<p>I dagens samhälle är det mycket som inte är tillgängligt och användbart för alla. Målet är att det ska vara jämlikt att leva och ta del av omgivningen. Detta innebär att även personer med en funktionsnedsättning ska kunna ta sig in i en byggnad, helst genom huvudentrén. Förr i tiden tänkte man inte på tillgänglighet på samma sätt och byggnaderna blev därför inte tillgängliga för alla. Men idag finns det bestämmelser som måste följas och även kulturhistoriskt värdefulla byggnader måste tillgänglighetsanpassas. När dessa samtidigt ska bevaras uppstår det lätt konflikter. Det kan leda till att alla krav på tillgänglighet inte kan uppfyllas utan att byggnaden förvanskas.</p><p>Syftet med rapporten är att ta reda på om det går att komma fram till några generella slutsatser över hur tillgängligheten kan lösas effektivare vid entréer till kulturhistoriskt värdefulla byggnader. Detta görs genom att titta på tidigare genomförda projekt och på så sätt undersöka om det finns några likheter vad gäller omständigheter på platsen och den slutliga lösningen. En stor del av arbetet går även ut på att inventera fyra byggnader i Gävle och se vad det finns för vanliga brister vad gäller tillgänglighet och användbarhet vid kulturhistoriska byggnader. Slutligen görs intervjuer med kunniga personer inom tillgänglighetsområdet och som själva är beroende av extra bra tillgänglighet.</p><p>Slutsatsen av arbetet är att det är svårt att säga något generellt om hur tillgängligheten kan förbättras. En orsak till detta är varsamhetskravet och förvanskningsförbudet som borde klargöras tydligare. Fler bra exempel på lösningar måste även spridas. De vanliga brister som finns i befintlig bebyggelse är oftast de mindre detaljerna. I återkommande fall är det brist på kontrastmarkeringar, belysning och ledstänger. Detta är något förvånande eftersom det är tämligen billiga åtgärder och som dessutom oftast kan utföras utan att förvanska byggnaden. Slutligen har en lathund sammanställts, med de mest grundläggande kraven som gäller vid utformningen av en tillgänglig och användbar entré. Det är meningen att modellen kan användas som grund för projektörer så att inga detaljer glöms bort och ett effektivare arbete kan utföras för att nå en jämnare nivå på tillgängligheten.</p> / <p>In the society today there are many areas in our surroundings that are not accessible and applicable to everyone, even though the goal is that they should be. This includes people with some sort of functional disability. This means that also people with a functional disability should be able to enter a building through the main entrance. In the earlier days when buildings were constructed, people didn’t think about the accessibility for handicapped persons, which resulted in that many buildings became inaccessible to them. Today there’s rules that states that all buildings shall be adapted so that they become accessible to functional disabled people, this also includes older buildings whit a culture-historical value. At the same time, these culture-historical buildings should be preserved. These two requirements can sometimes cause a conflict. That can result with that all requirements on access cannot be met, without distorting the building.</p><p>The aim of this report is to conclude if some general guidelines can be established about how to solve conflict between preservation and accessibility. This is accomplished by observations of earlier solutions of the problem, and to find out if there are any similarities in the surrounding and selections of solution. A big part of the work also lies in the investigation of four buildings in Gävle, to find if there are some lacks of the accessibility. Finally interviews are performed with people who are the field of expertise, and who themselves are in the need of good accessibility.</p><p>The conclusion of the work is that it’s hard to say something generally about how to make the accessibility better. A reason is that the careful requirement and distortion prohibition needs to be clarified clearer. More good examples also have to be disseminated. What buildings generally miss is smaller details. In repeated cases, it’s shortage of contrast markings, lightning and handrails. This is surprising because it’s rather cheap measures and that moreover can be carried out without corrupting the buildings. Finally a guideline has been produced, containing the most fundamental requirements that are current when creating an accessible and applicable entrance. This model can help people that work whit accessibility, to faster come up with an acceptable solution. It also makes it less likely that some details are overlooked and the accessibility will be better.</p>

I dagens samhälle är det mycket som inte är tillgängligt och användbart för alla. Målet är att det ska vara jämlikt att leva och ta del av omgivningen. Detta innebär att även personer med en funktionsnedsättning ska kunna ta sig in i en byggnad, helst genom huvudentrén. Förr i tiden tänkte man inte på tillgänglighet på samma sätt och byggnaderna blev därför inte tillgängliga för alla. Men idag finns det bestämmelser som måste följas och även kulturhistoriskt värdefulla byggnader måste tillgänglighetsanpassas. När dessa samtidigt ska bevaras uppstår det lätt konflikter. Det kan leda till att alla krav på tillgänglighet inte kan uppfyllas utan att byggnaden förvanskas. Syftet med rapporten är att ta reda på om det går att komma fram till några generella slutsatser över hur tillgängligheten kan lösas effektivare vid entréer till kulturhistoriskt värdefulla byggnader. Detta görs genom att titta på tidigare genomförda projekt och på så sätt undersöka om det finns några likheter vad gäller omständigheter på platsen och den slutliga lösningen. En stor del av arbetet går även ut på att inventera fyra byggnader i Gävle och se vad det finns för vanliga brister vad gäller tillgänglighet och användbarhet vid kulturhistoriska byggnader. Slutligen görs intervjuer med kunniga personer inom tillgänglighetsområdet och som själva är beroende av extra bra tillgänglighet. Slutsatsen av arbetet är att det är svårt att säga något generellt om hur tillgängligheten kan förbättras. En orsak till detta är varsamhetskravet och förvanskningsförbudet som borde klargöras tydligare. Fler bra exempel på lösningar måste även spridas. De vanliga brister som finns i befintlig bebyggelse är oftast de mindre detaljerna. I återkommande fall är det brist på kontrastmarkeringar, belysning och ledstänger. Detta är något förvånande eftersom det är tämligen billiga åtgärder och som dessutom oftast kan utföras utan att förvanska byggnaden. Slutligen har en lathund sammanställts, med de mest grundläggande kraven som gäller vid utformningen av en tillgänglig och användbar entré. Det är meningen att modellen kan användas som grund för projektörer så att inga detaljer glöms bort och ett effektivare arbete kan utföras för att nå en jämnare nivå på tillgängligheten. / In the society today there are many areas in our surroundings that are not accessible and applicable to everyone, even though the goal is that they should be. This includes people with some sort of functional disability. This means that also people with a functional disability should be able to enter a building through the main entrance. In the earlier days when buildings were constructed, people didn’t think about the accessibility for handicapped persons, which resulted in that many buildings became inaccessible to them. Today there’s rules that states that all buildings shall be adapted so that they become accessible to functional disabled people, this also includes older buildings whit a culture-historical value. At the same time, these culture-historical buildings should be preserved. These two requirements can sometimes cause a conflict. That can result with that all requirements on access cannot be met, without distorting the building. The aim of this report is to conclude if some general guidelines can be established about how to solve conflict between preservation and accessibility. This is accomplished by observations of earlier solutions of the problem, and to find out if there are any similarities in the surrounding and selections of solution. A big part of the work also lies in the investigation of four buildings in Gävle, to find if there are some lacks of the accessibility. Finally interviews are performed with people who are the field of expertise, and who themselves are in the need of good accessibility. The conclusion of the work is that it’s hard to say something generally about how to make the accessibility better. A reason is that the careful requirement and distortion prohibition needs to be clarified clearer. More good examples also have to be disseminated. What buildings generally miss is smaller details. In repeated cases, it’s shortage of contrast markings, lightning and handrails. This is surprising because it’s rather cheap measures and that moreover can be carried out without corrupting the buildings. Finally a guideline has been produced, containing the most fundamental requirements that are current when creating an accessible and applicable entrance. This model can help people that work whit accessibility, to faster come up with an acceptable solution. It also makes it less likely that some details are overlooked and the accessibility will be better.

Detta examensarbete syftar till att utreda inneklimat- och energisituationen i Lekaryd kyrka. För att göra detta har klimatmätning genomförts, samt simuleringar med datorsimuleringsprogrammet IDA – Klimat och energi. Kyrkan har höga energikostnader och för att få kännedom om energiförlusternas storlek och fördelning, har en kartläggning av kyrkans energiflöden genomförts i syfte att fastställa dess energibalans. Målet är att resultaten från klimatmätningen och datorsimuleringarna ska kunna användas som underlag vid utarbetande av åtgärdsförslag för en lönsammare och ur bevarandesynpunkt skonsammare drift av Lekaryd kyrka. Kyrkan värms intermittent vilket är skonsammare för kyrkan då långvariga variationer i den relativa fuktigheten undviks. Analysen av inneklimatet i kyrkan visar att den relativa fuktigheten ligger inom ett intervall där risk för uttorkningsskador och mögeltillväxt inte bör vara överhängande. De datorsimuleringar som har genomförts, innefattar simulering av kyrkans inomhusklimat och kyrkans energibalans. Vid datorsimulering av en tung stenkyrka är det viktigt att programmet tar hänsyn till väggarnas värmetekniska egenskaper för att ett bra resultat ska erhållas. Byggnadens värmelagrande förmåga tar programmet hänsyn till, men komplikationer uppstår när noggranna värden i relativa fuktigheten önskas. Resultatet från energisimuleringen pekar på att kyrkan dras med stora energiförluster i form av transmission genom byggnadsskalet, samtidigt som det visat sig att det passiva värmetillskottet från sol och intern transmission har en betydande inverkan på kyrkans aktiva uppvärmning.

<p>Detta examensarbete syftar till att utreda inneklimat- och energisituationen i Lekaryd kyrka. För att göra detta har klimatmätning genomförts, samt simuleringar med datorsimuleringsprogrammet IDA – Klimat och energi. Kyrkan har höga energikostnader och för att få kännedom om energiförlusternas storlek och fördelning, har en kartläggning av kyrkans energiflöden genomförts i syfte att fastställa dess energibalans. Målet är att resultaten från klimatmätningen och datorsimuleringarna ska kunna användas som underlag vid utarbetande av åtgärdsförslag för en lönsammare och ur bevarandesynpunkt skonsammare drift av Lekaryd kyrka. Kyrkan värms intermittent vilket är skonsammare för kyrkan då långvariga variationer i den relativa fuktigheten undviks. Analysen av inneklimatet i kyrkan visar att den relativa fuktigheten ligger inom ett intervall där risk för uttorkningsskador och mögeltillväxt inte bör vara överhängande. De datorsimuleringar som har genomförts, innefattar simulering av kyrkans inomhusklimat och kyrkans energibalans. Vid datorsimulering av en tung stenkyrka är det viktigt att programmet tar hänsyn till väggarnas värmetekniska egenskaper för att ett bra resultat ska erhållas. Byggnadens värmelagrande förmåga tar programmet hänsyn till, men komplikationer uppstår när noggranna värden i relativa fuktigheten önskas. Resultatet från energisimuleringen pekar på att kyrkan dras med stora energiförluster i form av transmission genom byggnadsskalet, samtidigt som det visat sig att det passiva värmetillskottet från sol och intern transmission har en betydande inverkan på kyrkans aktiva uppvärmning.</p>

Reducing energy use in buildings requires extensive action regarding energy effectivization in both modern and old buildings.The old mansion in Forsmark was established 250 years ago and is a building in need of energy effectivization in order to reduce its energy consumption, hence ensuring it’s continued use. In applying said measures special attention must be given to the mansions care requirements. These requirements are governed by the mansions heritage regulations which were established by the National Heritage Board in Uppsala 1975 in collaboration with the former owner Count Ludvig af Ugglas. The requirements clearly state which parts of the building that are to remain unchanged. This study presents how identification and and measurement of the mansion were conducted in order to validate an energy simulation model of the building, how to apply these measures as well as to see if they are economically feasible. It is of importance in this study to map the mansion in order to determine if possible measures can be adapted in order to accommodate its heritage regulations. Difficulties in validating the nominal energy simulation models with measured data have resulted in the conclusion that the mapping has too many uncertain parameters which themselves have an effect on the mansions energy use. The nominal model, based on measured data and U-values assumed for each part of the mansion, gives a value that is double the measured effect acquired from the buildings heating system. The measured effect acquired from the manors heating system was significantly lower than what is to be expected in such an old building. Consequently a sensitivity analysis of the building’s U-values regarding its exterior walls and foundation was conducted. The results of the sensitivity analysis indicated that uncertainty first and foremost in wall material and construction effect the energy use of the mansion, but also that additional parameters were probable to have an impact on the mansion’s energy use. The conclusion of this study is that the old mansion at Forsmark has a relatively low energy use regarding its size, age and that it is possible to take action in order to reduce its energy use. The first of which is to adjust the heating system as it has been discovered that it is incorrectly dimensioned. / För att sänka energianvändningen av byggnader krävs omfattande åtgärder för energieffektivisering av både nya och äldre byggnader. Gamla herrgården på Forsmarks bruk är uppförd för cirka 250 år sedan och är en aktuell byggnad i att undersöka tillämpbara energieffektiviseringsåtgärder. Detta för minskning av energianvändning samt fortsatt användning av herrgården. Vid tillämpning av energieffektiviseringsåtgärder krävs anpassning efter herrgårdens varsamhetskrav. Kraven styrs av dess byggnadsminnesförklaring, upprättad av riksantikvarie i Uppsala 1975 i samarbete med dåvarande ägare Greve Ludvig af Ugglas, i vilken det framgår vilka delar som inte får förvanskas. I denna fältstudie presenteras genomförande av kartläggning och uppmätning av herrgården för att validera en energisimuleringsmodell av byggnaden. Även tillämpning av åtgärder för att se om de är ekonomiskt försvarbara att utföra. Primär betydelse i denna studie är genomförandet av att kartlägga herrgården för redogörelse av eventuella åtgärder som kan anpassas med hänsyn till dess byggnadsminnesförklaring. Svårigheter att validera nominell energisimuleringsmodell med uppmätt data har resulterat i slutsatsen att kartläggningen har alltför många osäkra parametrar som har inverkan på resultatet av herrgårdens energianvändning. Den nominella modellen, baserad på uppmätt data och U-värden som antas gälla för respektive byggnadsdel, avger ett dubblerat värde jämfört med uppmätt effekt från byggnadens värmesystem. En herrgård av denna storlek och ålder borde ha en åtskillig högre energianvändning än som mätts upp. Därför utfördes en känslighetsanalys av byggnadens Uvärde på ytterväggar och grund. Resultatet av känslighetsanalysen indikerade att en osäkerhet i främst ytterväggarnas material och uppbyggnad påverkar energianvändningen av herrgården, men ytterligare parametrar torde ha en inverkan på herrgårdens energianvändning. Slutsatsen av detta arbete är att herrgården har relativ liten energianvändning i förhållande till dess storlek, ålder och att det är möjligt att vidta åtgärder för att sänka dess energianvändning. Prioriterad åtgärd är injustering av värmesystemet då det inte utförts vid installation av systemet.

<p>Det finns olika system för att hantera och delge information till fastighetsägare och förvaltare. Dessa system är idag oftast pappersbaserade, oftast en pärm med information. Med den digitala tekniken kan man idag göra dessa handlingar mer attraktiva och lättillgängliga. </p><p>Denna rapport, som är resultatet av mitt examensarbete, belyser vad ett vårdprogram är, hur det upprättas och vad det bör innehålla. Dessutom påvisas i rapporten hur man kan använda moderna IT-verktyg för att förenkla framställningen och redovisningen av vårdprogram. </p><p>Den metod som använts i arbetet är inläsning av material och samtal med en arkitekt. Dessutom har jag utfört ett antal intervjuer med personer som arbetar med vårdprogram. </p><p>Dessa intervjuer visar att de som förvaltar byggnader utan större kulturhistoriskt värde ofta använder IT-teknik i sitt arbete, medan de som förvaltar byggnader med dokumenterat kulturhistoriskt värde knappt använder IT över huvud taget. Flera av de jag intervjuat har svårt att se några fördelar alls med det traditionella systemet. </p><p>En förutsättning för att införa den nya tekniken är att personalen får utbildning och att investeringar görs i program och hårdvara. Viktigt att tänka på är även att risken att förlora information kan vara större, t.ex. genom en diskkrasch, än med det traditionella systemet. Därför är det viktigt att man noga tänker igenom hur införandet ska genomföras.</p>

Examensarbetet har genomförts på uppdrag av Länsstyrelsen i Blekinge och Ronneby Kommun och syftar på att utreda om tidigare tilläggsisolering med karbamidskumplast och polystyrencellplastkulor, på tre stycken byggnadsminnesförklarade byggnader på Ronneby Brunn i Blekinge, har medfört eventuella fuktskador. Undersökningarna av byggnaderna har utförts med ett antal valda undersökningsmetoder som var, okulär besiktning, termografering, klimatmätning, materialtest, fuktkvotsmätning elektrisk, fuktkvotsmätning med metoden vägning-torkning-vägning, samt simulerade fuktdiffusionsberäkningar. Efter att ha sammanvägt de olika undersökningsmetodernas resultat för respektive byggnad antas det att isoleringen inte utgör något hot för väggkonstruktionerna så länge de har en hög ånggenomsläpplighet och har tätt ytskikt på utsidan. Den förhöjda relativa fuktigheten som har noterats vid beräkningar av väggkonstruktionerna antas torka ut snabbt då konstruktionen har lågt ånggenomgångsmotstånd. De skador som upptäckts vid undersökningarna beror inte på byggnadernas isolering. Ett materialtest på karbamidskumplasten visar att fuktupptagningsförmågan är högre för material ifrån byggnaderna än från ett nyare material. Det innebär att om byggnaderna utsätts för inträngande vatten kan detta sugas upp kapillärt. Därför är det av vikt att den yttre tätningen som endast består av träpanel och färg har ett tätt skikt. Polystyrencellplasten antas däremot inte ha någon större kapillaritet alls. Då konstruktionerna har ett mycket begränsat värmemotstånd och vetskapen om att ogenomtänkta åtgärder kan skapa problem, bör det företas en kartläggning av byggnadernas möjlighet till att bli mer fuktsäkra och inte minst mer energieffektiva.

Det finns olika system för att hantera och delge information till fastighetsägare och förvaltare. Dessa system är idag oftast pappersbaserade, oftast en pärm med information. Med den digitala tekniken kan man idag göra dessa handlingar mer attraktiva och lättillgängliga. Denna rapport, som är resultatet av mitt examensarbete, belyser vad ett vårdprogram är, hur det upprättas och vad det bör innehålla. Dessutom påvisas i rapporten hur man kan använda moderna IT-verktyg för att förenkla framställningen och redovisningen av vårdprogram. Den metod som använts i arbetet är inläsning av material och samtal med en arkitekt. Dessutom har jag utfört ett antal intervjuer med personer som arbetar med vårdprogram. Dessa intervjuer visar att de som förvaltar byggnader utan större kulturhistoriskt värde ofta använder IT-teknik i sitt arbete, medan de som förvaltar byggnader med dokumenterat kulturhistoriskt värde knappt använder IT över huvud taget. Flera av de jag intervjuat har svårt att se några fördelar alls med det traditionella systemet. En förutsättning för att införa den nya tekniken är att personalen får utbildning och att investeringar görs i program och hårdvara. Viktigt att tänka på är även att risken att förlora information kan vara större, t.ex. genom en diskkrasch, än med det traditionella systemet. Därför är det viktigt att man noga tänker igenom hur införandet ska genomföras.

<p>Examensarbetet har genomförts på uppdrag av Länsstyrelsen i Blekinge och Ronneby Kommun och syftar på att utreda om tidigare tilläggsisolering med karbamidskumplast och polystyrencellplastkulor, på tre stycken byggnadsminnesförklarade byggnader på Ronneby Brunn i Blekinge, har medfört eventuella fuktskador. Undersökningarna av byggnaderna har utförts med ett antal valda undersökningsmetoder som var, okulär besiktning, termografering, klimatmätning, materialtest, fuktkvotsmätning elektrisk, fuktkvotsmätning med metoden vägning-torkning-vägning, samt simulerade fuktdiffusionsberäkningar. Efter att ha sammanvägt de olika undersökningsmetodernas resultat för respektive byggnad antas det att isoleringen inte utgör något hot för väggkonstruktionerna så länge de har en hög ånggenomsläpplighet och har tätt ytskikt på utsidan. Den förhöjda relativa fuktigheten som har noterats vid beräkningar av väggkonstruktionerna antas torka ut snabbt då konstruktionen har lågt ånggenomgångsmotstånd. De skador som upptäckts vid undersökningarna beror inte på byggnadernas isolering. Ett materialtest på karbamidskumplasten visar att fuktupptagningsförmågan är högre för material ifrån byggnaderna än från ett nyare material. Det innebär att om byggnaderna utsätts för inträngande vatten kan detta sugas upp kapillärt. Därför är det av vikt att den yttre tätningen som endast består av träpanel och färg har ett tätt skikt. Polystyrencellplasten antas däremot inte ha någon större kapillaritet alls. Då konstruktionerna har ett mycket begränsat värmemotstånd och vetskapen om att ogenomtänkta åtgärder kan skapa problem, bör det företas en kartläggning av byggnadernas möjlighet till att bli mer fuktsäkra och inte minst mer energieffektiva.</p>

Statens fastighetsverk, SFV, förvaltar över 2000 fastigheter där ca 200 byggnader är klassificerade som statliga byggnadsminnen. Det är till stor del äldre byggnader med kulturhistoriskt värde som kräver ett aktivt brandskyddsarbete i förvaltningsskedet. SFV har saknat en tydlig översikt över vilket brandskydd som finns i vilken byggnad, dessutom vill de kunna jämföra brandskyddet mellan olika byggnader för att avgöra var brandskyddet behöver följas upp ytterligare.  För att tillgodose SFV:s behov har ett brandskyddsindex Brandskyddsvärdering för Statensfastighetsverk, BSV-SFV, utvecklats. Indexet mynnar ut i en lista där bedömda byggnader rangordnas utifrån deras brandskydd, vilken sedan används för prioritering av brandskyddsarbetet. Utifrån ett par frågor om byggnader matas informationen in i ett beräkningsverktyg som genererar en siffra som sedan är jämförbar med andra byggnader. I arbetet med att utveckla BSV-SFV har olika typer av brandskydd behövt värderats mot varandra där t.ex. sprinkleranläggningar har en större betydelse för en byggnads brandskydd än ett brandlarm. Metoden MADAM har använts i värderingsarbetet där expertpanelsgrupper viktat hur viktiga olika delar av brandskyddet är för att förhindra, begränsa och släcka en brand. Genom matrismultiplikation har sedan ett värde på varje parameters betydelse för det totala brandskyddet beräknats. För att välja ut relevanta parametrar som byggnaderna bedöms utifrån har litteraturstudie, statistikinsamling och intervjuer genomförts. Litteraturstudien har fokuserat på tidigare brandskyddsvärderingar för andra byggnadstyper, brandskydd genom tiderna och kulturvärden. För att komplettera litteraturstudien har en statistikinsamling genomförts för att undersöka brandorsaker i kulturhistoriskt värdefulla byggnader. I sista skedet av insamling av relevant data har intervjuer genomförts med personer som tagit fram tidigare brandskyddsvärderingar, arbetar med brandskydd eller kulturvärden. Resultatet har mynnat ut i ett verktyg i Excel där information om en byggnads brandskydd matas in. Exceldokumentet beräknar då ett värde (”poäng”) för byggnaden. Dokumentet sorterar samtliga bedömda byggnader utifrån värdet och rangordnar byggnaderna utifrån deras brandskyddspoäng. För hjälp att fylla i korrekt info om byggnaderna har ett bedömningsunderlag med kriterier för varje parameter tagits fram.