The traditional lawn is believed to be facing a dilemma. On one hand, it is valuable for people because of its esthetical and functional values. On the other hand, the lawn is perceived as a monoculture without biological diversity that hinders the domestic landscape’s flora and fauna. In this graduation-thesis, the private and public lawn’s dilemma of “to be or not to be”, is examined from these two different perspectives. The following questions were formulated to answer this: 1) How did the lawn come into existence and what values has it had for people throughout the years? 2) What esthetical and functional values do public and private lawns have for people today? 3) Is it possible to identify a tendency that the lawn is on its way out?   A survey was used as the primary method to answer these questions, in addition to literature-studies. The survey was published between October 24 and 28, 2014, in the Facebook-group “KÖKSTRÄDGÅRDEN – Le Potager – The Kitchen Garden”. 158 respondents completed the entire survey.   This study shows that the lawn’s historical values have foremost been to function as expressions of power, as areas for sports, playing and recreation and as an esthetical factor. These values remain important today but additionally a tendency of people valuing a well-kept and environmentally-friendly lawn can be identified. It was not possible to identify tendencies that the lawn is on its way out. It was, however, possible to conclude that a redefinition of the lawn is possibly about to begin. / Den traditionella gräsmattan anses stå inför ett dilemma där den å ena sidan kan ses som värdefull för människan genom sin funktion och sina estetiska värden men å andra sidan kan ses som en monokultur utan biologisk mångfald som förskjuter det inhemska landskapets flora och fauna. I detta examensarbete undersöks den privata och den offentliga gräsmattans ”vara eller icke vara” utifrån dessa olika perspektiv. Följande frågeställningar är formulerade för att besvara detta: 1) Hur uppkom gräsmattan och vilka värden har den haft för människan genom åren? 2) Vilka estetiska och funktionella värden har offentliga och privata gräsmattor för människan idag? 3) Går det att identifiera en tendens att gräsmattan är på väg bort?   För att söka svar på detta användes främst en enkätundersökning som metod, men även studier av litteratur genomfördes. Enkätundersökningen utfördes den 24 oktober 2014 fram till den 28 oktober 2014 i facebookgruppen ”KÖKSTRÄDGÅRDEN - Le Potager - The Kitchen Garden”. 158 respondenter genomförde hela enkäten.    Denna studie visar att gräsmattans värden genom historien framförallt har varit att fungera som maktuttryck, som sport- och lekyta, som rekreation och som estetisk faktor. Än idag finns dessa värden kvar och är viktiga, men det syns även en tendens att det är viktigt med en välskött men miljövänlig gräsmatta. Det är inte möjligt att identifiera tendenser på att gräsmattan är på väg bort, däremot går det att se att en ny definition av gräsmattan är möjlig att växa fram.

Det talas om företag som konst: om estetik, kreativitet, immateriella värden, upplevelser och fantasi. Likaså talas det om konst som företag: om ekonomisk styrning, marknadsföring, varumärken, tydliga mål och genomtänka strategier. Frågan är vad som har hänt. Det var inte länge sedan konst och företag sågs som skilda världar. Konst associerades med sådant som frihet, originalitet, irrationalitet, känslor, intuition och geniförklarade individer. Företag associerades med sådant som nytta, massproduktion, kontroll, kalkyler, rationalitet, förnuft och strukturer. Idag ser det annorlunda ut. Idag verkar föreställningarna om konst och företag nästan ha bytt plats med varandra. Konstnären har blivit företagsledare: hon eller han ska kunna räkna, samarbeta med näringslivet, skapa evenemang, vara entreprenör och göra sig själv till ett varumärke. Parallellt har företagsledaren blivit konstnär: hon eller han ska kunna skapa visioner, vara kreativ, inspirerande och fantasifull, lita till sin intuition och kunna iscensätta sig själv och sitt företag. Utifrån litteraturstudier, intervjuer med konstnärliga ledare och företagsledare, direktobservationer samt en poetisk närläsning, studeras i boken föreställningar om konst och företag. Tre parallella tendenser i samtiden står i fokus: företagens estetisering, ledarskapets romantisering samt konstens ekonomisering. Dessutom diskuteras om och hur konsten - som praktik och uttryck - kan ge insikter om företag och ledarskap. / <p>Diss. Stockholm : Handelshögskolan, 2000</p>

Purpose: This study aims to assess the three cultural historical buildings located in the municipality of Strängnäs, that doesn’t meet the accessibility requirements currently.  Therefore, the aim is to suggest solutions for each three buildings that could be useful to different authorities in the future. The focus is on wheelchair users using the buildings with the help of technical installations such as ramp, elevators, and accessible doors. The study will be based on the social-, historical-, and aesthetic aspect as well as the safety risk. Method: The method for this study is based on a literature study, and a case study, alongside with reference objects which will be the inspiration for our results. The literature study is based on fact-gathering from books and the internet which provides the study with information on cultural historical buildings, laws and regulations concerning the private buildings, cultural values, and with various safety risks. While the reference objects inspired our proposals for the measures, the case study was used to gather information in form of an interview, site visits, and communal document analysis. Results: The result of thisstudy provides measures for each of the three studied objects. Changes made to the first building, Hospitalsgatan 15, focuses on the side entrance with a ground slope pointing down towards it. Thereby the following indoor changes presents threshold ramp, and a stairlift. For the secondary building, Långgatan 9 E-F, there was suggestions made such as using an outer ramp with an idle plan. There should also be an indoor loose ramp, and a stairlift. The third building, Kyrkogatan 13, had suggestions by installing an outdoor platform lift with an adjusted idle plan in front of the outer stairs and threshold ramp. In comparison to the first mentioned building, the focus for the last two buildings were on the main entrance. All these measures were considered to reach an accessibility in cultural historical building while also keeping in mind the cultural value of the building and its safety risks. Conclusions: The study concludes that the social-, historical-, and aesthetic aspect as well as the safety risk works a crucial role in shaping the proposed solutions for the three buildings and contributes to the accessibility improvements. By adopting appropriate technical installations and considering the cultural significance of these structures, accessibility in cultural historical buildings can be achieved effectively.