Efterfrågan av grundförstärkningsarbeten har ökat markant och blir alltmer vanligare runtom i världen. I dagsläget finns ett flertal lösningar till sättningsskador, och likaså även deolika faktorerna som avgör vilken som är lämpligast att använda. I Sverige är pålning ochbetongförstärkning de vanligaste metoderna, men även användning av geopolymer bliralltmer populär åtgärdsplan mot sättningsskador.Lösningen till sättningsskador i sig, är att förstärka grunden som konstruktionen är byggd på.Problematiken är att metoderna som finns för att lösa sättningsproblem idag är kompliceradeoch dyra att utföra.Geopolymermetoden är en teknologi som baseras på att injektera geopolymeren ner i markensom har då i uppgift att förstärka marken det byggs på genom en svällande effekt. Metodenanses vara extremt effektivt och störningsfritt då reparationen sker utan att påverkaomgivningen runtomkring.Detta examensarbete handlar i helhet om hur effektivt geopolymerteknologin är i jämförelsetill andra traditionella grundförstärkningmetoder, som exempelvis pålning. Jämförelsen i sighar större fokus på de ekonomiska och tekniska aspekterna av respektive metod, med enlättare inblick på miljöpåverkan.Då det byggs mer, blir det vanligare att man bygger runt mark med sämre förutsättningar,vilket gör att utvecklingen av förstärkningsmetoderna och markstabilisering blir väsentlig föratt åtgärda framtida sättningsproblem. / Demand for foundation reinforcement has increased significantly and is becoming more andmore common around the world. Today, there are several solutions for settlement damages,as well as the various factors that determine which one is most suitable. In Sweden, piling andconcrete reinforcement are the most common methods, but the use of geopolymer is alsobecoming increasingly popular action plan against settlement damages.The solution to settlement damage itself is to reinforce the soil on which the structure is built.The major problem is that the methods available for solving settlement problems today arecomplicated and expensive to perform.The geopolymer method is a technology based on injecting the geopolymer into the soil, whichis then responsible for reinforcing it by a swelling effect from it’s chemical reaction. Themethod is considered extremely efficient and with no major interference to the surroundingenviroment when repair occurs.This thesis deals with the effectiveness of the geopolymer technology in comparison to othertraditional basic reinforcement methods, such as piling. The comparison itself is more focusedon the economic and technical aspects of each method, with a slight insight into it’senvironmental impact.When we build more, it becomes more common to build on soil with poorer conditions, whichmeans that the development of reinforcement methods and ground stabilization becomesessential for future settlement problems.

En ombyggnation av Sundsvalls centralstation påbörjades i augusti 2019 och ska pågå fram till augusti 2021. Ombyggnationen ska resultera i ett samlat resecentrum där en nedsänkt bussterminal ska byggas vid det befintliga stationshuset på Sundsvalls Centralstation. Projektet innefattar en stor del schaktning vid stationshusets norra långsida där den nedsänkta bussterminalen ska placeras. Schaktningen påbörjades under hösten 2019 och i mitten av december uppstod sättningsskador på stationshuset. Eftersom byggnaden är utsedd till byggnadsminne innebar sättningsskadorna ett stopp i projektet då en särskild utredning av skadorna krävdes och över projektets fortskridande. I detta examensarbete har en skadeutredning av stationsbyggnaden på Sundsvalls centralstation utförts, med målet att identifiera faktorer som vid ombyggnadsprojekt av äldre byggnader kan innebära en risk för sättningsskador samt belysa åtgärder som kan vidtas för att undvika och hantera sättningsskador. Studien består främst av en kombination av befintliga teorier och egen empiri i form av kvalitativa intervjuer. Undersökningen visar att schaktningen i kombination med rådande väder- och markförhållanden, spontmetod samt byggnadens konstruktion och grundläggning är bidragande faktorer till sättningsskadorna på stationshuset. Vid ombyggnation av äldre byggnader måste hänsyn tas till byggnadens konstruktion vilket kan vara en utmaning då kompletta ritningar ofta saknas och de ritningar som finns att tillgå överensstämmer inte alltid med verkligheten. Hänsyn måste även tas till rådande markförhållanden samt väder och klimat när arbetsmetoder för markarbeten ska väljas så att markens bärighet inte försämras. För att minimera risken för uppkomst av sättningsskador kan ett arbetsprogram tas fram där arbetsmomenten utförs i olika steg. Det finns även metoder för att förstärka grunden både i förebyggande och åtgärdande syfte.

I detta arbete behandlas de grundvattenproblem som kan uppstå om ett slutförvar för använt kärnbränsle byggs i Laxemar. Riskerna undersöks dels från ett miljömålsperspektiv, dels från Laxemars lokalbefolknings perspektiv. / I denna uppsats behandlas de effekter som ett slutförvar i Laxemar kan få på grundvattnet i området. Arbetet är indelat i ett avsnitt om hur det regionala miljömålet ”Grundvatten av god kvalitet” påverkas och ett avsnitt om lokalbefolkningen som bor i området. I teoridelen behandlas ett antal generella element som rör grundvatten, berggrund och KBS-3. Jag går även in mer specifikt på vad som krävs av grundvatten på förvarsnivå, vad det regionala miljömålet ”Grundvatten av god kvalitet” innebär och på de förhållanden som finns i Laxemar i dag. I resultatdelen behandlas först och främst de risker som jag har funnit för grundvattnet i området. Jag har funnit att grundvattensänkning är den risk som kommer att få störst betydelse då förvaret byggs. I resultatdelen behandlas både risker för miljömålet och risker för lokalbefolkningen. Jag presenterar också två jämförelser för att visa på problem som har uppstått vid andra byggen under jord. Min analys är uppdelad i de resultat som jag kom fram till för miljömålen och de resultat som kan tänkas påverka de boende i Laxemarområdet. Jag kommer i slutänden fram till att två miljömål kommer att påverkas betydande, två miljömål kan komma att påverkas, två miljömål påverkas under speciella förhållanden, fyra miljömål kan leda till att vissa planer kan behöva uppdateras, och de sista fyra miljömålen kommer inte att påverkas alls. Vad gäller risker för de boende i området kommer jag fram till att det främst är grundvattensänkning som är ett problem. Radioaktivitet kan vara ett problem på mycket lång sikt, men riskerna för detta är relativt små.

<p> </p><p>I detta arbete behandlas de grundvattenproblem som kan uppstå om ett slutförvar för använt kärnbränsle byggs i Laxemar. Riskerna undersöks dels från ett miljömålsperspektiv, dels från Laxemars lokalbefolknings perspektiv.</p> / <p> </p><p>I denna uppsats behandlas de effekter som ett slutförvar i Laxemar kan få på grundvattnet i området. Arbetet är indelat i ett avsnitt om hur det regionala miljömålet ”Grundvatten av god kvalitet” påverkas och ett avsnitt om lokalbefolkningen som bor i området. I teoridelen behandlas ett antal generella element som rör grundvatten, berggrund och KBS-3. Jag går även in mer specifikt på vad som krävs av grundvatten på förvarsnivå, vad det regionala miljömålet ”Grundvatten av god kvalitet” innebär och på de förhållanden som finns i Laxemar i dag. I resultatdelen behandlas först och främst de risker som jag har funnit för grundvattnet i området. Jag har funnit att grundvattensänkning är den risk som kommer att få störst betydelse då förvaret byggs. I resultatdelen behandlas både risker för miljömålet och risker för lokalbefolkningen. Jag presenterar också två jämförelser för att visa på problem som har uppstått vid andra byggen under jord. Min analys är uppdelad i de resultat som jag kom fram till för miljömålen och de resultat som kan tänkas påverka de boende i Laxemarområdet. Jag kommer i slutänden fram till att två miljömål kommer att påverkas betydande, två miljömål kan komma att påverkas, två miljömål påverkas under speciella förhållanden, fyra miljömål kan leda till att vissa planer kan behöva uppdateras, och de sista fyra miljömålen kommer inte att påverkas alls. Vad gäller risker för de boende i området kommer jag fram till att det främst är grundvattensänkning som är ett problem. Radioaktivitet kan vara ett problem på mycket lång sikt, men riskerna för detta är relativt små.<strong></strong></p>