Många av Europas öringpopulationer har dålig rekrytering. Flera variabler som påverkar rekryteringen av dessa bestånd har uppmärksammats i forskningen genom åren. Forskningen har oftast bedrivits på specifika bestånd, för att se vilka variabler som påverkar just dem. I  Pinnarpsbäcken i Kinda kommun finns ett öringbestånd som har vikande populationssiffror. Bäcken har klassats som riksintressant och delar av  den blev 2007 registrerad som ett Natura 2000-område. Bäckens öringpopulation har ingått i tidigare elfiske- och habitatutredningar. Syftet med detta arbete är att försöka besvara vilka variabler som kan orsaka den dåliga rekryteringen hos öringpopulationen i  Pinnarpsbäcken. Hypotesen är att nedgången i öringpopulationen i Pinnarpsbäcken beror på att sediment från ett grustag, som sedan 1970-talet används som motocrossbana, har runnit ned i bäcken och förstört kvaliteten på bottengruset. Därför genomfördes för första gången en bottensubstratkartering på fem platser i bäcken, något som inte gjorts tidigare. Detta för att se om substratet kan tillgodose rommens och ynglens behov av inkubation och syretillförsel, under deras tid i substratet. Resultatet av substratkartringen visar att hypotesen kan stämma i direkt anslutning till motocrossbanan. Lekgruskvaliteten är dock inte hela förklaringen. Jag undersökte även syrehalten i mellanvatten och vid botten i bäcken på dessa fem platser. De syrevärden som uppmättes kan ses som positiva för öringen. Jag har också sammanställt och analyserat vattenkemivariabler, vattentemperatur och öring per hektar. Jag påvisat vidare ett samband mellan vattentemperaturer under tidig våren och rekryteringssiffror, de år med uppmätta vattentemperaturer under 1°C visar på dåliga rekryteringssiffror samma höst. Jag på visar också samband mellan fosfatfosfor (PO4-P), som visar på en negativ korrelation med öring per hektar och total organiskt kol (TOC) som har höga värden i bäcken. Dessa variabler påverkar öringen indirekt genom tillväxt av biomassan, som vid nedbrytning förbrukar syre och kan ge syrenivåer som påverkar öringen negativt. Jag har även sett brister i Pinnarpsbäckens biotop gällande öringens krav på ståndplatser och övervintring. Detta är brister i form av skydd beroende på att död ved och större block saknas, men också olika morfologiska ingrepp så som rätning, rensningar och vandringshinder. Vandringshinder påverkar direkt genom att den naturliga sedimenteringen sätts ur spel och indirekt genom att genutbytet blir hindrat mellan lokala stammar av öring. Fler och mer omfattande provtagningar behöver dock göras för att kunna göra en säker bedömning om vad som påverkar öringen i Pinnarpsbäcken.

Considerable research efforts are made in order to understand the global carbon cycle and how it will affect future climate change and vice versa. To be able to calculate the export of carbon from a certain area, discharge is one of the most important variables together with stream concentrations. Measuring discharge in every catchment would be impossible, as it is both time consuming and expensive. To come around these obstacles, the majority of studies on element export use known discharge data from gauging stations at a single catchment outlet and assumes the same discharge per unit area from nearby catchments, known as the assumption of uniform specific discharge. A few studies in recent years, have come to the conclusion that this questionable assumption can lead to large errors in estimated discharge volumes and it should therefore be reconsidered.This study aims to analyse how the export of elements changes if actual measured variable discharge is applied in comparison to uniform specific discharge. The results of this study shows that the assumption of uniform discharge leads to an overestimation of the export of dissolved organic carbon (DOC), sulphur, calcium and magnesium from forest-dominated catchments by up to 30%. At the same time this assumption leads to an underestimation of export from wetland-dominated catchments by up to 26% over a five year period. / Mycket av forskningen de senaste åren har handlat om framtida klimatförändringar och det globala kolkretsloppet och hur de båda påverkar varandra. För att göra tillförlitliga beräkningar av hur mycket kol ett område, i det här fallet ett barrskogsområde i norra Sverige, tillför vattendragen i närheten under en viss tid skulle det behöva göras vattenståndsmätningar och vattenanalyser vid varje vattendrag, men det skulle vara omöjligt eftersom det är för kostsamt och tidskrävande. För att ändå kunna göra uppskattningar av hur mycket kol, spårämnen och metaller som kommer från ett område, använder de flesta studier information om vattenstånd och ämneskoncentrationen i vattnet från mätningsstationer vid avrinningsområdets utlopp. Samma uppgifter används för att göra beräkningar för det stora området, som för mindre delområden i det. Under de senaste åren har ett antal studier kommit fram till att användandet av data som inte har tagits i direkt anslutning till ett avrinningsområde kan leda till stora fel och kanske borde undvikas.Den här uppsatsen har som syfte att analysera vilka skillnader som uppstår när avrinningsdata från olika delområden används istället för samma data för alla områden. Resultatet av denna studie visar att om man använder samma data för alla områden leder det till att exporten av kol, svavel, kalcium och magnesium från huvudsakligen skogsklädda områden överskattas med upp till 30% och underskattas från områden med mycket våtmarker med upp till 26%.

Lake overgrowth occurs in many areas in Sweden, and it is often explained by elevated amounts of nutrients. The overgrowth results in a changed local environment for both communities and ecosystems. In this project the lake Trehörningen, near Spersboda in Norrtälje municipality, has been examined regarding an ongoing overgrowth process. The study contains hydrological and chemical analyses and an inquiry to those living in the area. The purpose has been to survey the area and identify factors that may contribute to elevated nutrient levels, and to give suggestions to measures that may reduce the nutrient transport. The results from the period February–April 2020 indicate a moderate nutrient supply, but that certain areas are more exposed than others. The entire lake can not be seen as nutrient rich, and there is a net loss of nutrients from the lake over the period studied. The analysis of mass transports shows that the primary production in the lake is phosphorus limited, and that the largest addition of phosphorus comes from three streams that all supply the Spersboda bay. This bay is also the shallowest area of the lake and has the most visible emergent plant growth. Analyses of the lake sediments show a potential increase in phosphorus over time, and that there may be some internal loading, but it is unlikely to be a large source of phosphorus to the lake. The streams with the highest nutrient levels have their watershed mostly in human-impacted areas. The study has taken place before the plant growth season, and as such the absolute nutrient numbers may be elevated, but their relative amounts are worth discussing. To reduce the overgrowth process, measures which reduce the nutrient supply should be taken, especially in the watercourses around the Spersboda bay. / Igenväxning är ett problem som finns i många sjöar i Sverige och förklaras ofta med ökade halter av näringsämnen. Igenväxningen leder till en förändrad närmiljö för både samhällen och ekosystem. I detta projekt har sjön Trehörningen, intill Spersboda i Norrtälje kommun, undersökts med avseende på en pågående igenväxning. Undersökningen innefattar hydrologiska och kemiska mätningar, samt en enkät till de boende i området. Detta har gjorts för att kartlägga omgivningen, och se vilka faktorer som kan bidra till en ökad näringstillförsel, samt ge förslag på möjliga åtgärder. Resultaten från perioden februari–april 2020 visar överlag på en måttlig näringstillförsel, men att vissa områden har högre näringstillförsel. Sjön som helhet bör inte ses som näringsrik och totalt sett sker en nettoförlust av näringsämnen ur sjön under undersökningsperioden. Analys av masstransport för näringsämnen indikerar att primärproduktionen är fosforbegränsad och att de största tillskotten av fosfor kommer från tre vattendrag, som rinner till Spersbodaviken. Denna vik är även den grundaste, och mest beväxta. Analyser av sedimenten visar en möjlig ökning av fosforhalt över tid, och att viss internbelastning kan finnas, men är troligen inte en betydande fosforkälla. De vattendrag med höga halter av näringsämnen har främst sitt avrinningsområde på mark med mänskig påverkan. Undersökningen är gjord innan växtsäsongens början, vilket medför att de absoluta värdena troligen är förhöjda, men deras relativa påverkan kan diskuteras. För att motverka igenväxningen bör åtgärder som minskar tillförseln av näringsämnen göras, särskilt i Spersbodavikens tillrinnande vattendrag.

Att man förstår mark- och grundvattenflöde är en förutsättning för förståelsen av ämnestransport genom skogsmark. Ståndortskarteringen har inte möjlighet att mäta grundvattenflödet på sina provytor med t ex totalpotentialmätningar utan behöver en alternativ metod. Syftet med detta arbete var att skapa en multivariat klassificeringsmodell för klassificering av grundvattenförhållandena i en skogssluttning söder om Tärnsjö i norra Uppland. Modellen bygger på principalkomponentanalys av olika kemiska variabler i det fasta organiska materialet i den organiska horisonten. De kemiska variablerna som användes var; pH(H2O), pH(BaCl2), andel C, S och N i det organiska materialet, den procentuella andelen Al3+, H+, Ca2+, Mg2+, K+ och Na+ på utbyteskomplexen, CECeff och andel organiskt material i proven. Principalkomponentanalysen tyder på att (1) inströmningsområdet karaktäriserades av lågt pH, låga Na+-halter och relativt höga K+-halter, (2) det omättade utströmningsområdet karaktäriserades av höga Al3+-halter, och (3) det näst intill mättade utströmningsområdet karaktäriserades av höga Na+-, Ca2+- och Mg2+-halter som gav högre pH-värden samt högre andel av S och N i det organiska materialet. Undersökningen tyder på att grundvattenförhållandena i en barrskogssluttning har stor betydelse för de kemiska egenskaperna hos markens organiska horisont. Informationen man får från markkemiska analyser gör det möjligt att med hjälp av kemiska variabler klassificera graden av in- respektive utströmningsförhållanden. Den multivariata klassificeringsmodell som skapades i denna undersökning ger en riktlinje för hur en generell klassificeringsmodell för indikationer av grundvattenförhållanden kan konstrueras. Den generella klassificeringsmodellen är ett alternativ till t ex totalpotentialmätningar eftersom klassificeringsmodellen varken behöver ske på plats eller mätas i tidsserier. Vidare kan klassificeringsmodellen tillämpas på redan existerande markkemiska analyser. / A thorough understanding of soil water and groundwater flow is necessary to understand the transport of elements in forest soils. The National Forest Soil and Vegetation Survey has no possibilities to determine groundwater flow using total potential measurements in the sampling plots. In the present work an alternative approach using soil chemistry to classify the extent of recharge and discharge conditions in the sampling plots was used. A multivariate model was created to classify groundwater regime in a forested hillslope south of Tärnsjö in the northern part of Uppland, Sweden. The model was based on principal component analysis (PCA) of different variables in solid organic matter in the organic horizon in the soil. The chemical variables used were pH(H2O), pH(BaCl2), total C, N and S in organic matter, the percentage of Al3+, H+, Ca2+, Mg2+, K+, Na+ in the exchange complex, the effective CEC and the percentage of organic matter in the soil samples. PCA indicated that; (1) samples from the recharge area were characterised by low pH, low Na+ and relatively high K+ levels, (2) the unsaturated discharge zone was characterised by high levels of exchangeable Al3+ and (3) the nearly saturated discharge area was characterised by high Na+, Ca2+ and Mg2+ levels, higher pH and higher amounts of N and S in the organic matter. This study indicated that groundwater regime in a forested hillslope is of major importance in determining the chemical status of the organic matter in the organic horizon. It was possible to use information obtained from soil chemical analysis to determine the extent of recharge or discharge at the points where the soil samples were taken. The PCA model used in this work gives guidelines for the construction of a general model for classification of groundwater regimes.

I detta arbete behandlas de grundvattenproblem som kan uppstå om ett slutförvar för använt kärnbränsle byggs i Laxemar. Riskerna undersöks dels från ett miljömålsperspektiv, dels från Laxemars lokalbefolknings perspektiv. / I denna uppsats behandlas de effekter som ett slutförvar i Laxemar kan få på grundvattnet i området. Arbetet är indelat i ett avsnitt om hur det regionala miljömålet ”Grundvatten av god kvalitet” påverkas och ett avsnitt om lokalbefolkningen som bor i området. I teoridelen behandlas ett antal generella element som rör grundvatten, berggrund och KBS-3. Jag går även in mer specifikt på vad som krävs av grundvatten på förvarsnivå, vad det regionala miljömålet ”Grundvatten av god kvalitet” innebär och på de förhållanden som finns i Laxemar i dag. I resultatdelen behandlas först och främst de risker som jag har funnit för grundvattnet i området. Jag har funnit att grundvattensänkning är den risk som kommer att få störst betydelse då förvaret byggs. I resultatdelen behandlas både risker för miljömålet och risker för lokalbefolkningen. Jag presenterar också två jämförelser för att visa på problem som har uppstått vid andra byggen under jord. Min analys är uppdelad i de resultat som jag kom fram till för miljömålen och de resultat som kan tänkas påverka de boende i Laxemarområdet. Jag kommer i slutänden fram till att två miljömål kommer att påverkas betydande, två miljömål kan komma att påverkas, två miljömål påverkas under speciella förhållanden, fyra miljömål kan leda till att vissa planer kan behöva uppdateras, och de sista fyra miljömålen kommer inte att påverkas alls. Vad gäller risker för de boende i området kommer jag fram till att det främst är grundvattensänkning som är ett problem. Radioaktivitet kan vara ett problem på mycket lång sikt, men riskerna för detta är relativt små.

<p> </p><p>I detta arbete behandlas de grundvattenproblem som kan uppstå om ett slutförvar för använt kärnbränsle byggs i Laxemar. Riskerna undersöks dels från ett miljömålsperspektiv, dels från Laxemars lokalbefolknings perspektiv.</p> / <p> </p><p>I denna uppsats behandlas de effekter som ett slutförvar i Laxemar kan få på grundvattnet i området. Arbetet är indelat i ett avsnitt om hur det regionala miljömålet ”Grundvatten av god kvalitet” påverkas och ett avsnitt om lokalbefolkningen som bor i området. I teoridelen behandlas ett antal generella element som rör grundvatten, berggrund och KBS-3. Jag går även in mer specifikt på vad som krävs av grundvatten på förvarsnivå, vad det regionala miljömålet ”Grundvatten av god kvalitet” innebär och på de förhållanden som finns i Laxemar i dag. I resultatdelen behandlas först och främst de risker som jag har funnit för grundvattnet i området. Jag har funnit att grundvattensänkning är den risk som kommer att få störst betydelse då förvaret byggs. I resultatdelen behandlas både risker för miljömålet och risker för lokalbefolkningen. Jag presenterar också två jämförelser för att visa på problem som har uppstått vid andra byggen under jord. Min analys är uppdelad i de resultat som jag kom fram till för miljömålen och de resultat som kan tänkas påverka de boende i Laxemarområdet. Jag kommer i slutänden fram till att två miljömål kommer att påverkas betydande, två miljömål kan komma att påverkas, två miljömål påverkas under speciella förhållanden, fyra miljömål kan leda till att vissa planer kan behöva uppdateras, och de sista fyra miljömålen kommer inte att påverkas alls. Vad gäller risker för de boende i området kommer jag fram till att det främst är grundvattensänkning som är ett problem. Radioaktivitet kan vara ett problem på mycket lång sikt, men riskerna för detta är relativt små.<strong></strong></p>

For centuries, springs have played a significant role in our society as water supplies, reasons for where to settle down, and in folklore. There are different reasons why and where a spring forms, e.g. in what kind of soil it has its outflow. Geographic and geochemical surroundings have an influence on spring-water quality.For this project some of the springs in the Lagga perish, Knivsta municipality, Sweden, were selected for a closer study. Water samples were collected from springs for analysis. A short-term study was performed of temperature and conductivity changes during spring 2014. The investigated springs of this project were divided into four major groups according to their location in the landscape and their chemical properties: 1) springs that have their outflow in clay in valley bottoms, 2) springs that lie in the transition between glacial till soil and clay, 3) springs in till soil, and 4) springs in till soil with large boulders. Analyses show that the ion content in spring-water is higher in the valley than in the surrounding forest tills. Together with previous data it is shown that temperature and conductivity are more stable in the springs in the valley clay than in the uphill springs in till. / Källor har under århundraden spelat en viktig roll i människors liv genom behovet av vattenförsörjning, vid val av plats för att bosätta sig och inom folkloristiken. Källors förekomst styrs av var och hur de uppträder; t ex i vilken sorts jordart utströmningen sker. Den geografiska och geologiska närkemin påverkar källvattenkemin. I detta projekt undersöktes källor i Lagga socken, Knivsta kommun. Källvattenprover samlades in för analys av vattenkemin. En kort tidsserie under våren 2014 för temperatur och konduktivitet upprättades. Källorna delades in i fyra större grupper efter hur de ligger i landskapet och efter deras kemiska egenskaper: 1) Källor som kommer upp genom leran i dalgången, 2) källor som ligger i kanten av lerslätten, 3) källor som ligger i morän och 4) i storblockig morän. Efter analys visas att källor nära och i dalgången har högre jonhalt än de källor som ligger i moränen, uppe i skogarna. Vid en jämförelse med tidigare mätdata ser man att temperatur och konduktivitet är stabilare i källor som kommer ut i den leriga dalgången än i moränkällorna.