samla in en större mängd data, undersökningen samlade därmed in totalt 148 respondenter. Resultaten analyserades sedan med deskriptiv statistik och med korrelationsanalyser. Resultaten visade att TikTok har en blandad påverkan på generation Zs attityder som konsumenter. Konsumenters attityder när det gäller att bli medvetna och samla kunskaper om produkter samt varumärken påverkas positivt. Vidare påverkas konsumenters attityder gällande omtyckthet och preferens mest positivt, detta innebär att konsumenter tenderar att fatta tycke och forma preferenser till produkter och varumärken genom TikTok. Däremot framkom det att TikTok har en negativ påverkan på konsumenters attityder gällande köpavsikt och köp, vilket visar svårigheter i att TikTok ska kunna påverka konsumenter till att utveckla en köpavsikt men även till att faktiskt köpa produkter. Hypotes ett och två accepteras medan hypotes tre förkastades. Kön redogjorde för den största skillnaden, där kvinnor påverkades positivt i större utsträckning. Resterande korrelationsanalyser visade på mindre skillnader, såsom högre användning ledde till mer positiva attityder och indikationer på att yngre individer inom generation Z påverkas mer positivt än äldre. / This study aims to increase the understanding of how Generation Z's attitudes as consumers are affected by the social media platform TikTok. Attitudes are divided into three components and six phases, respectively, based on the two models used in the study. Based on previous relevant research and theories, three hypotheses were developed. The study applies a quantitative research method to collect a larger amount of data, the survey collected a total of 148 responses. The results were then analyzed by descriptive statistics and correlation analyses. The results showed that TikTok has a mixed impact on Generation Z's attitudes as consumers. Consumers' attitudes when it comes to becoming aware and gathering knowledge about products and brands are positively affected. Furthermore, consumers' attitudes regarding liking and preference are most positively affected, this means that individuals tend to like and form preferences for products and brands through TikTok. However, it emerged that TikTok has a negative impact on consumers' attitudes regarding purchase intention and purchase, which shows difficulties in TikTok being able to influence consumers to develop a purchase intention but also to actually buy products. The first and second hypothesis were accepted while the third hypothesis was not supported. Gender was the variable that had the most impact on the results, where women were positively influenced to a greater extent. Other correlation analyzes showed smaller differences, such as higher usage leading to more positive attitudes and indications that younger individuals within generation Z are more positively affected than older ones.

This thesis investigates the phenomenon of the contemporary ‘Medusa tattoo’ that gained traction on the social media platform TikTok in 2019 as a symbol of sexual assault survival, and which has since come to function as an instrument for digital feminist activism. The study aspires to provide a new, previously unexplored link to the long chain of academic research on the figure of Medusa by looking at the emergence, function, and potential of the Medusa tattoo. It makes use of multimodal discourse analysis followed by the application of a select number of theoretical frameworks by Hans Belting, Michael Baxandall, Roland Barthes, and Hélène Cixous. It is observed that historical representations of Medusa tend to draw upon her dualistic, transformative nature of beauty-monster, threat-victim, and powerful-powerless, in accordance with dominant thoughts and ideologies. The contemporary Medusa tattoo is identified as being comprised of a tripartite structure with three carrier mediums: the tattooed body, tattoo designs, and TikTok videos found under the hashtag #medusatattoo, all capable of acting both independently and intermediary. This form is a result of a decades-long process of thought influenced by various appearing and re-appearing factors, conditions, and agents. The thesis further identifies the ways that the Medusa tattoo functions as myth in accordance with the writings of Roland Barthes, its meaning becoming fixed through acts of repetition on social media. Lastly, it is concluded that while tattoos can act in accordance with Hélène Cixous’ concept of écriture féminine, the contemporary Medusa tattoo cannot, due to its iconography demonstrating postfeminist attitudes towards beauty and femininity that enforce instead of challenge patriarchal structures. However, it is noted that it retains its potential as a symbol of strength and healing on the individual wearer. / Denna uppsats undersöker fenomenet av den samtida ‘Medusatatueringen’ som 2019 uppmärksammades på den sociala mediaplattformen TikTok som en symbol för överlevnad av sexuella övergrepp och vilken därefter har fungerat som ett verktyg för digital feministisk aktivism. Studien strävar efter att bidra med en ny, tidigare outforskad länk till den långa kedjan av akademisk forskning om Medusa vilket sker genom analyserandet av Medusatatueringens uppkomst, funktion och potential. Undersökningen använder sig av multimodal diskursanalys som följs av tillämpningen av ett utvalt antal teoretiska ramverk av Hans Belting, Michael Baxandall, Roland Barthes och Hélène Cixous. Det observeras att historiska representationer av Medusa tenderar att spegla hennes dualistiska, transformativa natur av skönhet-monster, hot-offer och kraftull-maktlös i enlighet med dominanta tankeföreställningar och ideologier. Den samtida Medusatatueringen omfattar en tredelad struktur med bärare som kan agera både självständigt och som mellanhänder: den tatuerade kroppen, tatueringsdesigner och TikTok-videor under hashtaggen #medusatattoo. Formen är ett result av en decennier lång tankeprocess som påverkats av ett flertal nya samt återkommande faktorer, villkor och agenter. Uppsatsen identifierar vidare hur Medusatatueringen fungerar som myt i enlighet med Roland Barthes, då dess innebörd fastställs och naturaliseras genom repetitiva handlingar på sociala medier. Slutligen dras slutsatsen att trots att tatueringar kan agera i enlighet med Hélène Cixous koncept écriture féminine så besitter inte den samtida Medusatatueringen samma förmåga då dess ikonografi reflekterar postfeministiska attityder till skönhet och femininitet vilka upprätthåller snarare än utmanar patriarkala strukturer. Det noteras dock att den bibehåller potentialen att agera styrkande och helande på individen.

Reklam har genom tiderna utvecklats från att vara övervägande argumenterande text till att påsenare år ha en mer berättande ansats, särskilt med framväxten av videoreklam. Socialamedier har lockat många företag att flytta sin reklam från traditionella medier till socialamedier på grund av den ökande användningen. Samtidigt som företag söker sig till socialamedier gör även allmänheten det, där ibland barn. Att urskilja reklam från annat innehåll pådessa plattformar har visat sig vara särskilt utmanande för barn. Mot denna bakgrund syftardenna studie till att undersöka skillnader och likheter i Kevin Bangs TikTok-videor med fokuspå deras berättarstrukturer. Studien analyserade tio videor, fem samarbetsvideor och fem av Kevin Bangs egna videor.Detta gjorde vi med hjälp av aktantmodellen, Hey You See So och plott. Studiens resultatindikerar att videorna följer liknande berättarstrukturer med några få distinkta skillnader. Detär även tydligt att hans samarbetsvideor inte går att separera från hans egna videor, främst pågrund av att det inte finns tydliga säljarargument. / Advertising has evolved over time, transitioning from predominantly persuasive text to adopting a more narrative approach in recent years, especially with the rise of video advertising. Social media has enticed many companies to shift their advertising from traditional media to social platforms due to the increasing user engagement. Simultaneously, as businesses migrate to social media, so does the public, including children. Distinguishing advertisements from other content on these platforms has proven to be particularly challenging for children. Against this backdrop, this study aims to examine differences and similarities in Kevin Bang's TikTok videos, focusing on their narrative structures.  The study analyzed ten videos, comprising five collaboration videos and five of Kevin Bang's own videos. This analysis was conducted using the actantial model, Hey You See So, and plot. The results of the study indicate that the videos follow similar narrative structures with only a few distinct differences. It is also evident that his collaboration videos cannot be easily distinguished from his own videos, primarily due to the absence of a clear selling point.

Myspace var under många år den primära webbplatsen för att exempelvis skriva meddelanden till vänner, upptäcka ny musik samt dela med sig av den. Den mest populära föregångaren till dagens sociala medier som under många år uppmuntrade artister att använda webbplatsen för att nå ut till en bredare publik. Webbplatsens funktioner ansågs under tiden för webbplatsens storhet som någonting nytt och relativt ovanligt men sociala medier har under de senaste åren tagit över MySpace som det primära kommunikationsverktyget där webbplatsens funktioner idag anses vara en självklar del av alla sociala medier överlag. Detta har i sin tur har lett till att artister har börjat utforska diverse möjligheter för att kunna integrera in marknadsföring i deras kanaler på sociala medier. Eftersom sociala medier lockar med kostnadseffektiva lösningar har nu alltfler mindre etablerade artister också börjat använda sociala medier i hopp om att kunna sprida sin musik på diverse vis. Artister använder de olika sociala medierna för att nå ut till så mycket konsumenter som möjligt där denna användning tillämpar olika metoder beroende på vilken plattform de publicerar innehåll på. Det som tidigare främst gick att hitta i en webbläsare på sin dator i form av Myspace går nu att hitta som appar i sina telefoner och läsplattor vilket har gjort att en stor mängd artister med varierande grad av etablering nu måste samsas om alltfler konsumenter och tillika fans. Tack vare den stora mängden användare på sociala medier så uppstod det ett behov av att kategorisera inlägg för att enklare kunna hitta det innehåll man söker, där hashtags skapades för att bistå med detta. Funktionen består av att man skriver ett eller flera ord ihopsatt med ett #-tecken i början. Mindre etablerade artister använder denna funktion för att nå ut till en större publik men på grund av att ett stort antal inlägg, av varierande innehåll, använder samma hashtag blir detta svårare och de mindre etablerade artisterna får därför svårare att sprida sin musik.