I Sverige pågår ett stort arbete med frågan om hur använt kärnbränsle ska deponeras. Svensk Kärnbränslehantering AB (SKB) har i nuläget utsett två platser som lämpliga, Forsmark och Oskarshamn. I samband med den eventuellt kommande anläggningen av ett slutförvar för kärnbränsle i Oskarshamns kommun, har Regionförbundet i Kalmar län önskat en undersökning av hur en sådan anläggning inverkar på de regionala miljömålen. Utredningen behandlar frågan om hur den trafikökning ett slutförvar skulle generera går i linje med Kalmar läns mål om att minska antalet människor som exponeras för trafikbuller överstigande riktvärden. Delmålet om trafikbuller bedöms idag som mycket svårt att nå och det finns en klar brist i arbetsmetodiken runt miljömålet. Detta beror delvis på bristen av inventering av hur situationen ser ut idag. Ansvaret för åtgärdsarbetet mot buller ligger på kommunerna i länet, som i vissa fall är små och saknar resurser nog att kunna prioritera bullerfrågan. För undersökningen har väg 743, som går mellan E22 och kraftverksområdet, valts ut. Detta är den väg som kommer att nyttjas för slutförvarets transporter av exempelvis bergmassor, anställda mm. Vägen är idag av varierade kvalité, om ett slutförvar förläggs i Laxemar kan en ombyggnad av vägen bli aktuell. Bygget av ett slutförvar kommer att delas in i två faser, av vilka fas två innebär den högsta trafikökningen. Beräkningar på dagens situation och kommande tillstånd på väg 743 har gjorts med hjälp av data från Vägverket, Oskarshamns kommun och SKB. Undersökningen skedde enligt tre olika scenarion, trafikflödet på vägen med inkluderad trafikökning år 2015, som symboliserar ett nollalternativ, d v s ingen anläggning av ett slutförvar. De andra två scenariona var trafik med ett slutförvar under fas ett och trafik med ett slutförvar under fas två. Vägen och antalet boende i närliggande trakt har sedan kunnat analyseras med hjälp av GIS. Längs vägen bor redan ett antal personer som störs av buller. Resultaten visar att endast ett fåtal extra personer kommer att utsättas för trafikbuller över de riktvärden som finns vid en slutförvarsanläggning. Vid en ombyggnad av vägen i samband med anläggningen tillkommer ingen ökning av antalet personer drabbade av ljudnivåer över riktvärden. En viktig aspekt är att många av de boende runt vägen kommer att uppleva en ökad störning till följd av trafikökningen, trots att bara ett fåtal utsätts för så höga nivåer att riktvärdena överskrids. 2008:M2

<p> </p><p>I Sverige pågår ett stort arbete med frågan om hur använt kärnbränsle ska deponeras. Svensk Kärnbränslehantering AB (SKB) har i nuläget utsett två platser som lämpliga, Forsmark och Oskarshamn. I samband med den eventuellt kommande anläggningen av ett slutförvar för kärnbränsle i Oskarshamns kommun, har Regionförbundet i Kalmar län önskat en undersökning av hur en sådan anläggning inverkar på de regionala miljömålen. Utredningen behandlar frågan om hur den trafikökning ett slutförvar skulle generera går i linje med Kalmar läns mål om att minska antalet människor som exponeras för trafikbuller överstigande riktvärden. Delmålet om trafikbuller bedöms idag som mycket svårt att nå och det finns en klar brist i arbetsmetodiken runt miljömålet. Detta beror delvis på bristen av inventering av hur situationen ser ut idag. Ansvaret för åtgärdsarbetet mot buller ligger på kommunerna i länet, som i vissa fall är små och saknar resurser nog att kunna prioritera bullerfrågan.</p><p>För undersökningen har väg 743, som går mellan E22 och kraftverksområdet, valts ut. Detta är den väg som kommer att nyttjas för slutförvarets transporter av exempelvis bergmassor, anställda mm. Vägen är idag av varierade kvalité, om ett slutförvar förläggs i Laxemar kan en ombyggnad av vägen bli aktuell. Bygget av ett slutförvar kommer att delas in i två faser, av vilka fas två innebär den högsta trafikökningen. Beräkningar på dagens situation och kommande tillstånd på väg 743 har gjorts med hjälp av data från Vägverket, Oskarshamns kommun och SKB. Undersökningen skedde enligt tre olika scenarion, trafikflödet på vägen med inkluderad trafikökning år 2015, som symboliserar ett nollalternativ, d v s ingen anläggning av ett slutförvar. De andra två scenariona var trafik med ett slutförvar under fas ett och trafik med ett slutförvar under fas två. Vägen och antalet boende i närliggande trakt har sedan kunnat analyseras med hjälp av GIS. Längs vägen bor redan ett antal personer som störs av buller. Resultaten visar att endast ett fåtal extra personer kommer att utsättas för trafikbuller över de riktvärden som finns vid en slutförvarsanläggning. Vid en ombyggnad av vägen i samband med anläggningen tillkommer ingen ökning av antalet personer drabbade av ljudnivåer över riktvärden. En viktig aspekt är att många av de boende runt vägen kommer att uppleva en ökad störning till följd av trafikökningen, trots att bara ett fåtal utsätts för så höga nivåer att riktvärdena överskrids.</p><p>2008:M2</p><p> </p>

Denna uppsats undersöker om studenters betalningsvilja för en vägtrafikbullerreduktion från 40 dBA till 30 dBA skiljer sig från övriga samhällets betalningsvilja för samma reduktion. Övriga samhällets betalningsvilja för vägtrafikbuller är framräknat av Trafikverket i den årliga ASEK-rapporten. Bakgrunden till denna uppsats är det förslag om en ny bullerlagstiftning som regeringen har lagt fram, vilken gör skillnad mellan studentlägenheter och andra lägenheter vad gäller tillåten vägtrafikbullernivå. Om studenters betalningsvilja för vägtrafikbuller skiljer sig från övriga samhällets kan det, utifrån den aspekten, finnas belägg för en särlagstiftning för studentbostäder. Denna uppsats använder en annan metod än Trafikverket för att få fram respondenternas betalningsvilja. Vår undersökning använder metoden Contingent Valuation (CV) och Trafikverkets beräkningar är baserade på metoden Hedonisk Priser (HP). Det finns problem med båda metoderna och dessa problem finns i viss utsträckning i både vår undersökning och den studie Trafikverkets värden är baserade på. Trafikverkets beräkningar visar att individer värderar en bullerreduktion från 40 till 30 dBA till 245,5 kr/månad och person. Vår undersökning visar att studenter värderar samma bullerreduktion till 583,5/månad och person. Vi drar därför slutsatsen att utifrån vår studie och Trafikverkets bullervärdering verkar studenter ha en högre betalningsvilja för trafikbuller än övriga samhällets, och att det därmed inte finns belägg för en särlagstiftning för studentbostäder utifrån den aspekten.

Bullernivåer inom stadsmiljöer är ett problem som påverkar människors hälsa vilket kan åtgärdas med olika metoder. Rapporten kommer behandla metoderna bullerskärm och dubbeldränerande asfalt som har olika för- och nackdelar. Bullerskärmar har effektiva bullerdämpande egenskaper för bakomliggande omgivning, men en negativ visuell påverkan på stadsmiljön och hur gaturummet upplevs. Vid åtgärden bullerskärm kommer vegetation göras kring skärmarna för att ge behagligare visuell uppfattning vilket även bidrar till den upplevda bullerdämpningen. Dubbeldränerande asfalt har en obefintlig visuell påverkan men dess bullerreducerande effekter är osäkra beroende på förutsättningarna. Problem med bullerdämpande asfaltsbeläggningar i stadsmiljö är då köbildningar uppstår, då beläggningen inte har någon effekt under 30km/h och motorljud blir den övervägande orsaken till buller. Syftet med denna rapport är att jämföra vilken metod som är mest sparsam, dess akustiska och visuella påverkan samt väga in dess för- och nackdelar. Studien kommer göras mot gatan Östra promenaden i den nya tilltänkta stadsdelen Inre Hamnen i Norrköping som är en gata i stadsmiljö med närliggande bostäder. För att möjliggöra rapporten studeras relevant litteratur inom ämnet och använt information från Norrköpings kommuns programplan för den aktuella fallstudien Inre hamnen. För att uppskatta kostnader kring de olika metoderna kontaktades relevanta företag för att skapa ett realistiskt antagande av priser. Vid kostnadsjämförelse ges resultaten att dubbeldränerad asfalt är mer kostnadseffektiv om tidsramen är på mindre än 19 år, en längre tidsperiod ger att bullerskärmar skulle ge ett billigare utfall för det aktuella fallet. Det teorin visar på också är att bullerskärm ger en större minskning av oönskat buller i jämförelse med den dubbeldränerade asfalten, men har en stor visuell påverkan. För fallstudien Inre Hamnen anser vi att den bästa lösningen är dubbeldränerad asfalt. Detta gäller ur ett kostnadsperspektiv, dess bullerdämpande effekt samt dess obefintliga visuella påverkan.

Många av Sveriges kommuner vill förtäta sina städer med bostäder och lokaler för att bygga ett mer hållbart samhälle. Ambitionenär att kunna fylla de luckor som finns i stadsbilden och använda stadsmark som tidigare inte är bebyggd för bostadsbyggnation. Examensarbetet behandlar de problem som trafikbullret genererar och som måste hanteras vid projektering av nybyggnation, samt undersöker de krav och regler som styr den tekniska utformningen och planlösningen av bostäder med hänsyn till trafikbuller. När Skanska tidigare har projekterat bostäder i stadskärnan har man upplevt problem med att få bygglov när den föreslagna planlösningen har sovrum mot bullrig sida. Fokus ligger på de krav och råd som styr placering av sovrum och försöker hitta lösningar som gör det möjligt att få bygglov med placering av sovrum mot bullrig sida. För att finna en lösning på problemet har vi undersökt följande: Lagar och regler så som PBL, PBF, BBR och Boverkets allmänna råd. Hur Örebro kommun tillämpar reglerna och de allmänna råden. Om olika kommuner i landethar olika tillämpningar av Boverketsregler ochallmänna råd. Marknadsundersökning av befintliga väggkonstruktioner och fönster för att se om det finns tekniska lösningar som ger en tillräcklig ljuddämpning för att uppfylla ljudkraven i BBR. Om det finns någon praktiskt användbar skillnad på ljudstyrkan vid fasad för olika våningsplan i byggnader. / Many of the Swedish municipality’s wants to increase the density of housing and commercial buildings in the city. The ambition is to fill gaps and use vacant lots that have not previously been built upon.The paper deals with the problems that traffic noise creates and that has to be addressed when planning new apartments. It also investigates the regulations that governs the technical design and plan of apartments with regard to traffic noise. Skanska have previously experienced difficulties with getting building permits approved if the plan incorporated bedrooms facing towards the traffic noise.The focus is on regulationsand general advice that governs the locations of bedrooms and tries to find solutions that makes it possible to get building permit with bedroom facing the noisy side. To find a solution to the problem we have examined the following: Laws and regulations like PBL, PBF, BBR and Boverkets general advice. How Örebromunicipalityapplies regulations and general advice. If different municipalities in Sweden applies regulations andgeneral advice in the same manor. Examinationof the sound-absorbing propertiesof available wall constructions and windows to find out if it is possible to fulfill guidelines regarding sound level in bedrooms. If there is a useful difference in sound level outside the wall for different floors in buildings.

Trafikbuller är ett ljud som generellt upplevs störande och kan orsaka stress. Trafikbuller och vitt brus kategoriseras båda som broadband noise, men tycks ha motsatta hälsoeffekter. Frågeställningen som undersökts i denna rapport är således hur trafikbuller kontra vitt brus påverkar individers stressnivå. Detta gjordes med hjälp av en artefakt i form av ett 3D pusselspel där dessa ljud implementerats. Elva deltagare rekryterades och delades in i tre grupper varav en kontrollgrupp. Regelbundna hjärtfrekvensmätningar genomfördes och ett frågeformulär samt DASS-21 självskattningsformuläret besvarades. Resultaten visade att deltagarna upplevde en genomsnittlig ökning av hjärtfrekvens oavsett vilket av ljuden de lyssnade till. Kontrollgruppen upplevde däremot en minskad hjärtfrekvens. Ljudet kan ha haft en påverkan på deltagarna, men ytterligare studier behövs för att få konkreta resultat. Resultaten är därav främst av intresse för framtida studier. Det finns en möjlighet att framtida resultat skulle kunna användas i utbildningssyfte eller inom spelutveckling för att påverka spelarens spelupplevelse. / <p>Det finns övrigt digitalt material (t.ex. film-, bild- eller ljudfiler) eller modeller/artefakter tillhörande examensarbetet som ska skickas till arkivet.</p>

Med större befolkning och inflyttning till tätbebyggda områden ökar även behovet av en fungerande infrastruktur som tar hänsyn till de globala målen för hållbar utveckling, Agenda 2030. I samhällsbyggandet ska därför främjandet av god hälsa och välbefinnande beaktas samtidigt som byggande och planering av bostäder och infrastruktur ska vara långsiktigt hållbart. Vid prospektering bör således mark som redan tagits i anspråk för bebyggelse och transporter, utnyttjas på ett effektivt sätt för att minska behovet av att jordbruksmark tas i bruk vilket på sikt kan påverka samhällets livsmedelsförsörjning. En av de utmaningar som samhällsplanerare ställs inför är att minimera bulleremissioner som påverkar boende längs Sveriges vägnät. Människor störs av buller från väg-, tåg- och flygtrafik som adderas till annat bakgrundsljud i tätbebyggda områden och regelverket som tar sikte på omgivningsbuller har därför skärpts på senare år. Redan i ett tidigt skede av planering av bostadsområden och vägprojekt behöver således hänsyn tas till risken för bullerstörningar så att eventuella åtgärder inkluderas i projektplan och budget. Utöver användning av t.ex. bullerplank och ljudisolerande fönster för att dämpa bullret när det redan uppstått, kan åtgärder vidtas där bullret uppstår vid vägytan när däck möter asfalt. Forskning och utveckling av nya däck och vägbeläggningar är därför högaktuell. Medan bullerreducerande asfalt redan används på andra håll i Europa ställer nämligen vinterklimatet och den nuvarande användningen av dubbdäck i Sverige krav på vidareutveckling av vägbeläggningar som klarar dessa påfrestningar även i de norra delarna av Sverige. Syftet med studien är att utreda om användningen av bullerreducerande vägbeläggningar, så kallad tyst asfalt, är ett realistiskt alternativ för att dämpa vägtrafikbuller i Sverige. Tekniskt och ekonomiskt har bullerreducerande asfalt hittills varit en utmaning eftersom beläggningenlättare tagit skada och krävt annat underhåll än traditionell asfaltbeläggning. Samtidigt har test visat att den bullerreducerande asfaltens struktur kan absorbera ljudvågor och hindra att dessa sprids och stör boende i omgivningen. Med lägre bulleremission skulle den störande påverkan som oönskat ljud har på människors boende och möjlighet till utevistelse minskas. Slutsatsen av studien är att det finns ett stort intresse i Sverige och EU av att hitta lösningar på problemen med buller, inte minst då det kan medföra samhällsekonomiska vinster i form av bättre folkhälsa och en effektivare markanvändning i tätbefolkade områden. Samhällsekonomiskt får därför bullerreducerande vägbeläggningar ställas mot andra åtgärder för att reducera buller och inte i första hand mot traditionella vägbeläggningar som är beständigare i sig men som samtidigt bidrar till höga bulleremissioner. I takt med en ökad efterfrågan på bullerreducerande åtgärder tillsammans med en utveckling av mer hållbara material så kommer vi sannolikt att få se fler vägar med tyst asfalt. / With a larger population and people moving to densely populated areas, the need for a functioning infrastructure that considers the global goals for sustainable development, Agenda 2030, also increases. In urban planning, land that has already been used for buildings and transportation should thus be used in an effective way to reduce the need for use of agricultural land, which in the long run can affect a society's food supply. One of the challenges that urban planners face is to minimize noise emissions that affect residents along Sweden's road network. People are disturbed by noise from road, train and air traffic which is added to other background noise in densely populated areas and the regulations aimed at ambient noise have therefore become stricter in recent years. Even at an early stage of planning residential areas and road projects, the risk of noise disturbance needs to be considered so that possible measures are included in the project plan and budget. In addition to the use of e.g. noise barrier and soundproofing windows to dampen the noise when it has already occurred, measures can be taken already where the noise occurs at the road surface when tires meet asphalt. Research and development of new tires and pavements is therefore highly topical. While noise-reducing asphalt is already used elsewhere in Europe,the winter climate and the current use of studded tires in Sweden place demands on the further development of road surfaces that can withstand the stress even in the northern parts of Sweden. The purpose of the study is to investigate whether the use of noise-reducing pavements, socalledquiet asphalt, is a realistic alternative for reducing road traffic noise in Sweden. Technically and economically, noise-reducing asphalt has so far been a challenge because the pavement has been more easily damaged and requires other maintenance than traditionalasphalt paving. However, tests have shown that the structure of the noise-reducing asphalt can absorb sound waves and prevent them from spreading and disturbing residents in the surroundings. With lower noise emissions, the disturbing effect that unwanted noise has on people's housing and the possibility of outdoor activities would be reduced. The conclusion of the study is that there is great interest in Sweden and the EU in finding solutions to the noise problem, not least as it can lead to socio-economic benefits in the form of better public health and more efficient land use in densely populated areas. From a socioeconomic point of view, noise reducing road pavements may therefore rather be compared to other measures against noise and not primarily to traditional road pavements which may be more durable but at the same time contribute to high noise emissions. Following an increased demand for noise reduction measures together with the development of more sustainable materials will probably result in more roads with quiet asphalt.

Buller har utifrån forskning visat på en stor påverkan av människors hälsa och är dessutom den miljöstörning flest människor utsätts för i Sverige. Vidare kan buller ge upphov till problem med hjärt-och kärlsjukdomar samt bidra till sömn- och koncentrationssvårigheter. Trafikbuller är den vanligaste ljudkällan och med utgångspunkt i kartläggningar för vägtrafikbuller, anses boendemiljöer tillhörandetvå miljoner svenskar inte uppnå riktlinjer för buller i utomhusmiljön. Ljudkrav har funnits sedan slutetpå 1940-talet under olika namn och regelsamlingar. Byggnadsstadga, BABS 60 och Svensk byggnorm67 var de regelverk som tillämpades under miljonprogrammet, då en miljon bostäder uppfördes underår 1965 och 1974. Miljonprogrammets fastigheter är nu över 50 år och byggnadernas tekniska livslängdbörjar närma sig slutet där ungefär 165 000 av miljonprogrammets bostäder behöver upprustas. Isamband med en renovering är det aktuellt att beakta ljudisoleringen för att åstadkomma byggnadersom uppfyller dagens ljudkrav. Kvartersstrukturen för miljonprogrammets flerbostadshus är ofta öppenmed stora avstånd mellan huskropparna samt outnyttjade ytor vilka kan locka till förtätning. Syftet medexamensarbetet är därav att utreda akustiska utmaningar kopplat till arkitektur, byggteknik, gårdsmiljöoch omgivning för att kunna skapa en bättre ljudmiljö vid en renovering och förtätning i ettbostadsområde från miljonprogrammet. Studien innefattar en litteraturstudie inom områdena arkitektur, akustik, ljudkrav, renovering ochförtätning för att skapa en teoretisk grund. Vidare grundar sig studien i en fallstudie för ettmiljonprogramsområde i Malmö, bestående av platsanalyser utifrån metoderna Serial vision, Lynch ochGehl samt ljudanalyser i form av ljudmätningar och subjektiva upplevelser av ljudmiljön.Konceptutvecklingen baseras på teori, bullerkartläggning samt platsens förutsättningar vilketvidareutvecklas genom att ta hänsyn till platsanalysernas resultat. Två av fallstudiensbyggnadskonstruktioner undersöktes för att genomföra simuleringar och beräkningar att jämföra mednuvarande ljudkrav och riktvärden. Utifrån teori, fallstudie och beräkningsresultat prövades ochutvärderades olika åtgärder i syfte att uppfylla dagens ljudkrav och skapa en bättre inre- och yttreljudmiljö. Studiens resultat visar på att lägenhetsavskiljande innerväggar samt bjälklag i betong uppfyller ljudklassC för ljudnivåskillnad enligt nuvarande ljudkrav, däremot uppfyller inte bjälklagen kravvärdena förstegljudsnivå. Vidare uppfyller bostäderna kravställningen för ljudisolering mot yttre ljudkällor utifrånstudiens ljudmätningar. Med Malmö stads bullerkartläggning som utgångspunkt överstiger denberäknade inomhusljudnivån kravvärdet för tre av nio fall. Ett tidstypiskt bostadsområde, med öppenbebyggelsestruktur och omgivande trafikleder uppfyller inte riktvärdena gällande ekvivalent ljudnivåvid uteplatser utifrån utförda ljudmätningar. Däremot uppfylls riktvärdet för den maximala ljudnivånvid uteplatser. Slutligen uppfyller även fasadmätningarna riktvärdet vid fasad. Åtgärdsförslagen i form av stegljudsdämpande skikt förbättrar stegljudsnivån så att ljudklass C eller Buppnås. Förtätningsförslaget medför att ljudnivån inom området generellt minskar med 10 dB. Befintligbebyggelse skärmas av genom att ny bebyggelse placeras parallellt med trafikleden, uppförda i tvåförskjutna rader för att minska bullerspridning in till gårdarna. Även fönsterfria gavlar nyttjas därtillbyggnader ansluter mot den befintliga bebyggelsen och skapar en effektiv bulleravskärmning. För attskapa en ljuddämpad sida för samtliga tillbyggnader i förtätningsförslaget krävs ytterliga åtgärder i formav till exempel akustikskärmar. Utifrån studiens bullerkartläggning medför förtätningen att de befintligauteplatserna uppfyller riktvärdena för ekvivalent ljudnivå. Eftersom ljudnivån inom området minskarantas ljudmiljön även upplevas betydligt mer behaglig. De sänkta ljudnivåerna vid fasaderna skapar ävenstörre marginaler till kravställningen gällande ljudisolering mot yttre ljudkällor. Utöver förbättradeakustiska aspekter medför förtätningen förändrade gårdsbildningar där platsens positiva kvaliteter värnatsom.

The public interest in central living in today’s cities has led to an increasing effect of traffic noise pollution, and today 20% of the inhabitants in Sweden suffer from noise a level that exceeds the limits. At the same time the traffic keeps increasing, and recent researches shows that traffic noise pollution and several of today’s most common health issues are connected, for example, reduction of performance, sleeping issues and cardiovascular diseases. For this cause rules, guidelines and environmental goals has been developed, as well as software’s which calculates the levels of pollution, all this to investigate and improve the environment. The guidelines say that the average sound pressure level shouldn’t exceed 55 dBA over 24 hours of the façade, and the maximum level shouldn’t exceed 70 dBA. Today’s issue is that the guidelines isn’t legally binding and therefore they don’t have to be fully achieved which can led to confusion and unfair interpretations in the matter of a building can or cannot be built according to the limits of traffic noise pollution.   The intensions of this report are to improve the urban environment regarding traffic noise pollution and to increase the understanding and knowledge how this issue affects urban areas. The report will also investigate and compare two different calculation methods for traffic noise pollution, the Nordic propagation method and the Nord 2000.   On this basis a literature survey has been done regarding the noise pollution issues in our cities with its rules, guidelines, objective goals, measures and the two different calculation methods. Investigations of different shapes of a building has been done in combination with the software for calculation of road traffic noise Soundplan, and a case study of a site which is located in the centre of Jönköping. The workflow has been reversed from the “normal”, were the building were designed after the limits of the noise levels were investigated. This resulted in a residential proposal which is optimized from a traffic noise point of view, and uses its own body as a shield. The condoles are directed away from the source of noise and the parking space are placed towards the roads. The final result has been analysed with both of the calculation methods, were a slightly differentiation between the methods can be seen. This is causes by the way the calculation methods deal with information and the differentiation in the calculation methods.   The conclusions from this report are that the traffic noise pollution is one of our major health issues which still are increasing. The main problem in this is that there’s several unmeasurable parameters which influences the way an individual experiences the sound environment, which contributes to the difficulty to establish a proper regulations and standards. Regarding the calculation methods there is issues to use Nord 2000, because the method requires large amounts of information which can be difficult to access. At the same time the Nordic propagation method can show incorrectly results because it hasn’t the same ability to adapt to the specific conditions at each location.

Under våren 2015 och hösten 2014 har en mängd trafikmätningar, fasadreduktionsmätningar och modellering gjorts av trafik och byggnader i Stockholms stad. Syftet med mätningarna har varit att undersöka trafikbullersituationen som har varit en del av många debatter senaste åren. Mätningarna och modelleringen har snabbt visat en bild av hur problem uppstår i bostäder på grund av lågfrekvent buller som skapas av långsamtgående trafik. Allteftersom arbetet fortskritt har det blivit tydligare att just lågfrekvent buller bör beaktas i större grad än vad det gör idag vid stadsplanering, projektering av, och besiktning av byggnader. Detta arbete presenterar och diskuterar problematik kring regelverk om trafikbuller i Stockholm där hastighetsbegränsning är maximalt 50 km/h. Problematiken är kopplad till det lågfrekventa buller som många utsätts för i sina hem och avsaknaden av riktlinjer som behandlar det. Genom att presentera och diskutera dagens byggnormer, riktvärden, krav och skrivelser som behandlar trafikbuller samt ställa dessa mot mätdata och modellering av typfasader som uppförts senaste århundradet ges en tydlig bild av problematiken som uppstår med lågfrekvent trafikbuller. / A great number of traffic noise measurements, façade transmission loss measurements and modelling of buildings in Stockholm have been undergone in the spring of 2015 and late autumn of 2014. The main purpose of these has been to investigate the traffic noise situation which has been the subject of many [also ongoing] debates. The measurements together with the modelling have shown existing problems with low frequency noise present in dwellings due to slow moving traffic. As the investigation has proceeded it’s become evident that in particular low frequency noise should be emphasized and considered in the planning of cities and execution and surveying of buildings. This work presents and discusses issues related to governmental guidelines and rules regarding traffic noise in Stockholm where the speed limit does not exceed 50 km/h. The issue is connected to the low frequency noise that people experience in their dwelling and the lack of guidelines controlling it. By presenting and discussing current building standards, guidelines, governmental rules and literature regarding traffic noise control and by demonstrating the findings from the acquired data, the reader will understand the problems related to low frequency traffic noise.