Heat pumps cause noise, and in urban areas this can lead to complaints from the neighbors. Disturbing noise can affect human health adversely by causing sleep disturbances and difficulties to concentrate. Miljöbalken states that the one who installs a heat pump on his or her land is responsible for the noise that it generates. Naturvårdsverket has issued benchmarks that will serve as guidelines for noise measurements, when a suspicion of risks for human health is. Municipalities may also adopt limits in local regulations. Noise measurements are often done on the property line but a judgment of a precedent case from 2012 concludes that the measurements should be done at the facade and patio.  A survey was mailed to 221 companies that installed heat pumps. The responses showed a divided opinion on the question of how frequently the companies felt that the problems of noise complaints occurred. Most companies often discussed noise reduction measures with their customers in connection to the installation of the heat pump. However, it was far from all, though many, who used the existing regulations and guidelines in their counseling with the customers. Few companies used the benchmarks from Naturvårdsverket. The indistinct way to apply Naturvårdsverkets benchmarks that is shown in the summed cases in this report can make it difficult for the companies to use these in consultation with their customers.

Syfte: Expansionen av vindkraft i Sverige har ökat starkt under de senaste åren och kommer att fortsätta i samma raska takt. Fler och fler invånare kommer då att bli utsatta för vindkraftsbuller vilket för med sig en större utmaning i att finna lämpliga lokaliseringar för den fortgående expansionen. De beräkningsmodeller som vanligtvis används för att bestämma andelen vindkraftsbuller, SEPA och Nord2000, har mött kritik för att felaktigt bedöma den verkliga ljudnivån. Syftet med detta examensarbete är tvåfaldigt: -          Öka kunskapen kring de brister som finns i dagens mätmetoder av vindkraftsbuller vid bostäder genom att tydliggöra den kritik som framförts på senare tid och även att presentera förbättringsförslag. -          Utföra ett experiment som undersöker möjligheten att analysera immissionsinspelningar med en algoritm för att erhålla ett resultat som bättre stämmer överens med bullerupplevelsen hos invånarna. Metod: Litteraturstudier, hypotesbildande och experiment Resultat: Bestämmandet av ljudnivåer som vindkraftverk skapar vid bostäder, eller andra viktiga lokaliseringar, har en del brister. Beräkningsmodellerna SEPA och Nord2000 har båda otillräcklig noggrannhet på grund av att de inte tar hänsyn till flera av de vädereffekter som påverkar vindkraftsljudets spridning och styrka. Användningen av immissionsinspelningar är i nuläget undermålig på grund av att mycket bakgrundsljud blir en del av mätresultatet. Genom att använda en algoritm som kan hitta vindkraftsljud i en inspelning och extrahera endast de delarna kan en inspelning, som bättre representerar tillfällen då vindkraftsljudet är som mest störande, erhållas. Konsekvenser: För att lindra den underskattning av förmodade immissionsvärden kan nyformulerade gränsvärden för ljudnivåer sättas upp, hanteringen av mätresultat revideras och ett minsta avstånd från vindkraftverk till mottagare antas. En algoritm som filtrerar ut vindkraftsljud ur en inspelning har goda möjligheter att ge mer noggranna mätresultat. Begränsningar: Detta arbete behandlar inte hanteringen av mätutrustning eller havsbaserade vindkraftverk. Litteraturstudien består i att jämföra av Naturvårdsverket framställda dokument, vilka används som beslutsunderlag för bygglov av vindkraftverk, med forskningsrapporter som ifrågasätter värdet av dessa. Utifrån detta bildas hypoteser som ligger till grund för algoritmens arbetsgång och testmiljö. Algoritmen kommer att behandla en fiktiv inspelning där ett enskilt vindkraftverk är i drift. / Purpose: The expansion of wind power in Sweden has increased rapidly and will continue to do so for the foreseeable future. More and more inhabitants will then be exposed to wind turbine noise which in turn leads to a greater challenge in finding suitable locations for the continuing expansion. The often used models for calculation of wind turbine noise, SEPA and Nord2000, has been criticized for not resulting in an estimated value that matches the real noise level. The purpose of this final report is twofold: -          Increasing knowledge of the flaws in present calculation models by presenting the critique that has been lifted in recent years as well as presenting suggestions for improvement. -          Performing an experiment that examines the possibility of analyzing recordings of immission levels with an algorithm in order to obtain a result that better coincides with the noise experience of inhabitants. Method: Literature analysis, hypothesis construction and an experiment Findings: The calculation models SEPA and Nord2000 lacks in accuracy because they do not take several of the weather effects that can influence the spreading and strength of wind turbine noise in consideration. The usage of immission recordings are, as of now, substandard due to the large amount of background noise becoming a part of the measured result. By using a computer algorithm that can find wind turbine noise in a recording and extracting only those parts, a recording that better represents situations where extreme wind turbine noise occurs can be produced. Implications: To limit the underestimating of estimated noise immission values, newly formulated limits can be presented. An algorithm that extracts wind turbine noise from a recording has good potential to give more accurate measuring results. Limitations: This final report does not deal with the handling of measuring equipment nor sea based wind turbines. The literature analysis consists of comparing official documents, made by the Swedish Environment Protection Agency, which are used as basis for building permits of wind turbines, with reports and studies that questions the feasibility behind those documents. Based on this, hypotheses are formed that becomes the foundation for the algorithm’s workflow and test environment.

Detta arbete behandlar en fältstudie av ljudisolering i husfasader vid lågfrekvent buller. Mätningarna gjordes i Rödabergsskolan och omfattade mätningar av ljudnivån inomhus från en ljudkälla utomhus. Syftet med arbetet var att utföra en noggrann mätning som innebar många upplagda punkter i form av ett koordinatsystem och jämföra det resultatet med motsvarande resultat som ges när Svensk Standard ISO 16283-3 används. Målet var att ta reda på ifall standarden kan användas i större utsträckning i lägre frekvensområden. Värdena från mätningen användes sedan i framställningen av ljudtrycksmedelvärden och reduktionstal för låga frekvenser. Övriga mätningar som togs var hörn, efterklangstider, bakgrundsnivåer och ljudnivå utomhus.  Arbetet kom fram till att det är möjligt att använda Svensk Standard ISO 16283-3 i ytterligare två tersband lägre än ursprungliga 50 Hz. Skillnaden i resultaten vid användandet av det noggranna koordinatsystemet och standardmetoden blev tillräckligt liten för att denna slutsats skulle kunna dras. Problematik uppstod däremot vid ännu lägre frekvenser. Då överskreds inomhusnivån av bakgrundsnivån, vilket tydde på att det fanns ett bakomliggande lågfrekvent ljud i rummet och att högtalaren inte alstrade tillräckligt med energi för att inomhusnivån skulle skilja sig mer från bakgrundsnivån. En kraftigare högtalare som kan alstra mer energi vid lägre frekvenser skulle behövas vid vidare arbete.  Vid beräkning av reduktionstalen användes efterklangstiden, som enligt teorin tas fram med hjälp av energimetoder. Då låga frekvenser inte ligger inom de frekvenser som inkluderas i energimetoder blev resultaten av reduktionstalen osäkra. Inga särskilda beräkningar gjordes för att anpassa metoden ner till de låga frekvenserna. Från reduktionstalen kunde dock skillnader mellan olika metoder observeras och ett tydligt resultat var att ljud exciteras i hörnen och är betydande punkter att inkludera. Vid vidare arbeten kan noggrannare värden av reduktionstalen och efterklangstiderna tas fram om beräkningsmetoden anpassas för de låga frekvenserna.

<p>This survey tries to find out if and how we can be influenced of extreme low and strong frequencies in the area 0-40 Hz. A group of 52 teachers/musicstudents and non musicstudents was trying to assess what they thought, experiences and tried to describe why they thought as they did, when they listen on three different versions of same musical piece. Without low frequent bass, original and strengthened bass, randomly mixed. Several different musical pieces was used in same survey. The work also makes a commitment to theories about the people's hearing and the will of ‘selfmotion’. The result gives a hint that participators in the survey prefer to listen to music on “balance”, rather then music with reinforced low bassfrequencies.</p>

This survey tries to find out if and how we can be influenced of extreme low and strong frequencies in the area 0-40 Hz. A group of 52 teachers/musicstudents and non musicstudents was trying to assess what they thought, experiences and tried to describe why they thought as they did, when they listen on three different versions of same musical piece. Without low frequent bass, original and strengthened bass, randomly mixed. Several different musical pieces was used in same survey. The work also makes a commitment to theories about the people's hearing and the will of ‘selfmotion’. The result gives a hint that participators in the survey prefer to listen to music on “balance”, rather then music with reinforced low bassfrequencies.

Under våren 2015 och hösten 2014 har en mängd trafikmätningar, fasadreduktionsmätningar och modellering gjorts av trafik och byggnader i Stockholms stad. Syftet med mätningarna har varit att undersöka trafikbullersituationen som har varit en del av många debatter senaste åren. Mätningarna och modelleringen har snabbt visat en bild av hur problem uppstår i bostäder på grund av lågfrekvent buller som skapas av långsamtgående trafik. Allteftersom arbetet fortskritt har det blivit tydligare att just lågfrekvent buller bör beaktas i större grad än vad det gör idag vid stadsplanering, projektering av, och besiktning av byggnader. Detta arbete presenterar och diskuterar problematik kring regelverk om trafikbuller i Stockholm där hastighetsbegränsning är maximalt 50 km/h. Problematiken är kopplad till det lågfrekventa buller som många utsätts för i sina hem och avsaknaden av riktlinjer som behandlar det. Genom att presentera och diskutera dagens byggnormer, riktvärden, krav och skrivelser som behandlar trafikbuller samt ställa dessa mot mätdata och modellering av typfasader som uppförts senaste århundradet ges en tydlig bild av problematiken som uppstår med lågfrekvent trafikbuller. / A great number of traffic noise measurements, façade transmission loss measurements and modelling of buildings in Stockholm have been undergone in the spring of 2015 and late autumn of 2014. The main purpose of these has been to investigate the traffic noise situation which has been the subject of many [also ongoing] debates. The measurements together with the modelling have shown existing problems with low frequency noise present in dwellings due to slow moving traffic. As the investigation has proceeded it’s become evident that in particular low frequency noise should be emphasized and considered in the planning of cities and execution and surveying of buildings. This work presents and discusses issues related to governmental guidelines and rules regarding traffic noise in Stockholm where the speed limit does not exceed 50 km/h. The issue is connected to the low frequency noise that people experience in their dwelling and the lack of guidelines controlling it. By presenting and discussing current building standards, guidelines, governmental rules and literature regarding traffic noise control and by demonstrating the findings from the acquired data, the reader will understand the problems related to low frequency traffic noise.

<p>Arbetets syfte är att genom en textanalys av olika forskningsarbeten upptäcka sambanden mellan textila fibermaterial, buller och ohälsa med inriktning mot det öppna kontorslandskapet och det lågfrekventa ljudet. Utifrån syftet besvaras följande frågeställningar: Vilka kunskapsområden blir synliga vid tillverkning av textila ljudabsorbenter med inriktning mot det lågfrekventa ljudet? Vilka kunskapsområden kan en tillverkare av textila ljudabsorbenter behöva belysa utifrån ett specifikt ljudproblem? <strong></strong></p><p>Frågeställningen besvaras genom en kvalitativ dokumentstudie där textmaterialet består av forskningslitteratur, facklitteratur och artiklar. Syftet är att utveckla nya perspektiv kring textila ljudabsorbenter. Genom att ge inblick kring ljudets beteende och skapa insikter kring hur buller påverkar hälsan. Detta för att få en så bred kunskapsspridning som möjligt gällande textila ljudabsorbenter för att finna samband mellan olika berörda områden.</p><p>I resultatet framgår det att textila fibrer har betydelse vid tillverkning av en textil ljudabsorbent. Betydelsen ligger i att olika textila fibrer får varierande ljudupptagningsförmågor beroende vilken grovlek, längd och behandling materialet utsätts för. Likaväl är varierande kunskaper av vikt utifrån rummets utformning, ljudets påverkan på hälsan och kring ljudets akustiska egenskaper. Kunskaper från olika områden som sedan kan vävas samman vid tillverkningen av textila ljudabsorbenter.</p>

Arbetets syfte är att genom en textanalys av olika forskningsarbeten upptäcka sambanden mellan textila fibermaterial, buller och ohälsa med inriktning mot det öppna kontorslandskapet och det lågfrekventa ljudet. Utifrån syftet besvaras följande frågeställningar: Vilka kunskapsområden blir synliga vid tillverkning av textila ljudabsorbenter med inriktning mot det lågfrekventa ljudet? Vilka kunskapsområden kan en tillverkare av textila ljudabsorbenter behöva belysa utifrån ett specifikt ljudproblem? Frågeställningen besvaras genom en kvalitativ dokumentstudie där textmaterialet består av forskningslitteratur, facklitteratur och artiklar. Syftet är att utveckla nya perspektiv kring textila ljudabsorbenter. Genom att ge inblick kring ljudets beteende och skapa insikter kring hur buller påverkar hälsan. Detta för att få en så bred kunskapsspridning som möjligt gällande textila ljudabsorbenter för att finna samband mellan olika berörda områden. I resultatet framgår det att textila fibrer har betydelse vid tillverkning av en textil ljudabsorbent. Betydelsen ligger i att olika textila fibrer får varierande ljudupptagningsförmågor beroende vilken grovlek, längd och behandling materialet utsätts för. Likaväl är varierande kunskaper av vikt utifrån rummets utformning, ljudets påverkan på hälsan och kring ljudets akustiska egenskaper. Kunskaper från olika områden som sedan kan vävas samman vid tillverkningen av textila ljudabsorbenter.

In order to meet the increasing demand for sustainable transportation, trains need to run with tighter schedules, more departures and more trains in depot. Multiple trains in depot has been linked to low frequency instability at many locations around the world. The instability originates in the interaction between the infrastructure and trains, specifically the line converter module (LCM). The phenomenon has been studied during the last two decades. Today there are a number of methods used to analyse low frequency stability, although these methods are usually slow and cumbersome. In this project a modelling approach is proposed for a linear small-signal DQ-frame admittance model of the LCM. The model describes the relationship of the low frequency oscillations between the line voltage and line current. Similar linear models have been derived previously, although the design of the specific train modelled is in part significantly different from the design of the trains modelled previously. The main difference is in the DQ-transformation for the phase locked loop (PLL), which in this thesis is implemented with a DFT-based method, and the implementation of the current controller (CC) which in this thesis is implemented in the stationary reference frame. The LCM and infrastructure (modelled as an impedance) is then analysed as a feedback loop using dominant poles analysis, regularly used in control theory. The result from the proposed model was evaluated using methods that are common in the industry. Furthermore, as the LCM is a complex system and the impact of different components and control parameters is not fully understood, the proposed model is used to examine how changing different parameters affect the overall stability of the system. The correlation between the results from the proposed model and the methods used for evaluation implies that the modelling approach is accurate. The two main benefits of the proposed model is that the method is much faster than most other methods for low frequency analysis, the proposed model is useful for testing different parameter configurations and changes in the design of the LCM. / För att möta den ökande efterfrågan på hållbar transport, behöver tåg idag köras med stramare tidtabeller, fler avgångar och fler tåg i depå. Flera tåg i depå har kopplats till lågfrekvent instabilitet på många platser runt om i världen. Instabiliteten har sitt ursprung i interaktionen mellan infrastrukturen och tågen, särskilt nätströmriktaren (LCM). Fenomenet har studerats under de senaste två decennierna. Idag finns det ett antal metoder som används för att analysera lågfrekvent stabilitet, dock är dessa metoder vanligtvis är långsamma och besvärliga. Detta projekt beskriver en modelleringsmetod lågfrekvenssvängningar mellan linjespänningen och linjeströmmen. Liknande linjära modeller har härletts tidigare, skiljer sig utformningen av det specifika tåget modellerad i denna avhandling från de tåg som modellerats tidigare i vissa design val. Den största skillnaden ligger i DQ-transformationen för den synkroniseringsregulatorn (PLL), som i denna avhandling är implementerad med en DFT-baserad metod, och implementeringen av strömregulatorn (CC) som i denna uppsats implementeras i den stationära referensramen. LCM tillsammans med infrastruktur (modellerad som en impedans) analyseras sedan som en stängd återkoppling där det stängda systemets poler härleds. Resultatet från den föreslagna modellen utvärderades med metoder som är vanliga i branschen. Dessutom, eftersom LCM är ett komplext system och effekten av olika komponenter och styrparametrar inte är helt förstod, används modellen för att undersöka hur förändringar i olika parametrar påverkar hela systemets stabilitet. Korrelationen mellan resultaten från det föreslagna modell och de metoder som används för utvärdering av lågfrekvent stabilitet idag innebär att modelleringsmetoden är lovande. De metoden är mycket snabbare än de flesta andra metoder för lågfrekvent analys och att den föreslagna modellen är användbar för att testa olika parameterkonfigurationer och förändringar i utformningen av LCM.