I Sverige pågår ett stort arbete med frågan om hur använt kärnbränsle ska deponeras. Svensk Kärnbränslehantering AB (SKB) har i nuläget utsett två platser som lämpliga, Forsmark och Oskarshamn. I samband med den eventuellt kommande anläggningen av ett slutförvar för kärnbränsle i Oskarshamns kommun, har Regionförbundet i Kalmar län önskat en undersökning av hur en sådan anläggning inverkar på de regionala miljömålen. Utredningen behandlar frågan om hur den trafikökning ett slutförvar skulle generera går i linje med Kalmar läns mål om att minska antalet människor som exponeras för trafikbuller överstigande riktvärden. Delmålet om trafikbuller bedöms idag som mycket svårt att nå och det finns en klar brist i arbetsmetodiken runt miljömålet. Detta beror delvis på bristen av inventering av hur situationen ser ut idag. Ansvaret för åtgärdsarbetet mot buller ligger på kommunerna i länet, som i vissa fall är små och saknar resurser nog att kunna prioritera bullerfrågan. För undersökningen har väg 743, som går mellan E22 och kraftverksområdet, valts ut. Detta är den väg som kommer att nyttjas för slutförvarets transporter av exempelvis bergmassor, anställda mm. Vägen är idag av varierade kvalité, om ett slutförvar förläggs i Laxemar kan en ombyggnad av vägen bli aktuell. Bygget av ett slutförvar kommer att delas in i två faser, av vilka fas två innebär den högsta trafikökningen. Beräkningar på dagens situation och kommande tillstånd på väg 743 har gjorts med hjälp av data från Vägverket, Oskarshamns kommun och SKB. Undersökningen skedde enligt tre olika scenarion, trafikflödet på vägen med inkluderad trafikökning år 2015, som symboliserar ett nollalternativ, d v s ingen anläggning av ett slutförvar. De andra två scenariona var trafik med ett slutförvar under fas ett och trafik med ett slutförvar under fas två. Vägen och antalet boende i närliggande trakt har sedan kunnat analyseras med hjälp av GIS. Längs vägen bor redan ett antal personer som störs av buller. Resultaten visar att endast ett fåtal extra personer kommer att utsättas för trafikbuller över de riktvärden som finns vid en slutförvarsanläggning. Vid en ombyggnad av vägen i samband med anläggningen tillkommer ingen ökning av antalet personer drabbade av ljudnivåer över riktvärden. En viktig aspekt är att många av de boende runt vägen kommer att uppleva en ökad störning till följd av trafikökningen, trots att bara ett fåtal utsätts för så höga nivåer att riktvärdena överskrids. 2008:M2

A new build in the Swedish nuclear power system would entail increased re-quirements for the proposed repository, which is adapted after the reactors of today. With a fast reactor, capable of burning nuclear waste, operating in parallel with the light water reactors, the increased requirements on the repository could be reduced. In this thesis, simulations of a light water reactor and a fast reactor have been performed by using the Monte Carlo code Serpent to investigate the changes in the fuel inventory. The light water reactor in the study is a boiling water reactor and the fast reactor of the type sodium-cooled fast reactor and they have been used for three different operation scenarios. By studying the fuel composition and the results from the simulations of the three scenarios conclusions can be drawn. Conclusions regarding the change of the fuel inventory and decay heat in Clab as well as the interim storage facility and in the repository. Depending on the operation alternative the changes dif-fered significantly and especially regarding the mass of burned actinides for different fuels in the fast reactor. The lowest increase of fuel assemblies was meet when using 50 years old fuel with 20MWd/kg U burnout and 2,0 % enrichment for start up of the fast reactor and 30 years old fuel assemblies with 50MWd/kg U burnout and 4,7 % enrichment for the further operation of the reactor. The increase of the number of fuel assemblies was 3174, which is equivalent to 641tons of heavy metal. Further this means an increase of the decay heat with 1,2MW. To decide whether or not it is possible to run a sodium-cooled fast reactor paral-lel with a light water reactor to compensate for the produced decay heat and fuel assemblies, further investigations concerning the deposit in the repository needs to be done.

<p> </p><p>I Sverige pågår ett stort arbete med frågan om hur använt kärnbränsle ska deponeras. Svensk Kärnbränslehantering AB (SKB) har i nuläget utsett två platser som lämpliga, Forsmark och Oskarshamn. I samband med den eventuellt kommande anläggningen av ett slutförvar för kärnbränsle i Oskarshamns kommun, har Regionförbundet i Kalmar län önskat en undersökning av hur en sådan anläggning inverkar på de regionala miljömålen. Utredningen behandlar frågan om hur den trafikökning ett slutförvar skulle generera går i linje med Kalmar läns mål om att minska antalet människor som exponeras för trafikbuller överstigande riktvärden. Delmålet om trafikbuller bedöms idag som mycket svårt att nå och det finns en klar brist i arbetsmetodiken runt miljömålet. Detta beror delvis på bristen av inventering av hur situationen ser ut idag. Ansvaret för åtgärdsarbetet mot buller ligger på kommunerna i länet, som i vissa fall är små och saknar resurser nog att kunna prioritera bullerfrågan.</p><p>För undersökningen har väg 743, som går mellan E22 och kraftverksområdet, valts ut. Detta är den väg som kommer att nyttjas för slutförvarets transporter av exempelvis bergmassor, anställda mm. Vägen är idag av varierade kvalité, om ett slutförvar förläggs i Laxemar kan en ombyggnad av vägen bli aktuell. Bygget av ett slutförvar kommer att delas in i två faser, av vilka fas två innebär den högsta trafikökningen. Beräkningar på dagens situation och kommande tillstånd på väg 743 har gjorts med hjälp av data från Vägverket, Oskarshamns kommun och SKB. Undersökningen skedde enligt tre olika scenarion, trafikflödet på vägen med inkluderad trafikökning år 2015, som symboliserar ett nollalternativ, d v s ingen anläggning av ett slutförvar. De andra två scenariona var trafik med ett slutförvar under fas ett och trafik med ett slutförvar under fas två. Vägen och antalet boende i närliggande trakt har sedan kunnat analyseras med hjälp av GIS. Längs vägen bor redan ett antal personer som störs av buller. Resultaten visar att endast ett fåtal extra personer kommer att utsättas för trafikbuller över de riktvärden som finns vid en slutförvarsanläggning. Vid en ombyggnad av vägen i samband med anläggningen tillkommer ingen ökning av antalet personer drabbade av ljudnivåer över riktvärden. En viktig aspekt är att många av de boende runt vägen kommer att uppleva en ökad störning till följd av trafikökningen, trots att bara ett fåtal utsätts för så höga nivåer att riktvärdena överskrids.</p><p>2008:M2</p><p> </p>

Svensk Kärnbränslehantering AB har på uppdrag av regeringen ansvar för att förvalta använt kärnbränsle och kärnavfall. För att kunna fullgöra sitt uppdrag måste en anläggning för slutförvar av använt kärnbränsle och kärnavfall etableras. De rättsliga förutsättningarna för en sådan verksamhet i Sverige prövades i mål M 1333–11. Förutsättning för tillstånd till verksamheten är bland annat att det finns en kommun i Sverige vars kommunpolitiker och medborgare har legitimerat verksamheten, dvs. är beredda att acceptera den. I tillståndsprövningen för miljöfarlig verksamhet ställs sedan krav på exempelvis användning av bästa möjliga teknik, samt iakttagande av försiktighetsprincipen genom tillämpning av miljöbalkens allmänna hänsynsregler. Även Lag (1984:3) om kärnteknisk verksamhet är tillämplig på den miljöfarliga verksamheten. Domstolen kommer fram till att utifrån den nuvarande säkerhetsanalysen är ett slutförvar för använt kärnbränsle och kärnavfall inte säkert på lång sikt och kan inte tillåtas. Vissa lagändringar bör övervägas för att verksamheten ska kunna komma till stånd, exempelvis beträffande vattenverksamhet, samt när det gäller Strålsäkerhetsmyndighetens talerätt om möjlighet att begära omprövning av beslut enligt miljöbalkens bestämmelser.

En viktig del i diskussioner av kärnkraft är frågan om det avfall som skapas i driften av kärnreaktorer. Undersökningen har identifierat en förändring i uppfattningen av avfall under perioden mellan 1956, då kärnkraften var i sitt tidiga stadium, och 1980 då densamma har implementerats kommersiellt i Sverige. Uppsatsens syfte är att närmare förstå vilken roll diskussioner om kärnenergins restprodukter hade under denna förändring. Detta görs genom att använda sig av statens offentliga utredningar som material och användning av Sheila Jassanoff och Sang-Hyun Kims teoretiska ramverk sociotechnical imaginaries. Dessa används båda för att belysa utvecklingen av synen av avfallet som skapas av kärnenergin. Materialet visar hur avfallsfrågan diskuterades av experter och hur problematik eller icke-problematik togs upp till regeringen som hade beställt utredningen.

No description available.

I detta arbete behandlas de grundvattenproblem som kan uppstå om ett slutförvar för använt kärnbränsle byggs i Laxemar. Riskerna undersöks dels från ett miljömålsperspektiv, dels från Laxemars lokalbefolknings perspektiv. / I denna uppsats behandlas de effekter som ett slutförvar i Laxemar kan få på grundvattnet i området. Arbetet är indelat i ett avsnitt om hur det regionala miljömålet ”Grundvatten av god kvalitet” påverkas och ett avsnitt om lokalbefolkningen som bor i området. I teoridelen behandlas ett antal generella element som rör grundvatten, berggrund och KBS-3. Jag går även in mer specifikt på vad som krävs av grundvatten på förvarsnivå, vad det regionala miljömålet ”Grundvatten av god kvalitet” innebär och på de förhållanden som finns i Laxemar i dag. I resultatdelen behandlas först och främst de risker som jag har funnit för grundvattnet i området. Jag har funnit att grundvattensänkning är den risk som kommer att få störst betydelse då förvaret byggs. I resultatdelen behandlas både risker för miljömålet och risker för lokalbefolkningen. Jag presenterar också två jämförelser för att visa på problem som har uppstått vid andra byggen under jord. Min analys är uppdelad i de resultat som jag kom fram till för miljömålen och de resultat som kan tänkas påverka de boende i Laxemarområdet. Jag kommer i slutänden fram till att två miljömål kommer att påverkas betydande, två miljömål kan komma att påverkas, två miljömål påverkas under speciella förhållanden, fyra miljömål kan leda till att vissa planer kan behöva uppdateras, och de sista fyra miljömålen kommer inte att påverkas alls. Vad gäller risker för de boende i området kommer jag fram till att det främst är grundvattensänkning som är ett problem. Radioaktivitet kan vara ett problem på mycket lång sikt, men riskerna för detta är relativt små.

Denna rapport utreder översiktligt regional och kommunal infrastruktur ochmiljöpåverkan från transporter av bergmassor, bentonit och lera vid ett slutförvar avkärnavfall eller om det inte blir ett slutförvar i Oskarshamns kommun. Strategin harvarit att utefter de regionala miljökvalitetsmålen begränsad klimatpåverkan, frisk luftsamt det länsegna målet fossilbränslefri zon år 2030 undersöka hur olika lastbärare(lastbil, tåg och fartyg) bidrar till måluppfyllelse. Slutsatsen är att det mest troligascenariot med transporterna är olika transportalternativ beroende på vart materialetskall någonstans och vad det skall användas till. Oavsett om det blir ett slutförvar ellerej i Oskarshamns kommun, kommer infrastrukturen att bli förändrad, speciellt för deboende i Misterhults socken. Fossilbränslefrizon år 2030 är det målet som inte skullenå måluppfyllelse ifall enbart lastbärare med fossilt bränsle skulle användas vidtransporterna. 2008:Nr 3 Teknik

<p> </p><p>I detta arbete behandlas de grundvattenproblem som kan uppstå om ett slutförvar för använt kärnbränsle byggs i Laxemar. Riskerna undersöks dels från ett miljömålsperspektiv, dels från Laxemars lokalbefolknings perspektiv.</p> / <p> </p><p>I denna uppsats behandlas de effekter som ett slutförvar i Laxemar kan få på grundvattnet i området. Arbetet är indelat i ett avsnitt om hur det regionala miljömålet ”Grundvatten av god kvalitet” påverkas och ett avsnitt om lokalbefolkningen som bor i området. I teoridelen behandlas ett antal generella element som rör grundvatten, berggrund och KBS-3. Jag går även in mer specifikt på vad som krävs av grundvatten på förvarsnivå, vad det regionala miljömålet ”Grundvatten av god kvalitet” innebär och på de förhållanden som finns i Laxemar i dag. I resultatdelen behandlas först och främst de risker som jag har funnit för grundvattnet i området. Jag har funnit att grundvattensänkning är den risk som kommer att få störst betydelse då förvaret byggs. I resultatdelen behandlas både risker för miljömålet och risker för lokalbefolkningen. Jag presenterar också två jämförelser för att visa på problem som har uppstått vid andra byggen under jord. Min analys är uppdelad i de resultat som jag kom fram till för miljömålen och de resultat som kan tänkas påverka de boende i Laxemarområdet. Jag kommer i slutänden fram till att två miljömål kommer att påverkas betydande, två miljömål kan komma att påverkas, två miljömål påverkas under speciella förhållanden, fyra miljömål kan leda till att vissa planer kan behöva uppdateras, och de sista fyra miljömålen kommer inte att påverkas alls. Vad gäller risker för de boende i området kommer jag fram till att det främst är grundvattensänkning som är ett problem. Radioaktivitet kan vara ett problem på mycket lång sikt, men riskerna för detta är relativt små.<strong></strong></p>

<p>Denna rapport utreder översiktligt regional och kommunal infrastruktur ochmiljöpåverkan från transporter av bergmassor, bentonit och lera vid ett slutförvar avkärnavfall eller om det inte blir ett slutförvar i Oskarshamns kommun. Strategin harvarit att utefter de regionala miljökvalitetsmålen begränsad klimatpåverkan, frisk luftsamt det länsegna målet fossilbränslefri zon år 2030 undersöka hur olika lastbärare(lastbil, tåg och fartyg) bidrar till måluppfyllelse. Slutsatsen är att det mest troligascenariot med transporterna är olika transportalternativ beroende på vart materialetskall någonstans och vad det skall användas till. Oavsett om det blir ett slutförvar ellerej i Oskarshamns kommun, kommer infrastrukturen att bli förändrad, speciellt för deboende i Misterhults socken. Fossilbränslefrizon år 2030 är det målet som inte skullenå måluppfyllelse ifall enbart lastbärare med fossilt bränsle skulle användas vidtransporterna.</p><p>2008:Nr 3 Teknik</p>