Statens fastighetsverk, SFV, förvaltar över 2000 fastigheter där ca 200 byggnader är klassificerade som statliga byggnadsminnen. Det är till stor del äldre byggnader med kulturhistoriskt värde som kräver ett aktivt brandskyddsarbete i förvaltningsskedet. SFV har saknat en tydlig översikt över vilket brandskydd som finns i vilken byggnad, dessutom vill de kunna jämföra brandskyddet mellan olika byggnader för att avgöra var brandskyddet behöver följas upp ytterligare.  För att tillgodose SFV:s behov har ett brandskyddsindex Brandskyddsvärdering för Statensfastighetsverk, BSV-SFV, utvecklats. Indexet mynnar ut i en lista där bedömda byggnader rangordnas utifrån deras brandskydd, vilken sedan används för prioritering av brandskyddsarbetet. Utifrån ett par frågor om byggnader matas informationen in i ett beräkningsverktyg som genererar en siffra som sedan är jämförbar med andra byggnader. I arbetet med att utveckla BSV-SFV har olika typer av brandskydd behövt värderats mot varandra där t.ex. sprinkleranläggningar har en större betydelse för en byggnads brandskydd än ett brandlarm. Metoden MADAM har använts i värderingsarbetet där expertpanelsgrupper viktat hur viktiga olika delar av brandskyddet är för att förhindra, begränsa och släcka en brand. Genom matrismultiplikation har sedan ett värde på varje parameters betydelse för det totala brandskyddet beräknats. För att välja ut relevanta parametrar som byggnaderna bedöms utifrån har litteraturstudie, statistikinsamling och intervjuer genomförts. Litteraturstudien har fokuserat på tidigare brandskyddsvärderingar för andra byggnadstyper, brandskydd genom tiderna och kulturvärden. För att komplettera litteraturstudien har en statistikinsamling genomförts för att undersöka brandorsaker i kulturhistoriskt värdefulla byggnader. I sista skedet av insamling av relevant data har intervjuer genomförts med personer som tagit fram tidigare brandskyddsvärderingar, arbetar med brandskydd eller kulturvärden. Resultatet har mynnat ut i ett verktyg i Excel där information om en byggnads brandskydd matas in. Exceldokumentet beräknar då ett värde (”poäng”) för byggnaden. Dokumentet sorterar samtliga bedömda byggnader utifrån värdet och rangordnar byggnaderna utifrån deras brandskyddspoäng. För hjälp att fylla i korrekt info om byggnaderna har ett bedömningsunderlag med kriterier för varje parameter tagits fram.

Roughly 130 000 dwellings have been officially registered since Norway as of summer 2009 passed their bill “Energimerkeforskriften” on energy performance certificates in buildings. The main objective is to decrease the total amount of national energy consumption by producing a methodology of calculation of the integrated energy performance of buildings as well as proposing cost effective measures to lower each building’s energy consumption.  As the measures should not contravene nor be incompatible with the intended quality and character of the building, the “Energimerkeforskriften” exempts buildings that due to their historical and cultural values are protected cultural heritage legislation. The current system offers a couple of professional certification alternatives, but when two online semi-automatic methods developed specifically for non-professionals are by far the most used, and since the methods of calculation primarily have focused on modern building materials and construction, the rest of the historical building stock stands literally unprotected by incorrect performance certificates and high-risk energy efficient measures.  The objective of this thesis is to identify if the current Norwegian energy certificate system poses a threat to older buildings. It also tries to pinpoint relevant additions in order to minimize those potential risks in a near future by relating potential impact to what is determined as the main character-defining values of a building. The results show that the system clearly has its flaws, mainly regarding the estimation of energy consumption, and that the automatically recommended energy efficient measures would pose a serious potential threat to the historical building stock of Norway if they were to be implemented. / Bakgrunden till arbetet är de krav som EU direktivet (2002/91/EF) om byggnaders energiprestanda ställer på upprättande av energideklarationer och energieffektiviserande åtgärdsförslag. Till följd av att direktivet lämnat utrymme för given tillämpningsmetod har Norge utvecklat ett deklarationssystem där gemene hus- och fastighetsägare fått möjlighet att själva genomföra sin energideklaration, något som i andra länder enbart får genomföras av oberoende experter eller företag. Sedan systemet togs i bruk under slutet av 2009 har cirka 130 000 unika energideklarationer genomförts av privatpersoner genom den officiella hemsidan för Energimerke-systemet. Hemsidan tillhandahåller ett energiberäkningsprogram vilket med hjälp av olika tekniska och byggnadsrelaterade uppgifter som registreras av använder genererar en energideklaration. Systemets beräkning av byggnadens energibehov och uppvärmningssystemets verkningsgrad faller sedan samman i ett energimerke som i sin tur är ett krav att ha vid försäljning eller uthyrning av en bostad. Utöver själva beviset rekommenderas även ett antal energieffektiviserande åtgärder.  Med ett rådande undantag för kulturhistoriskt skyddade byggnader och ett system som inte är anpassat efter äldre konstruktioner verkar det dock kunna finnas vissa risker med den nuvarande metoden. För att genomföra en första granskning av systemet och dess möjliga konsekvenser för äldre byggnader i Norge har detta arbete därför ställt ett stort statistiskt underlag av tidigare energideklarationer mot utfallet i några fallstudier och simuleringar. Syftet är att ge svar på huruvida energideklarationssystemet utgör ett hot mot äldre byggnaders karaktärsbärande värden eller ej, samt försöka identifiera hur systemet kan förbättras och utvecklas. Ett viktigt moment i att försöka svara på arbetets frågeställningar har utgjorts av ett resonemang vilket lett fram till det sammanvägande begreppet karaktärsbärande värden. Satt i förhållande till energideklarationssystemets åtgärdsförslag och lagrummets egna varsamhetsparagrafer har det kunnat ge en fingervisning om vilka åtgärder som utgör störst risk för äldre byggnader.  Resultaten visar att systemet med estimerade energiberäkningar verkar genera felaktiga värden som förvärras ju äldre och enklare byggnaderna respektive registreringarna är. Det är även tydligt att åtgärder med hög risk för byggnaders karaktärsbärande värden ständigt återkommer som förslag samtidigt som systemet ej heller tar hänsyn till kostnadseffektiva aspekter. För att minimera riskerna föreslås att systemets tekniska ramar utvidgas samtidigt som systemets åtgärdsförslag ses över och eventuellt begränsas till att gälla brukarrelaterade råd. / Spara och Bevara

En ombyggnation av Sundsvalls centralstation påbörjades i augusti 2019 och ska pågå fram till augusti 2021. Ombyggnationen ska resultera i ett samlat resecentrum där en nedsänkt bussterminal ska byggas vid det befintliga stationshuset på Sundsvalls Centralstation. Projektet innefattar en stor del schaktning vid stationshusets norra långsida där den nedsänkta bussterminalen ska placeras. Schaktningen påbörjades under hösten 2019 och i mitten av december uppstod sättningsskador på stationshuset. Eftersom byggnaden är utsedd till byggnadsminne innebar sättningsskadorna ett stopp i projektet då en särskild utredning av skadorna krävdes och över projektets fortskridande. I detta examensarbete har en skadeutredning av stationsbyggnaden på Sundsvalls centralstation utförts, med målet att identifiera faktorer som vid ombyggnadsprojekt av äldre byggnader kan innebära en risk för sättningsskador samt belysa åtgärder som kan vidtas för att undvika och hantera sättningsskador. Studien består främst av en kombination av befintliga teorier och egen empiri i form av kvalitativa intervjuer. Undersökningen visar att schaktningen i kombination med rådande väder- och markförhållanden, spontmetod samt byggnadens konstruktion och grundläggning är bidragande faktorer till sättningsskadorna på stationshuset. Vid ombyggnation av äldre byggnader måste hänsyn tas till byggnadens konstruktion vilket kan vara en utmaning då kompletta ritningar ofta saknas och de ritningar som finns att tillgå överensstämmer inte alltid med verkligheten. Hänsyn måste även tas till rådande markförhållanden samt väder och klimat när arbetsmetoder för markarbeten ska väljas så att markens bärighet inte försämras. För att minimera risken för uppkomst av sättningsskador kan ett arbetsprogram tas fram där arbetsmomenten utförs i olika steg. Det finns även metoder för att förstärka grunden både i förebyggande och åtgärdande syfte.

Undersökningen utförs i samarbete med Riksbyggens ombyggnadsavdelning i Jönköping. Riksbyggen är ett kooperativt företag och en av Sveriges största fastighetsförvaltare. Riksbyggens kunder består utav bostadsrättsföreningar, företag och offentliga fastighetsägare. År 2019 släppte byggsektorn ut 21 % av Sveriges växthusgaser och 49% av alla flerbostadshus är byggda mellan 1951 – 1981 (2021). Byggnaderna förbrukar mycket energi och särskilt ventilationssystemen. Dokumentationen av kunskap från olika projekt kan vara obefintlig eller undermåttlig vilket bidrar till att kunskap om energirenovering blir svår att hantera. Målet är att undersöka den ekonomiska lönsamheten och miljöeffekt som energibesparande åtgärder har i ett flerfamiljshus byggd år 1959. Samt att undersöka Riksbyggens och deras externa energisakkunnigas användande av erfarenhetsåterföring i syfte att minska livscykelkostnad och pay-off tid. För att uppnå målet används en kombination av kvalitativa och kvantitativa metoder. Empiri samlas in genom intervju, mätdata, beräkningar samt dokument och ritningar tillhandahållet av Riksbyggen. Beräkningarna svarar på lönsamheten hos de energibesparande åtgärderna och intervjuer används för att kartlägga hur erfarenhetsåterföring används och dess koppling mot livscykelkostnad och pay-off tid hos energirenoveringar. Kvantitativ analysmetod används för åtgärdernas kostnads- och energibesparing där värden jämförs med varandra i grafer och tabeller. För att kartlägga erfarenhetsåterföringen jämförs intervjupersonernas svar med varandra och med det teoretiska ramverket, både leverantör och kund intervjuas för att få båda perspektiv. Enligt utförda beräkningarna besparar alla de planerade åtgärderna totalt 380 MWh fjärrvärme/ år och ökar elbehovet med 55 MWh/ år, kostnadsbesparingen uppgår till 248 000 kr/ år. Pay-off tiden är för värmepumpen 8,4 år och värmepump kombinerat med solceller har en pay-off tid på 9,1 år. Pay-off tiden kombinerat med fönsterbyte är tillsammans 27,6 år. Från intervjuerna framgår det att erfarenhetsåterföring främst sker muntligt i det dagliga arbetet. Resultatet överensstämmer med teorin och den mest givande erfarenhetsåterföringen är enligt intervjudeltagare den utanför egna organisationen med personer med olika befattning. Det främjar utveckling och forskning i branschen samt minskar kostnader och energi. Intervjudeltagarna lägger mycket tid på att dokumentera ekonomisk vinning och det är också det som är den huvudsakliga drivkraften för utveckling enligt teorin. Den ekonomiska besparingen och återbetalningsperioden beräknades bli dyrare än väntat vilken troligen beror på de historiskt höga elpriserna. Men trots höga elpriser är de energibesparande åtgärderna lönsamma och att installera både solceller och frånluftsvärmepump, som i denna undersökning, ger en trygghet i att solceller blir mer lönsamma med stigande elpriser och värmepump med sjunkande elpriser. / The survey is carried out in collaboration with the reconstruction department at Riksbyggen who is a cooperative corporation and one of Sweden’s largest property managers. Riksbyggens customers are housing cooperatives, companies and public property owners. The construction sector emitted 21% in 2019 of Sweden's greenhouse gases and 49% of all apartment buildings were built between 1951 – 1981 (2021), these buildings consume much energy, especially the ventilation systems. Documentation of knowledge from different projects can be none or substandard, which makes knowledge about energy renovation difficult to manage. The goal is to assess the economic profitability and environmental impact of energy saving measures in an apartment building from 1959. And to investigate Riksbyggens external energy specialists use of knowledge transfer to reduce lifecycle costs and pay-off time. To achieve the goal, a combination of qualitative and quantitative methods is used. Empirical data is collected through interviews, measurement data, calculations and documents and drawings provided by Riksbyggen. The calculations are used to answer how profitable the energy saving measures are and the interviews are used to map how knowledge transfer is used regarding savings of costs and energy. To answer the cost measures and energy savings of energy measures, a quantitative analysis method is. To map the feedback of experience, the interviewees' answers compare with each other and with the theoretical framework, both suppliers and customer are interviewed to get both perspectives. According to the performed calculations, the planned measures save a total of about 380 MWh district heating / year and increase the electricity demand by about 55 MWh/ year, the cost savings per year are about 248 000 SEK. The pay-off period of the heating pump is 8,4 years and heating pump combined with solar cells goes up to 9,1 years. The pay-off period including the replacement of new windows goes up to about 27,6 years. From the interviews it appears that knowledge transfer is mainly done orally in the daily work. The results are in line with the theory and the most rewarding knowledge transfer is according to the interviewees, the knowledge transfer their own organization with staff with different types of employment. It promotes development and research in the industry according to the theory and to reduce costs and energy. Interviewees spend a lot of time documenting financial gain and this is also the main driver for development according to the theory. The financial savings and pay-off period are calculated to be more expensive than expected, which is probably due to the historically high energy prices. But despite high prices, the energy-improving measures are profitable and installing both solar cells and an exhaust air heat pump, as in this investigation, provides security that solar cells become more profitable with higher electricity prices and heat pumps with lower electricity prices.