De svenska fastighetsfondernas närvaro har inte varit lång jämfört med fastighetsfonder i Nederländerna, Tyskland och Storbritannien. Av dessa länder har Sverige även den minst utvecklade marknaden för fastighetsfonder. Fastigheter som tillgång är förknippat med låg risk och är därför en attraktiv placeringsform för kapitalplacerare som ämnar riskdiversifiera sin portfölj. Ett fastighetsägande kan bedrivas indirekt eller direkt. Ett indirekt fastighetsägande via fastighetsaktier korrelerar dock med börsen och ett direkt fastighetsägande är en illikvid och resurskrävande investering. En fastighetsfond är ett onoterat fastighetsbolag som mot en avgift sköts av en fondförvaltare. Att äga en andel i en fastighetsfond är också ett indirekt fastighetsägande, men denna form syftar att ta investerare nära ett direkt ägande. Syftet med detta examensarbete är att få en bättre inblick i de svenska fastighetsfonderna och undersöka om det är ett bra alternativ för investerare som vill exponera sig mot fastigheter. Vidare är syftet att utvärdera om det finns utrymme för fler fastighetsfonder i Sverige. Den främsta fördelen med fastighetsfonder är den kompetens inom fastighetsmarknaden som fondförvaltarna besitter. Eftersom investeringsinsatserna i fonderna är höga riktar de sig främst till institutionella placerare. Det saknas ett regelverk utformat för fastighetsfonder i Sverige och de har heller inte den redovisningsplikt som noterade bolag har. Ett regelverk skulle kunna kompensera de nackdelar som finns hos indirekt ägande och göra det mer tillgängligt för småsparare. Resultatet visar att det finns en marknad för fler fastighetsfonder i Sverige. Med tiden blir fler och fler investerare intresserade av fastighetsfonder. Fastighetsfonder är främst för de bekväma investerarna som är villiga att betala extra för förvaltningen.