Det här arbetet handlar om sågreglering i syfte att förbättra precisionen i sågningen. I dagens sågverk är utrustningen modern men sättet att bestämma korrigeringsvärden för bandsågar är omodernt. Arbetet innehåller analys, programmering samt kalkylering. En del i arbetet består av att finna störningar i sågprocessen och eliminera störningarna med hjälp av sågkorrigering. Mätningen sker med en noggrannheten på en tiondels millimeter. En algoritm som korrigerar sågarna för bästa möjliga resultat har implementerats i PLC och Excel. Denna algoritm ger ett snabbt svar för korrigeringsvärdet.

Detta arbete har testat att använda en genetisk algoritm, en teknik inom artificiell intelligens, där uppgiften har varit att automatiskt generera nivåer till pusselspelet Solve It. Precis som algoritmens inspirationskälla, djurvärldens evolution, har den evolverat fram lösningar som med tiden anpassat sig efter sin omgivning. Dessa genererade nivåer har sedan jämförts med manuellt designade dito. Resultaten har bestått av insamlad data från ett antal testpersoner, där deras uppfattning om utmaning och underhållning, samt deras tidsåtgång använts som mätverktyg. Arbetet har försökt ta reda på om genetiska algoritmer är ett lämpligt verktyg för att avlasta, komplettera eller till och med att ersätta en nivådesigner till det spel som testerna kretsar kring, Solve It.

<p>Detta arbete har testat att använda en genetisk algoritm, en teknik inom artificiell intelligens, där uppgiften har varit att automatiskt generera nivåer till pusselspelet Solve It. Precis som algoritmens inspirationskälla, djurvärldens evolution, har den evolverat fram lösningar som med tiden anpassat sig efter sin omgivning. Dessa genererade nivåer har sedan jämförts med manuellt designade dito. Resultaten har bestått av insamlad data från ett antal testpersoner, där deras uppfattning om utmaning och underhållning, samt deras tidsåtgång använts som mätverktyg. Arbetet har försökt ta reda på om genetiska algoritmer är ett lämpligt verktyg för att avlasta, komplettera eller till och med att ersätta en nivådesigner till det spel som testerna kretsar kring, Solve It.</p>

För att lättare kunna förstå var jordskred kan ske i framtiden är det viktigt att först förstå varför och under vilka förutsättningar de kan ske och hur man på ett bra och enkelt sätt kan räkna ut detta. Med hjälp av en algoritm kan man lättare och snabbare räkna ut var det finns risk för att jordskred kan komma att ske. Eftersom det redan finns teorier om vilka jordkriterier som behövs och att det krävs en lutning för att skred ska kunna ske, räknar algoritmen ut var dessa båda kriterier är uppfyllda. För att kunna bedöma om algoritmen har bedömt terrängen rätt har den utvärderats med hjälp av studier av gamla skredärr, där bevisligen de rätta förutsättningarna för jordskred funnits, som rätt jordarter och rätt lutningsförhållanden. Där skredärr finns bör därför algoritmen klassa området som ostabilt. Algoritmen har utvärderats i områden mellan Göteborg och Karlstad i Sverige, och jordartskartan och data för skredärren har erhållits från Sveriges Geologiska Undersökning (SGU). Alla resultat har tagits fram med hjälp av ArcGIS som lätt kunnat jämföra algoritmen med de gamla skredärren.I studien har även uträkningar över skredärrens utseenden genomförts. Genom att ta fram vissa parametrar över utseendet hos skredärren kan rörelsen i det tidigare skredet beräknas, så att man kan förstå vilken typ av jordskred de var. Detta är möj-ligt att beräkna eftersom utseendet har ett samband med rörelsemönstret. Denna metod har tagits fram av Peter Quinn vid studier av gamla skredärr. När detta förhål-lande har beräknats utifrån gamla skredärr, har det utnyttjats för indelning i 4 klasser för olika typer av rörelsemönster. Efter det kan varje klass av rörelsemönstret, 1 till 4, jämföras med algoritmen för att kunna bedöma om algoritmen fungerar bättre för vissa typer av jordskred än andra.

Klassrummet är den plats lärare och elever tillsammans lär sig kunskaper om matematik. En viktig del i klassrummen är undervisningens matematikuppgifter, uppgifterna som skapar ett utmanande hinder och engagerar eleverna att sträva mot ett lärande. Denna studie sker i anslutning till LICR-projektet vid Umeå universitet och syftar till att öka förståelsen för relationen mellan elevers lärande och vilken resonemangstyp elever använder när de löser matematikuppgifter designade så att eleven använder antingen algoritmiskt- eller kreativt resonemang. Studien använder en jämförande analys för att beskriva datamaterialet. Empiriskt visar studien att elever som utför matematikuppgifterna som prövar algoritmiskt resonemang lyckas signifikant bättre under träning än elever som utför matematikuppgifter som prövar kreativt resonemang. Under test gäller motsatsen och elever som tränat med matematikuppgifter som prövar kreativt resonemang presterar bättre än de som prövats på algoritmiskt resonemang. Det finns ett samband mellan elevers lösningsfrekvens och deras kognitiva förmåga under test oavsett vilka matematikuppgifter de tränat på.

Syfte: Expansionen av vindkraft i Sverige har ökat starkt under de senaste åren och kommer att fortsätta i samma raska takt. Fler och fler invånare kommer då att bli utsatta för vindkraftsbuller vilket för med sig en större utmaning i att finna lämpliga lokaliseringar för den fortgående expansionen. De beräkningsmodeller som vanligtvis används för att bestämma andelen vindkraftsbuller, SEPA och Nord2000, har mött kritik för att felaktigt bedöma den verkliga ljudnivån. Syftet med detta examensarbete är tvåfaldigt: -          Öka kunskapen kring de brister som finns i dagens mätmetoder av vindkraftsbuller vid bostäder genom att tydliggöra den kritik som framförts på senare tid och även att presentera förbättringsförslag. -          Utföra ett experiment som undersöker möjligheten att analysera immissionsinspelningar med en algoritm för att erhålla ett resultat som bättre stämmer överens med bullerupplevelsen hos invånarna. Metod: Litteraturstudier, hypotesbildande och experiment Resultat: Bestämmandet av ljudnivåer som vindkraftverk skapar vid bostäder, eller andra viktiga lokaliseringar, har en del brister. Beräkningsmodellerna SEPA och Nord2000 har båda otillräcklig noggrannhet på grund av att de inte tar hänsyn till flera av de vädereffekter som påverkar vindkraftsljudets spridning och styrka. Användningen av immissionsinspelningar är i nuläget undermålig på grund av att mycket bakgrundsljud blir en del av mätresultatet. Genom att använda en algoritm som kan hitta vindkraftsljud i en inspelning och extrahera endast de delarna kan en inspelning, som bättre representerar tillfällen då vindkraftsljudet är som mest störande, erhållas. Konsekvenser: För att lindra den underskattning av förmodade immissionsvärden kan nyformulerade gränsvärden för ljudnivåer sättas upp, hanteringen av mätresultat revideras och ett minsta avstånd från vindkraftverk till mottagare antas. En algoritm som filtrerar ut vindkraftsljud ur en inspelning har goda möjligheter att ge mer noggranna mätresultat. Begränsningar: Detta arbete behandlar inte hanteringen av mätutrustning eller havsbaserade vindkraftverk. Litteraturstudien består i att jämföra av Naturvårdsverket framställda dokument, vilka används som beslutsunderlag för bygglov av vindkraftverk, med forskningsrapporter som ifrågasätter värdet av dessa. Utifrån detta bildas hypoteser som ligger till grund för algoritmens arbetsgång och testmiljö. Algoritmen kommer att behandla en fiktiv inspelning där ett enskilt vindkraftverk är i drift. / Purpose: The expansion of wind power in Sweden has increased rapidly and will continue to do so for the foreseeable future. More and more inhabitants will then be exposed to wind turbine noise which in turn leads to a greater challenge in finding suitable locations for the continuing expansion. The often used models for calculation of wind turbine noise, SEPA and Nord2000, has been criticized for not resulting in an estimated value that matches the real noise level. The purpose of this final report is twofold: -          Increasing knowledge of the flaws in present calculation models by presenting the critique that has been lifted in recent years as well as presenting suggestions for improvement. -          Performing an experiment that examines the possibility of analyzing recordings of immission levels with an algorithm in order to obtain a result that better coincides with the noise experience of inhabitants. Method: Literature analysis, hypothesis construction and an experiment Findings: The calculation models SEPA and Nord2000 lacks in accuracy because they do not take several of the weather effects that can influence the spreading and strength of wind turbine noise in consideration. The usage of immission recordings are, as of now, substandard due to the large amount of background noise becoming a part of the measured result. By using a computer algorithm that can find wind turbine noise in a recording and extracting only those parts, a recording that better represents situations where extreme wind turbine noise occurs can be produced. Implications: To limit the underestimating of estimated noise immission values, newly formulated limits can be presented. An algorithm that extracts wind turbine noise from a recording has good potential to give more accurate measuring results. Limitations: This final report does not deal with the handling of measuring equipment nor sea based wind turbines. The literature analysis consists of comparing official documents, made by the Swedish Environment Protection Agency, which are used as basis for building permits of wind turbines, with reports and studies that questions the feasibility behind those documents. Based on this, hypotheses are formed that becomes the foundation for the algorithm’s workflow and test environment.

Det krävs mycket resurser för att skapa innehåll till spel. Detta arbete ämnar skapa en nivågenerator till ett specifikt pusselspel för att korta ned utvecklingstiden för spelet. Nivågeneratorn använder en evolutionär algoritm och dess metod för att evaluera nivåer är baserad på publicerade teorier om vad som gör spel roliga och vad som gör pusselspel utmanande. Hypotesen är att nivågeneratorn som skapas ska kunna rangordna de nivåer den genererar efter deras grad av utmaning. För att testa detta så har ett speltest utförts där testpersoner får spela nio nivåer och ju längre dit det tar i snitt att klara en nivå ju svårare anses den vara. Resultatet från speltestet visar tydligt att nivågeneratorn har lyckats rangordna nivåerna. De lättaste tog kortast tid och de svåraste tog längst tid att klara. För att utveckla generatorn vidare så finns det ett antal idéer som tros förbättra nivågeneratorns förmåga att skilja på nivåer baserat på deras grad av utmaning.

Cette thèse s’intéresse à la résolution de problèmes d’optimisation combinatoires NP-difficiles en utilisant des méthodes de résolution approchées. Deux domaines d’application sont ciblés ici, d’une part la problématique générale du réseau de transport avec une variante portant plus précisément sur la planification des tournées avec une équipe de véhicules, d’autre part le problème de gestion de sessions en mode multicast dans un réseau de télécommunication, abordé ici du point de vue plus général du partitionnement dans un graphe biparti. Ces deux applications sont évidemment d’intérêt, tant du point de vue fondamental pour les méthodes de résolution qui doivent toujours progresser face à de nouveaux challenges, que du point de vue des retombées industrielles potentielles. La résolution de tels problèmes comporte généralement deux phases : dans un premier temps il s’agit de définir un ou plusieurs modèles mathématiques, de les comparer éventuellement pour choisir le plus efficace en fonction des outils de résolution disponibles; dans un deuxième temps il est possible d’utiliser un paradigme de résolution générique, comme par exemple un solveur de programmation linéaire, ou bien de spécialiser un algorithme en y incluant des heuristiques et connaissances spécifiques, afin d’optimiser sa performance. C’est dans cette deuxième démarche que se situe cette thèse, démarche souvent nécessaire lorsque les problèmes abordés deviennent complexes et/ou de grande taille et que l’on souhaite concevoir des algorithmes plus efficaces / This thesis focuses on solving combinatorial optimization problems NP-hard using approximate solving methods. Two practical application areas are targeted here, firstly the general problem of vehicule routing network with a variant specifically with planning tours with a vehicle team, on the other hand the multicast session management problem on a telecommunications network, addressed by the broader perspective of clustering in a bipartite graph. Both applications are obviously of interest both from the fundamental point of view for the resolution methods that must always progress facing new challenges, from the point of view of potential industrial benefits. The resolution of such problems usually has two phases: initially it comes to define one or more mathematical models to compare possibly to choose the most effective according to the available resolution tools; secondly it is possible to use a generic resolution paradigm, such as a linear programming solver, or specialize an algorithm by including specific heuristics and knowledge to optimize its performance. This thesis is in this second approach. This is often necessary when the problems addressed become complex and / or large and that we need to be designing more efficient algorithms

Mitt syfte med denna studie har varit att beskriva och analysera hur elever med svenska som modersmål samt elever med annat modersmål än svenska löser subtraktionsuppgifter och formulerar uppgifter utifrån ett givet uttryck. Empirin består av 272 elevers svar och utifrån denna bas har en kvalitativ och en kvantitativ studie genomförts där feltyper, metodval och elevens modersmål varit viktiga parametrar i analysen.   I den kvalitativa analysen konstaterades att elever beräknar subtraktionsuppgifter på olika sätt och utifrån detta har ett flödesschema tagits fram och använts som analysredskap. Elevsvaren sorteras ut i olika nivåer; Nivå 1 – Läsligt svar eller inte, Nivå 2 – Inkorrekta svar och feltyper som uppkommer inom räknemetoderna, Nivå 3 – Korrekta svar med redovisning eller inte. På nivå 2 identifierades 8 feltyper för lodrät algoritm och 7 feltyper för vågrät algoritm. När eleven skall formulera en subtraktionshändelse finns fem olika kategorier; Jämförelse, Ta bort, Utfyllnad, Missledande resonemang och Övrigt.   I den kvantitativa analysen redovisas lösningsfrekvens och räknemetod för de respektive uppgiftsgrupper som skapats (grön, blå, röda och svarta), där gröna uppgifter anses vara de lättaste och de svarta uppgifterna de svåraste. Den lodräta algoritmen var den mest framgångsrika räknemetoden för alla fyra uppgiftsgrupper. Den lodräta räknemetoden var också den mest använda vid de gröna och svarta uppgifterna, medan den vågräta räknemetoden var mest använd vid de blå och röda uppgifterna.   Dessutom görs en jämförelse av fördelningen av feltyper mellan olika elevgrupper; elever med svenska som modersmål och elever med annat modersmål än svenska. I båda elevgrupper är feltypen Mindre från större mest förekommande, både när det gäller vågrät som lodrät algoritm. I elevgruppen elever med svenska som modersmål framträder feltyperna Mindre räknefel och Subtraherar delresultat i större utsträckning än hos elever med annat modersmål än svenska.   När elever formulerar egna räknehändelser utifrån en given subtraktionsuppgift används synsättet Ta bort uteslutande som den mest förekommande kategorin.

Kvantalgoritmer är algoritmer implementerade på kvantdatorer där man utnyttjar kvantmekaniska särdrag för att trumfa vad som är möjligt klassiskt. Två av de mest kända algoritmerna är Grovers samt Shors algoritmer. Grovers algoritms huvudsakliga applikation är att snabbt söka efter ett eller flera element i en lista medan Shors algoritm är mycket effektiv när det kommer till faktorisering av heltal. Denna rapport studerar båda dessa algoritmer, förklarar bakomliggande teori, implementerar klassiska simuleringar av algoritmerna medelst FFT (fast Fourier transform) och diskuterar resultat med hänsyn till flera parametrar. Vi visar också att de är framgångrika i att lösa problem, och att verkligheten följer teorin på ett betryggande sätt.