Med bakgrund av EG-direktivet 2002/91/EG om byggnaders energiprestanda, vars syfte är att främja en förbättring av energiprestanda i byggnader inom EU, infördes i Sverige 2006 lagen (2006:985) om energideklaration för byggnader. En energideklaration innehåller uppgifter om en byggnads årliga energi-förbrukning för uppvärmning, ventilation och övriga tekniska installationer. Ställt i förhållande till byggnadens uppvärmda yta ger detta byggnadens energiprestanda. Om energiprestandan på ett kostnadseffektivt sätt går att förbättra skall energideklarationen även innehålla förslag på sådana förbättringar.  Samtidigt säger regelverket att åtgärdsförslag som riskerar att skada byggnaders kulturvärden inte får lämnas. Inom kulturmiljövårdssektorn har röster höjts för att uppmärksamma energideklarationssystemets bristande kompatibilitet med äldre byggnader. Vetenskapliga belägg för vilka effekter energideklarations-systemet faktiskt har på det bebyggda kulturarvet saknas dock i dagsläget, vilket är den bakomliggande anledningen till behovet av denna undersökning.  Syftet med denna uppsats är att undersöka vilka eventuella risker det svenska energideklarationssystemet medför för äldre bebyggelses kulturvärden. För genomförandet av undersökningen har en värderingsmetod för att bedöma riskgraden i systemets olika åtgärdsförslag tagits fram. Metoden utgår från begreppet karaktärsbärande värden och den teoretiska utgångspunkten att såväl gällande lagstiftning för ändring av byggnader som den svenska kulturmiljö-vårdens målsättningar bör uppfyllas om byggnadens karaktärsbärande värden identifieras, respekteras och bevaras. Åtgärdsförslagen har klassificerats efter om de medför Hög, Viss eller Låg risk för att en byggnads karaktärsbärande värden påverkas på ett sådant sätt att dess visuella helhetsverkan störs och/eller att dess förmåga att förmedla sin historia förhindras. Undersökningen har utförts på statistik som hämtats från Boverkets energideklarationsregister, databasen Gripen, och omfattar samtliga godkända energideklarationer för en- och tvåfamiljshus samt flerbostadshus under 2012.  Resultatet av undersökning visar, bland annat, att det inte finns procentuellt påtagliga skillnader mellan åtgärdsförslagens omfattning och typ i förhållande till byggnadernas nybyggnadsår. Detta till trots går det med den värderingsmetod som använts för undersökningen inte att utesluta att energideklarationssystemet utgör en viss risk för äldre bebyggelses karaktärsbärande värden. Den slutsatsen baserar sig dels på att det för en betydande mängd äldre byggnader lämnas åtgärdsförslag som medför Hög risk, även om förekomsten av sådana förslag procentuellt sett är begränsad i förhållande till övriga riskgrupper. Dels tyder resultaten på att anledningen till denna låga procentandel snarare är att åtgärderna inte anses kostnadseffektiva än att de oberoende energiexperterna motiverar sina beslut på antikvariska ställningstaganden.   Uppsatsen ger dessutom förslag på förändringar av energideklarationssystemet, samt på vidare forskning i ämnet. / In Swedish energy certifications independent energy experts makes suggestions on ways to reduce buildings energy consumption. These recommendations must be cost-efficient, but at the same time they must not jeopardize the historic values of the buildings. Since the system is adapted for modern building materials and techniques a legitimate question is if such proposals nevertheless are suitable for older buildings.   This thesis aims to determine whether the Swedish energy certification system induces risks for values of historical buildings. For the implementation of the survey, an evaluation method to assess the risk level of the action proposals has been developed. The method is based on the concept of characteristic values ​​and the theoretical point that both the existing legislation for amendment of buildings and contemporary Swedish conservation theories should be met if the building's characteristic values are being ​​recognized, respected and preserved. The study was conducted on statistics derived from the energy certification registry of the National Board of Housing (Boverket), the database Gripen, and includes all approved energy certifications for one-and two-family houses and apartment buildings in 2012.  The results of the survey show that the age of the building does not have a significant effect on the quantity or type of the given recommendations. Despite this, it can’t be excluded that the energy certification system poses some risk for the characteristic values of older buildings. This conclusion is partly based on the fact that recommendations involving high risk actually were given for a significant amount of older buildings, although the incidence of such proposals in percentage terms were limited compared to other risk groups. Secondly, the results indicate that the reason for this low percentage rather is that the recommendations aren’t considered cost-efficient than that the energy experts actually justifies their decisions from a conservation point of view.  The thesis also provides suggestions for changes in the energy certification system and further research on the subject. / Spara och bevara

Roughly 130 000 dwellings have been officially registered since Norway as of summer 2009 passed their bill “Energimerkeforskriften” on energy performance certificates in buildings. The main objective is to decrease the total amount of national energy consumption by producing a methodology of calculation of the integrated energy performance of buildings as well as proposing cost effective measures to lower each building’s energy consumption.  As the measures should not contravene nor be incompatible with the intended quality and character of the building, the “Energimerkeforskriften” exempts buildings that due to their historical and cultural values are protected cultural heritage legislation. The current system offers a couple of professional certification alternatives, but when two online semi-automatic methods developed specifically for non-professionals are by far the most used, and since the methods of calculation primarily have focused on modern building materials and construction, the rest of the historical building stock stands literally unprotected by incorrect performance certificates and high-risk energy efficient measures.  The objective of this thesis is to identify if the current Norwegian energy certificate system poses a threat to older buildings. It also tries to pinpoint relevant additions in order to minimize those potential risks in a near future by relating potential impact to what is determined as the main character-defining values of a building. The results show that the system clearly has its flaws, mainly regarding the estimation of energy consumption, and that the automatically recommended energy efficient measures would pose a serious potential threat to the historical building stock of Norway if they were to be implemented. / Bakgrunden till arbetet är de krav som EU direktivet (2002/91/EF) om byggnaders energiprestanda ställer på upprättande av energideklarationer och energieffektiviserande åtgärdsförslag. Till följd av att direktivet lämnat utrymme för given tillämpningsmetod har Norge utvecklat ett deklarationssystem där gemene hus- och fastighetsägare fått möjlighet att själva genomföra sin energideklaration, något som i andra länder enbart får genomföras av oberoende experter eller företag. Sedan systemet togs i bruk under slutet av 2009 har cirka 130 000 unika energideklarationer genomförts av privatpersoner genom den officiella hemsidan för Energimerke-systemet. Hemsidan tillhandahåller ett energiberäkningsprogram vilket med hjälp av olika tekniska och byggnadsrelaterade uppgifter som registreras av använder genererar en energideklaration. Systemets beräkning av byggnadens energibehov och uppvärmningssystemets verkningsgrad faller sedan samman i ett energimerke som i sin tur är ett krav att ha vid försäljning eller uthyrning av en bostad. Utöver själva beviset rekommenderas även ett antal energieffektiviserande åtgärder.  Med ett rådande undantag för kulturhistoriskt skyddade byggnader och ett system som inte är anpassat efter äldre konstruktioner verkar det dock kunna finnas vissa risker med den nuvarande metoden. För att genomföra en första granskning av systemet och dess möjliga konsekvenser för äldre byggnader i Norge har detta arbete därför ställt ett stort statistiskt underlag av tidigare energideklarationer mot utfallet i några fallstudier och simuleringar. Syftet är att ge svar på huruvida energideklarationssystemet utgör ett hot mot äldre byggnaders karaktärsbärande värden eller ej, samt försöka identifiera hur systemet kan förbättras och utvecklas. Ett viktigt moment i att försöka svara på arbetets frågeställningar har utgjorts av ett resonemang vilket lett fram till det sammanvägande begreppet karaktärsbärande värden. Satt i förhållande till energideklarationssystemets åtgärdsförslag och lagrummets egna varsamhetsparagrafer har det kunnat ge en fingervisning om vilka åtgärder som utgör störst risk för äldre byggnader.  Resultaten visar att systemet med estimerade energiberäkningar verkar genera felaktiga värden som förvärras ju äldre och enklare byggnaderna respektive registreringarna är. Det är även tydligt att åtgärder med hög risk för byggnaders karaktärsbärande värden ständigt återkommer som förslag samtidigt som systemet ej heller tar hänsyn till kostnadseffektiva aspekter. För att minimera riskerna föreslås att systemets tekniska ramar utvidgas samtidigt som systemets åtgärdsförslag ses över och eventuellt begränsas till att gälla brukarrelaterade råd. / Spara och Bevara