All premises are covered by a lease which governs the rights and obligations between landlord and tenant. Contracts can be designed in different ways, but to develop a contract that takes all possible outcomes into account is basically impossible. One can still in various ways make contracts as clear as possible. One area which often causes problem of boundaries is maintenance of interior surface layers, and this is the problem that this thesis focuses on. We have studied this issue at the National Property Board (SFV) by looking at seven museums. As a landlord, SFV is strongly tied to many of their tenants because of the special facilities they manage. Because many of the tenants of SFV are strongly tied to the premises that the business is conducted in, the ability to terminate the contract is limited for both parties. It makes the relationship with the tenants extremely important since it is long-term. Even tenants cherish the relationship with SFV and short-term conflicts are rare. There is simply a lot of value in avoiding conflicts and disputes are often solved by compromises. To regulate the responsibilities and provide clarity between SFV and their tenants SFV uses detailed demarcation lists. It has been shown that these lists are rarely used because of its length and incalculability. Our judgment is that because both parties care so much about having a good relationship, they will perform their obligations, which means that such detailed demarcation lists are not necessary. Our recommendation is instead a shorter, more general list, which we believe would simplify the situation, both for SFV and their tenants. / Alla lokaler omfattas av ett hyreskontrakt som reglerar rättigheter och skyldigheter mellan hyresgäst och hyresvärd. Kontrakten kan utformas på olika sätt men att ta fram ett kontrakt som tar hänsyn till alla möjliga utfall är i princip omöjligt. Man kan ändå på olika sätt försöka göra kontrakten så tydliga som möjligt. Något som ofta ställer till gränsdragningsproblem är underhåll av inre ytskikt, och det är denna problematik som detta examensarbete fokuserar på. Vi har studerat denna problematik hos Statens fastighetsverk (SFV) utifrån att titta på sju museer. Som hyresvärd är SFV starkt bundna till många av sina hyresgäster på grund av de speciella lokaler de förvaltar. Eftersom många av SFVs hyresgäster är knutna till den lokal som verksamheten bedrivs i, är möjligheten att säga upp kontraktet begränsat för båda parter. Det gör att relationen med hyresgästerna är oerhört viktig, då den är minst sagt långsiktig. Även hyresgästerna värnar om relationen med SFV och kortsiktiga konflikter är ovanliga. Det finns helt enkelt ett stort värde i att hålla sams och eventuella konflikter löses ofta genom kompromisser. För att reglera ansvarsfördelningen och skapa tydlighet mellan SFV och hyresgästerna använder sig SFV av detaljrika gränsdragningslistor. Det har dock visat sig att dessa listor sällan används i praktiken på grund av sin längd och oöverskådlighet. Vår bedömning är att eftersom parterna är så måna om sin relation, kommer de att sköta sina åtaganden vilket gör att så detaljerade gränsdragningslistor inte är nödvändiga. Vårrekommendation är istället en kortare, mer generell lista, vilket vi tror skulle förenkla både för SFV och deras hyresgäster.

Kyrkor som är byggda innan år 1940 skyddas i enlighet med 4 kap. Kyrkliga kulturminnen ur Kulturmiljölagen. Samtidigt efterfrågar kyrkobesökare större krav på inomhusklimatet som för kyrkornas inventarier leder till skador. De två parametrarna temperatur samt relativ fukthalt, och förhållandet mellan dem, utgör därför en viktig del för både bevarandet av kulturhistoriska byggnader och dess inventarier. Vederslövs kyrka är byggd i sten och anses vara en av Kronobergs läns mest välbevarade kyrkor från slutet av 1800-talet. Efter inhämtning av mätvärden från JEFF Electronics styrsystem och utplacerade loggrar i kyrkan har simulering i IDA ICE utförts. Därefter har fyra stycken energieffektiviseringsåtgärder för Vederslövs kyrka presenterats.

Denna studie fokuserar på balansgången mellan krav på energieffektivitet och bevarandet avkulturarv i kontexten av kulturhistoriska byggnader. Syftet är att utforska hur förvaltning ochvärdering av dessa byggnader kan påverkas av framtida energikrav, med särskild fokus på depotentiella konsekvenser som detta kan medföra för fastighetsägare, förvaltare och andraintressenter. Studien använder en kombination av en litteraturstudie samt en kvalitativ studiebaserad på semistrukturerade intervjuer med fastighetsägare och fastighetsvärderare. Decentrala fynden visar att det är utmanande att energieffektivisera kulturhistoriska byggnadertill de nivåer som krävs, samt att värderingen av sådana byggnader kräver en särskildskicklighet i att balansera subjektiva preferenser med objektiva kriterier, givet marknadensolika preferenser. Energieffektivisering av kulturhistoriska byggnader kan öka dess marknadsvärde genom attsänka driftskostnader och göra fastigheter mer attraktiva för miljömedvetna investerare.Vidare kan sådana åtgärder vara svåra att implementera utan att kompromissa medbyggnadens kulturella och historiska värde. Värderingen av kulturhistoriska fastigheterkräver därför både teknisk och kulturell expertis, samt en djup förståelse förmarknadsdynamiken. Studien identifierar ett kunskapsgap på marknaden gällande dettarelativt nya problem. Avslutningsvis betonas vikten av att navigera genom dessa komplexafrågor för att bevara vårt kulturella arv samtidigt som vi adresserar dagens utmaningar, såsombehovet av energieffektivitet och hållbarhet. / This study focuses on the trade-off between energy efficiency requirements and thepreservation of cultural heritage in the context of cultural historical buildings. The aim is toexplore how the management and valuation of these buildings may be affected by futureenergy requirements, with a particular focus on the potential consequences this may have forproperty owners, managers and other stakeholders. The study uses a combination of literaturestudy and a qualitative study based on semi-structured interviews with property owners andproperty appraisers. The central findings show that it is challenging to make heritagebuildings energy efficient to the required levels, and that the valuation of such buildingsrequires a special skill in balancing subjective preferences with objective criteria, given thedifferent preferences of the market. Energy efficiency of heritage buildings can increase their commercial value by loweringoperating costs and making properties more attractive to environmentally consciousinvestors. However, such measures can be difficult to implement without compromising thecultural value of the building. The valuation of heritage properties therefore requires bothtechnical and cultural expertise. The study identifies a knowledge gap in the market regardingthis relatively new problem. It concludes by emphasizing the importance of navigatingthrough these complex issues to preserve our cultural heritage while addressing today'schallenges, such as the need for energy efficiency and sustainability.

Purpose: This study aims to assess the three cultural historical buildings located in the municipality of Strängnäs, that doesn’t meet the accessibility requirements currently.  Therefore, the aim is to suggest solutions for each three buildings that could be useful to different authorities in the future. The focus is on wheelchair users using the buildings with the help of technical installations such as ramp, elevators, and accessible doors. The study will be based on the social-, historical-, and aesthetic aspect as well as the safety risk. Method: The method for this study is based on a literature study, and a case study, alongside with reference objects which will be the inspiration for our results. The literature study is based on fact-gathering from books and the internet which provides the study with information on cultural historical buildings, laws and regulations concerning the private buildings, cultural values, and with various safety risks. While the reference objects inspired our proposals for the measures, the case study was used to gather information in form of an interview, site visits, and communal document analysis. Results: The result of thisstudy provides measures for each of the three studied objects. Changes made to the first building, Hospitalsgatan 15, focuses on the side entrance with a ground slope pointing down towards it. Thereby the following indoor changes presents threshold ramp, and a stairlift. For the secondary building, Långgatan 9 E-F, there was suggestions made such as using an outer ramp with an idle plan. There should also be an indoor loose ramp, and a stairlift. The third building, Kyrkogatan 13, had suggestions by installing an outdoor platform lift with an adjusted idle plan in front of the outer stairs and threshold ramp. In comparison to the first mentioned building, the focus for the last two buildings were on the main entrance. All these measures were considered to reach an accessibility in cultural historical building while also keeping in mind the cultural value of the building and its safety risks. Conclusions: The study concludes that the social-, historical-, and aesthetic aspect as well as the safety risk works a crucial role in shaping the proposed solutions for the three buildings and contributes to the accessibility improvements. By adopting appropriate technical installations and considering the cultural significance of these structures, accessibility in cultural historical buildings can be achieved effectively.