De svenska fastighetsfondernas närvaro har inte varit lång jämfört med fastighetsfonder i Nederländerna, Tyskland och Storbritannien. Av dessa länder har Sverige även den minst utvecklade marknaden för fastighetsfonder. Fastigheter som tillgång är förknippat med låg risk och är därför en attraktiv placeringsform för kapitalplacerare som ämnar riskdiversifiera sin portfölj. Ett fastighetsägande kan bedrivas indirekt eller direkt. Ett indirekt fastighetsägande via fastighetsaktier korrelerar dock med börsen och ett direkt fastighetsägande är en illikvid och resurskrävande investering. En fastighetsfond är ett onoterat fastighetsbolag som mot en avgift sköts av en fondförvaltare. Att äga en andel i en fastighetsfond är också ett indirekt fastighetsägande, men denna form syftar att ta investerare nära ett direkt ägande. Syftet med detta examensarbete är att få en bättre inblick i de svenska fastighetsfonderna och undersöka om det är ett bra alternativ för investerare som vill exponera sig mot fastigheter. Vidare är syftet att utvärdera om det finns utrymme för fler fastighetsfonder i Sverige. Den främsta fördelen med fastighetsfonder är den kompetens inom fastighetsmarknaden som fondförvaltarna besitter. Eftersom investeringsinsatserna i fonderna är höga riktar de sig främst till institutionella placerare. Det saknas ett regelverk utformat för fastighetsfonder i Sverige och de har heller inte den redovisningsplikt som noterade bolag har. Ett regelverk skulle kunna kompensera de nackdelar som finns hos indirekt ägande och göra det mer tillgängligt för småsparare. Resultatet visar att det finns en marknad för fler fastighetsfonder i Sverige. Med tiden blir fler och fler investerare intresserade av fastighetsfonder. Fastighetsfonder är främst för de bekväma investerarna som är villiga att betala extra för förvaltningen.

Denna studie fokuserar på balansgången mellan krav på energieffektivitet och bevarandet avkulturarv i kontexten av kulturhistoriska byggnader. Syftet är att utforska hur förvaltning ochvärdering av dessa byggnader kan påverkas av framtida energikrav, med särskild fokus på depotentiella konsekvenser som detta kan medföra för fastighetsägare, förvaltare och andraintressenter. Studien använder en kombination av en litteraturstudie samt en kvalitativ studiebaserad på semistrukturerade intervjuer med fastighetsägare och fastighetsvärderare. Decentrala fynden visar att det är utmanande att energieffektivisera kulturhistoriska byggnadertill de nivåer som krävs, samt att värderingen av sådana byggnader kräver en särskildskicklighet i att balansera subjektiva preferenser med objektiva kriterier, givet marknadensolika preferenser. Energieffektivisering av kulturhistoriska byggnader kan öka dess marknadsvärde genom attsänka driftskostnader och göra fastigheter mer attraktiva för miljömedvetna investerare.Vidare kan sådana åtgärder vara svåra att implementera utan att kompromissa medbyggnadens kulturella och historiska värde. Värderingen av kulturhistoriska fastigheterkräver därför både teknisk och kulturell expertis, samt en djup förståelse förmarknadsdynamiken. Studien identifierar ett kunskapsgap på marknaden gällande dettarelativt nya problem. Avslutningsvis betonas vikten av att navigera genom dessa komplexafrågor för att bevara vårt kulturella arv samtidigt som vi adresserar dagens utmaningar, såsombehovet av energieffektivitet och hållbarhet. / This study focuses on the trade-off between energy efficiency requirements and thepreservation of cultural heritage in the context of cultural historical buildings. The aim is toexplore how the management and valuation of these buildings may be affected by futureenergy requirements, with a particular focus on the potential consequences this may have forproperty owners, managers and other stakeholders. The study uses a combination of literaturestudy and a qualitative study based on semi-structured interviews with property owners andproperty appraisers. The central findings show that it is challenging to make heritagebuildings energy efficient to the required levels, and that the valuation of such buildingsrequires a special skill in balancing subjective preferences with objective criteria, given thedifferent preferences of the market. Energy efficiency of heritage buildings can increase their commercial value by loweringoperating costs and making properties more attractive to environmentally consciousinvestors. However, such measures can be difficult to implement without compromising thecultural value of the building. The valuation of heritage properties therefore requires bothtechnical and cultural expertise. The study identifies a knowledge gap in the market regardingthis relatively new problem. It concludes by emphasizing the importance of navigatingthrough these complex issues to preserve our cultural heritage while addressing today'schallenges, such as the need for energy efficiency and sustainability.

In this thesis an explorative study was undertaken with the aim to study how a number of private care providers, as well as politicians and officials from councils in and around the Stockholm and Uppsala counties, think about the future of the Swedish elderly care from a property perspective, i.e. homes for the elderly. The analysis shows that there is a demand for capacity in 6 out of 16 municipalities, and that the property is an important part of this capacity, and the fulfillment of it. This was mainly due to the cost of capital, but also because of several other factors such as lack of land, a wish to guide the design, ideology, and in many cases a wish to use the property as an instrument of domination to control private health care providers. Also, the property was show to be connected to economic competition, to freedom of choice, and to quality. The problems related to the property in the market for elderly care still remains to be solved. The writer of this thesis suggests that, among other things, patients should be treated as customers to a larger extent and problems that counter competition must be solved. Lastly, the writer has analyzed the situation in the Swedish market for elderly care from a value creation perspective. It is suggested that value can be created in both the network and within the company, even if the companies are competing, and thus ought to compete and not cooperate. / I denna uppsats har en explorativ studie företagits med målsättningen att undersöka hur ett antal privata vårdföretag samt politiker och tjänstemän från ett antal kommuner i och runt Stockholms- och Uppsala län tänker kring framtiden för den svenska äldrevården. Utgångspunkten har tagits ur ett fastighetsperspektiv, närmare bestämt vårdboenden. Bakgrunden ligger i det stora behovet av äldrevård som växer fram i Sverige och som beräknas nå sitt maximum kring 2035. Genom intervjuer har respondenterna fått svara på frågor om fastighetsbehovet, om konkurrens samt om, och i så fall hur, fastigheten kunde kopplas till kvalitet, valfrihet och konkurrens. Analysen visade att behov förekom i 6 av 16 kommuner, och att det påverkades av bland annat deras inställning till ägande och privata vårdgivare. Vidare visade sig fastigheten vara en viktig del i behovet och lösningen utav det samma, främst på grund av kapitalkostnaden, men också på grund av faktorer så som markbrist, en vilja att styra utformningen, ideologi och i flera fall en vilja att använda fastigheten som ett domineringsinstrument för att kontrollera privata vårdgivare. Konkurrensen sågs till viss del som ett utbyte framför en tävling. Slutligen framkom att fastigheten, om än som en underordnad komponent, kunde kopplas till konkurrens som nyss nämnda instrument, till valfrihet genom attraktivitet i läge och utseende, och till kvalitet som möjliggörare av effektiv vård och med rätt utformning. Fastighetsproblematiken i stort för vårdmarknaden, speciellt kopplat till LOV, återstår att lösa och författaren föreslår bland annat att vårdtagarna bör ses som kunder i större utsträckning och att konkurrenshämmande problem skall åtgärdas. Avslutningsvis har författaren analyserat situationen på den svenska vårdmarknaden ur ett värdeskapande perspektiv, kopplat till Porters, Stabell och Fjeldstads teorier om värdekedjor. En problematisk situation, sett till konkurrenskrafter på marknaden, iakttogs som orsak till att de privata vårdföretagen tycks medvetet eller omedvetet skapar värde tillsammans genom värdeskapande i nätverk parallellt med verksamhet enligt den traditionella värdekedjan, trots att detta motverkar ökad konkurrens. En möjlig förklaring är en kombination av oplanerat resursinterberoende och att det är ett slags relationsbyggande mellan företagen, orsakat av en imperfekt marknad.